Elers (Ellers, Ellersen), släkt



Band 13 (1950), sida 258.

Biografi

Elers (i äldre tid ibland Ellers, Ellersen), släkt, ursprungligen från ön Femern. De i litteraturen (Anrep) angivna äldsta släktleden äro icke styrkta. Säker är genealogien fr. o. m. Mathias Elers (d. 27 dec. 1623), borgerskapets talman i staden Burg på Femern. Några hans ättlingar i närmare led inkommo till de då ännu danska landskapen Blekinge och Skåne. Sålunda blevo båda hans söner Jacob E. (d. 1629) och Mathias E. (f. 1589, d. 1652) handelsmän i Ronneby, där den senare också avancerade till rådman 1624 och borgmästare 24 mars 1641; om hans stambok se nedan. En såväl kommersiellt som politiskt intressant familj under Skånes svenska övergångstid var den, som bildades av deras brorson borgmästaren i Hälsingborg Eggert E. (E. 1) och dennes son, den kände danske legatstiftaren etatsråd Jörgen E. (se under E. 1). Borgmästaren Mathias E:s son Jacob E. (f. 1629, d. 1687) var först i staden Ronnebys tjänst och underskrev å dess vägnar Malmö recess 1662 samt blev rådman i Karlskrona 10 jan. 1669. Ännu hans son Mathias E. (f. 1670, d. 1732) bevarade visst samband med Danmark, i det att han 1684 for till sysslingen Jörgen E. i Köpenhamn och först 1686 återkom till Karlskrona. Mathias E. blev rådman där 11 mars 1701, sedan stadssekreterare samt justitieborgmästare 1712 i nämnda stad. Han var riksdagsman 1726–27 (led. av Sekreta utskottet) . Släktens karaktär av utpräglad sydsvensk magistratsfamilj framgår av, att hans son Johan E. (f. 1694, d. 1750; begr. i Ronneby kyrka, där ett gravmonument över honom finnes) blev justitieborgmästare i Karlskrona (1736) liksom hans son Mathias E. (f. 1728, d. 1788), som fick denna post 1773 och var riksdagsman 1778 och 1786. Mest känd av släkten är den sistnämndes bror topografen och vitterlekaren, kanslirådet Johan E. (E. 2), som dog ogift. När den sist omtalade Mathias E:s (d. 1788) son Johan E. (f. 1758, d. 1831) år 1801 blev politiborgmästare i Karlskrona, var han den sjunde borgmästaren i familjen och den fjärde i sistnämnda stad; även han satt som riksdagsman i borgarståndet (1810). Han fick kommerseråds titel 1816. En hans bror var amiralitetskammarrådet Jonas Eggert E. (f. 1774, d. 1850), far till överste Eggert E. (f. 1819, d. 1897). En värdefull källa för släkten E:s historia är den av borgmästaren i Ronneby Mathias E. (d. 1652) upplagda stambok (liten oktav, bunden i pergament med årtalet 1612 å bandet), vari han och hans ättlingar infört anteckningar om släktens medlemmar ända från 1600-talets början fram till 1908. Då sistnämnda år översten Eggert E:s kusin änkefru Maria Charlotta Edvardina Sténson, född E., dött i Uddevalla, skänktes den värdefulla Elerska släktboken, som i sin stamboksdel även är försedd med akvarellminiatyrer, av hennes son herr Elers Sténson till Nationalmuseum (invent. 1916 nr 48), där den förvaras i Konstslöjdssamlingens arkiv. De genealogiska notiserna i stam- och släktboken både korrigera och komplettera den av Anrep tryckta genealogien. Släkten E. utdog på manssidan med överste Eggert E:s och fru Maria Sténsons, född E., kusins son kommendören Wolter Edvard E. (f. 1852, d. 1937) samt på kvinnosidan 1940.

Författare

Bengt Hildebrand.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor: Elerska släktboken, se ovan; Sveriges kyrkor, Ronneby (manuskript å Sveriges kyrkors red.). – Svenska riksdagsakter, 2:2 (1914). – J. A. Almquist, Kommerskollegium och riksens ständers manufakturkontor samt konsulsstaten (1912–15); William Andersson, Svenskt stadslif under 1700-talet. Tidsbilder från Karlskrona (1912); G. Anrep, Svenska slägtboken, 1:2 (1872) ; J. Bromé, Karlskrona stads historia, 1–2 (1930–34); J. Kleberg, Amiralitetskollegium – Marinförvaltningen 1634–1934 (1934); G. R. Schlyter, Bidrag till Schlyterska släktens genealogi och historia (1922); C. Sjöström, Blekingska nationen 1697–1900 (1901). Se även källor till E. 1 nedan. – Meddel. av dir. G. Indebetou och fil. lic. Åke Meyerson.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Elers (Ellers, Ellersen), släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/15953, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2019-01-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:15953
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Elers (Ellers, Ellersen), släkt, urn:sbl:15953, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2019-01-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se