Meriter

Elfblad, Johan Leonard, f. 7 dec. 1839 i Tidersrums sn (ög.), d. (mördad) 18 april 1869 i Kunama i Eritrea, Afrika. Föräldrar: hemmansägaren Carl Jonsson och Christina Elisabeth Johansdotter. Elev vid Johannelunds missionsinstitut 1862–66; prästvigd i Linköping 18 nov. 1866; bedrev medicinska studier i Stockholm och Edinburgh 1867–68 samt språkstudier i Kairo 1868; Evangeliska fosterlandsstiftelsens missionär i Kunama 1868. – Ogift.

Biografi

E. är en av den svenska hednamissionens martyrer och därför känd, oaktat han bortrycktes redan i början av sin verksamhet. Den evangeliska väckelse, som på 1850- och 1860-talen uppstod, var särskilt stark i Linköpings stift, ej minst i dess Kalmarlänsdel och de till denna gränsande östgötasocknarna, till vilka E:s födelsetrakt Tidersrum hör. Socknen besöktes bl. a. av en av Evangeliska fosterlandsstiftelsens kolportörer, skolläraren J. Enström, bosatt i Hycklinge församling. Då stiftelsen 1861 upptagit självständig svensk hednamission på sitt program, hade den utsett W. Rudin till missionsföreståndare, och 1862 började den snart till Johannelund vid Ulvsundasjön (Bromma sn, Sth.) förlagda missionsskolan. Redan s. å. anmälde sig E. som elev. Efter avslutad genomgång av skolan 1866 och prästvigning i Linköping s. å. var han närvarande jämte tre andra utgående missionärer vid en avskedshögtid i Betlehemskyrkan i Stockholm tredje söndagen i advent, då Rudin höll avskedstalet. E. kvarblev dock en tid i Stockholm för medicinska studier. Den 12 april 1867 lämnade han huvudstaden och avreste över Göteborg till Skottland, där han fortsatte studierna i Edinburgh vid doktor Tomson-Burns institut för utbildande av läkarmissionärer. Tomson, »en vördnadsbjudande personlighet», och professor James Lumsden, en av skotska frikyrkans ledare, följde med starkt intresse den svenska missionens utveckling, och E. fick kvarbliva i Edinburgh ett år. Den 22 mars 1868 reste han från Liverpool till det av stiftelsen utsedda missionsfältet Kunama i Ostafrika, beläget i Eritrea, gränstrakten mellan Egypten och Abessinien. I Alexandria, dit E. kom den 5 april, befann sig en av stiftelsens missionärer, Anders Lundholm, för språkstudier. De studerade där och i Kairo arabiska. I brev (3 juli s. å.) från Kairo fäste E. stiftelsens uppmärksamhet på behovet av en sjömansmissionär i Alexandria, »dels för skandinaviska sjömän, dels ock för vår egen mission». Lundholm instämde, och redan följande år beslöt stiftelsen att börja sjömansmission i Alexandria och Konstantinopel. Från Egypten fortsatte E. jämte Lundholm och ett par andra missionärer sin resa till Massaua och därifrån till Kunama. Massaua hade 1865 av kediven Ismael pascha lagts under Egypten; i Abessinien rådde vid 1860-talets slut mycket oroliga förhållanden. Flera svenska missionärer dogo under första tiden på grund av det svåra klimatet, och två ledo martyrdöden, bland de senare E. Söndagsmorgonen den 18 april 1869 överföllos nämligen E. och ett par andra européer av infödingar, som genomstungo dem med lansar och dödade dem. Tilldragelsen, som givetvis starkt uppmärksammades i missionskretsar, inspirerade tydligen Lina Sandell till den gripande missionspsalmen »Tillkomme ditt rike», som första gången trycktes i Missions-tidning 1870, nr 1 (ej 1872, som felaktigt uppges i psalmboken); en senare borttagen, andra strof i psalmen namnger direkt Kunama. Psalmen tonsattes av G. Wennerberg (musik i Missions-tidning 1870, nr 2).

Författare

Nils Rodén.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: tre brev till Evang. fosterlandsstiftelsen i Missions-tidning, Årg. 34, 1867, s. 45–46 och Årg. 35, 1868, s. 35–36, 60.

Källor och litteratur

Källor: G. E. Beskow, Den svenska missionen i Ost-Afrika, 1 (2:a uppl., 1888); Missions-tidning 1862–1870; N. Rodén, Abessiniens historia (1930); dens.. Johanneluncls missionsinstitut genom 75 år (1938).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johan Leonard Elfblad, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/15958, Svenskt biografiskt lexikon (art av Nils Rodén.), hämtad 2024-11-03.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:15958
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johan Leonard Elfblad, urn:sbl:15958, Svenskt biografiskt lexikon (art av Nils Rodén.), hämtad 2024-11-03.