Meriter

Elfström, Anders Georg, f. 1 april 1784 i Åby sn (Kalm.), d. 26 aug. 1879 i Kalmar. Föräldrar: kyrkoherden och prosten i Mönsterås Fredrik Elfström och Catharina Birgitta Ahlberg. Skolstudier i Kalmar; student vid Uppsala univ. 4 april 1803; disp. 13 juni 1807; student vid Lunds univ. 13 okt. 1809; kollega i Kalmar 13 april 1812; disp. maj 1814 i Lund; fil. magister (primus) där 22 juni s. å.; konrektor i Kalmar 1816, v. rektor ht. 1819–1 maj 1820; prästvigd i Kalmar 8 okt. 1817; pastoralex. i Lund 14 nov. s. å.; kyrkoherde i Mönsterås 25 juli 1818–1 maj 1878, tilltr. 1 maj 1820; prost över egen förs. 1 okt. 1828; teol. doktor i Uppsala 14 juni 1831; led. av prästeståndet vid riksdagarna 1828–29, 1834–35 och 1844–45; preses vid prästmötet 1836; kontraktsprost över Stranda kontrakt 31 maj 1837–1 okt. 1863. LNO 1836.

G. 3 jan. 1844 i Mönsterås m. Augusta Johanna Murray, f. 14 okt. 1811 i Stockholm (Jak.), d. 29 juni 1879 i Kalmar, dotter av kamreraren vid Riksens ständers bank Gustaf Anders Murray och Johanna Juliana Öhman.

Biografi

E. var en utpräglad representant för en under förra århundradets första hälft vanlig prästtyp med starka humanistiska intressen och administrativ duglighet. Vad som hörde till den egentliga själavården lämnades till största delen åt medhjälparna i ämbetet att sköta, medan E. med överlägsen skicklighet ägnade sig åt kommunala och yttre kyrkliga angelägenheter. Under hans pastorstid ordnades skolväsendet, och en ny kyrka byggdes 1842–46 i stället för den gamla, som befunnits otillräcklig, och invigdes 1847. Genom sin resliga växt, värdiga hållning och stora talegåva gjorde sig E. allestädes, även utanför församlingen, bemärkt och utsågs av ämbetsbröderna till stiftets representant vid riksdagarna 1828–29, 1834–35 och 1844–45. Hans väl genomtänkta och klart utformade motioner och anföranden, som röja en för tiden mindre vanlig framsynthet, tilldrogo sig i hög grad ståndets uppmärksamhet.

I debatten vid 1828–29 års riksdag om avlysandet av 1695 års psalmbok och påbjudandet av den Wallinska till uteslutande bruk förordade E. i ett kyrkohistoriskt synnerligen intressant yttrande omedelbara åtgärder i denna riktning; riksdagen avslog emellertid yrkandet, och inte heller sedermera blev den Wallinska psalmboken, som bekant, påbjuden till uteslutande bruk. Vid samma riksdag motionerade E. med framhållande av det rättvisa i att allmogens barn finge en bättre skolundervisning än den ambulerande s. k. skolmästaren kunde ge, om inrättandet av »sockenskolor», i vilka så snart görligt vore växelundervisningsmetoden borde införas. Lönen för läraren borde uttagas genom en viss, efter förmögenhet utgående avgift för alla barn, som åtnjöto undervisning, de utfattige undantagna, varjämte sockenstämmorna borde besluta om en viss lön. Riksdagen avslog emellertid såväl E:s som andras motioner i ämnet.

Vid riksdagen 1834–35 motionerade E. om bättre nykterhetslagstiftning. Under framhållande av det onda, som »kräftlikt fräter på nationens både moraliska och fysiska liv», hemställde E. om dels »att brännvinet (den allmännast missbrukade drycken) förminskas till kvantitet och så-medels fördyras», dels »att strängare uppsikt och kontroll än hittills iakttagits hålles över krogväsendet och i synnerhet lönnkrögeriet och att åstadkommandet av bevisning om överträdelser i detta hänseendet göres lättare». Med avseende på den första punkten förordade E., att den tillåtna bränningstiden skulle fastställas i förhållande till hemmansvärdet samt att bevillningen för brännvinsbränningen skulle höjas. I senare hänseendet anbefalldes en effektivare kontroll, bl. a. därigenom att de som köpte brännvin av lönnkrögare skulle berättigas att i slika mål vittna. Det riksdagsbeslut, som fattades med anledning av denna och liknande motioner, tog på vissa punkter hänsyn till E:s mening, i det det stadgade, att tiden för brännvinsbrännandet skulle inskränkas till sex månader, fördelad på två terminer, att bränning ej skulle få utövas på jord, vars taxeringsvärde ej uppginge till 300 rdr bko, vilket E. särskilt livligt förordade i ståndet, samt att beskattning skulle ske efter pannornas storlek.

E.,som var konservativ och ivrig rojalist,lär ha uppskattats mycket av Karl XIV Johan. H. Reuterdahls omdöme om E. är dock rätt reserverat: »en hedersman, ehuru utan något större djup». Sitt minne har E. bestående befäst genom att testamentera sin betydande förmögenhet dels till en stipendiestiftelse, den Elfström-Murrayska fonden, varifrån avkastningen utgår till teologie studerande vid Lunds universitet, dels till Elfströmska pensionsfonden, som förvaltas och användes enligt samma föreskrifter, som gälla för Kalmar stifts enskilda änke-och pupillkassa.

E:s litterära kvarlåtenskap är ytterst obetydlig. Att han ägde en betydande stilistisk begåvning visar – utom här ovan anförda motioner – talet vid Kalmar stifts bibelsällskaps årsmöte 1823, hållet i en sirlig gustaviansk stil. Men måhända var E:s framställningssätt alltför litet folkligt för att slå an på en större menighet vid tiden för en mindre akademisk, mer folklig predikans genombrott.

Författare

Bror Olsson.

Tryckta arbeten

Akad. avhandl.: se G. Marklin, Catalogus disputatiomun Lidenianms continuatus, Sect. 1–2 (1820). – Tal, wid Bibelsällskapets i Calmar femte allmänna sammankomst... d. 10 junii 1823. Calmar 1823. 26 s. – De verbo divino aphorismi. Calmarise 1836. 4:o (2), 10 s. (Prästmötesavhandl.) – Motioner och anföranden i riksdagens protokoll.

Källor och litteratur

Jakobs förs:s i Stockholm dopbok 1807–27, SSA. – Riksdagsprotokoll för riksdagarna 1828–29, 1834–35 och 1844–45. – Calmar stifts-matrikel, utg. af P. Ahlquist (1827); Bror Olsson, Kalmar stifts herdaminne, 2 (1947); H. Heuterdahl, Memoarer (1920), s. 213.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Anders Georg Elfström, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/15974, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bror Olsson.), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:15974
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Anders Georg Elfström, urn:sbl:15974, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bror Olsson.), hämtad 2024-04-19.