Elfving, släkter
Band 13 (1950), sida 296.
Biografi
Elfving, släkter. Flera olika släkter finnas med detta namn, varav följande må nämnas.
1. Elfving från Älvdalen, se nedan s. 297.
2. Elfving från Småland, se nedan s. 302.
3. En norrländsk, vitt utgrenad släkt Elfving finnes, men dess genealogi synes icke vara utredd i tryck.
4. En stockholmsfamilj Elfving härstammar från kusken Johan Elfving, fader till Johan Isak E. (f. 1798, d. 1864), som blev lektor vid Stockholms gymnasium 1848. Den sistnämnde intresserade sig för den på sin tid bekanta och fruktbärande »lärokurs för fruntimmer» 1859–61, som blev en föregångare till Högre lärarinneseminariet. J. I. E. var känd även som skicklig schackspelare. Hans dotter var Hilda Wilhelmina E. (f. 1827, d. 1906), g. 1863 m. grosshandlaren Pontus Ferdinand Kobb (f. 1823, d. 1906) i Göteborg. Mamsell Hilda E. var lärarinna 1857–60 för prinsessan Louise, Karl XV:s dotter, senare drottning av Danmark. Själv blev Hilda E. Högre lärarinneseminariets (då »Seminarium för bildandet af lärarinnor») första föreståndarinna 1861 och kvarstod till dess hon som fru Kobb flyttade till Göteborg 1863. Även där intresserade hon sig för skolfrågor.
5. Även i Finland finnas flera släkter med namnet Elfving.
Författare
Sök i Nationella Arkivdatabasen
Källor och litteratur
Klara förs:s dopbok 1798, SSA. – A. Bergholm, Sukukirja, 1 (1901) ; O. Blackstadius, Stockholms i Upsala studerande nations medlemmar 1800–1881 (1882) ; Finländsk släktkalender, 1, 1920, utg. av F. Landgren (1920); Kungl. Högre lärarinneseminariet in memoriam. Minnesrunor utg. av V. Fevrell (1943), s. 26 ff.; The Royal bachelor's club 1769–1944 (1947), s. 155; [Wilhelmina Stålberg & P. G. Berg,] Anteckningar om svenska qvinnor (1864) ; [G. E. Wenström], Stockholmslifvet för tretio år sedan. En själasörjares anteckningar, [1] (18(3), s. 9T.
Hänvisa till den här artikeln
Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till.
Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Elfving, släkter, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/15977, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-11-04.
Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:15977
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare.
Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Elfving, släkter, urn:sbl:15977, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-11-04.