Anders Elgqvist

Född:1821-01-31 – Drängsereds församling, Hallands län
Död:1895-03-20 – Tranemo församling, Älvsborgs län

Präst, Missionär


Band 13 (1950), sida 315.

Meriter

Elgqvist, Anders, f. 31 jan. 1821 i Drängsereds sn (Hall.), d. 20 mars 1895 i Tranemo sn (Älvsb.). Föräldrar: åbon Johannes Olsson och Anna Andersdotter. Elev vid Halmstads lägre lärdomsskola ht. 1839; student vid Lunds univ. 26 april 1845; elev vid missionsinstitutet i Basel våren 1846; elev vid Lunds missionsinstitut vt. 1847, avgångsex. 23 april 1849; teoret. teol. ex. i Lund 8 april 1848; prästvigd där 10 dec. s. å.; missionär i Kina 1849–52; prästerlig tjänst i Laholm 4 maj 1853, i Kalf 1 okt. s. å., i Tranemo 1 april 1855, i Träslöv 1 juni 1856; pastoralex. 17 april 1856 i Göteborg; slottspastor i Nya Älvsborgs fästning 11 aug. 1857, fångpredikant där 28 sept. s. å.; predikant vid Allmänna och Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg 1859–62; komminister i Lindberg 14 okt. 1861; kyrkoherde i Tranemo 21 april 1865.

G. 1) 23 okt. 1858 i Mossebo sn (Älvsb.) m. Clara Christina Rydin, f. 26 jan. 1835 där, d. 18 jan. 1885 i Tranemo, dotter av säteriägaren Anders Rydin och Josefa Stomberg; 2) 25 april 1888 i Tranemo m. Hulda Charlotta Jansson, f. 7 juni 1855 där, d. 6 sept. 1938 på länslasarettet i Falun, dotter av hemmansägaren Jonas Andersson och Christina Johansson.

Biografi

E., som vuxit upp i en bygd, där schartuansk ortodoxi med tidigare inslag av hoofiansk pietism präglat folkfromheten, kom tidigt i beröring även med det ur friare religiösa kretsar framsprungna missionsintresset. I Halmstad hade han någon tid till lärare den för missionen ivrande C. W. Skarstedt, som också senare ledde den begåvade ynglingens privata studier fram till inskrivningen vid Lunds universitet i april 1845. Med P. Fjellstedt, som då verkade i Sverige som Baselmissionens ombud, hade E. också stiftat bekantskap och lät genom honom anmäla sig till inträde vid missionsinstitutet i Basel. Våren 1846 kom han dit och fann då före sig två andra svenskar, Th. Hamberg från Stockholm och B. Glasell från Göteborgs stift. Med sin strängare lutherska kyrkosyn kunde E. dock lika litet som Glasell finna sig tillfreds i det alliansbetonade Basel, varför de båda sökte kontakt med det evangelisk-lutherska missionssällskapet i Dresden. Dess direktor, K. Graul, rådde E. att fortsätta studierna i Lund fram till prästexamen. Under tiden hade Lunds missionssällskap konstituerats och startat eget institut under Fjellstedts ledning. Här blev E. elev. Hans prästvigning förrättades enligt särskild kunglig tillåtelse i Lund av biskop V. Faxe i december 1848. Några månader senare ägde avgångsexamen från missionsinstitutet rum, och samma dag, den 23 april 1849, hölls i domkyrkan högtidlig invignings- och avskedsgudstjänst, då både E. och Fjellstedt talade. Omedelbart därefter avreste E. till London, där han sammanträffade med sin vän och studiekamrat, Lunds missionssällskaps förste missionär, C. J. Fast. Fram i juli 1849 anträdde de så färden ut till Kina, deras blivande arbetsfält.

Efter en mer än tre månader lång sjöresa anlände de till Hongkong i oktober. Där verkade sedan ett par år deras kamrat från Basel, Th. Hamberg, som för tillfället, under den bekante missionär K. Gützlaffs resa i Europa, var ledare av dennes missionsskapelse, den Kinesiska föreningen. På Hambergs råd valde E. och Fast vid de språkstudier, som omedelbart begynte, var sin av de många kinesiska dialekterna, Fast mandarinspråket och E. hackaspråket. Av den anglikanske biskopen Smith rekommenderades staden Fuchou i provinsen Fukien som lämpligt arbetsfält, och redan i december 1849 begav sig Fast ditupp, medan E. ännu någon tid stannade i Hongkong. På grund av en schism mellan Hamberg och Gützlaff rörande den Kinesiska föreningen hotade Hambergs förbindelse med Basel att avbrytas. Hamberg och E. i gemenskap utarbetade då en plan till samarbete mellan de svenska missionssällskapen i Lund och i Stockholm. Förslaget avböjdes dock av båda styrelserna.

E. begav sig då till Fast i Fuchou augusti 1850, där de båda missionärerna sågo sig om efter möjlighet att anlägga en missionsstation. Till en början halvt tvingade de sig till en tillfällig bostad i ett buddhistkloster. Efter stora svårigheter, som E. livligt skildrat i brev hem till Lund, fingo de äntligen löfte om att få hyra ett hus. För att skaffa medel måste de fara nedför Minfloden, vid vilken Fuchou ligger, till ett engelskt fartyg, som ankrat vid flodmynningen. På återfärden blev deras båt den 13 november 1850 överfallen av kinesiska rövare. Fast blev genast dödligt sårad, föll i floden och omkom. E. värjde sig en stund mot övermakten, tills han sårad måste kasta sig ur båten. Genom att simma under vattnet lyckades han rädda sig och kom i land ett stycke längre ned. Förgäves sökte han efter sin kamrat. Till sist återstod blott att med möda släpa sig tillbaka till skeppet, som de några timmar tidigare lämnat.

Under inflytande av denna skakande upplevelse begynte E. se mycket pessimistiskt såväl på sin egen ställning som på missionen i dess helhet. Han återvände till Hongkong, fortsatte språkstudierna och begynte predika och undervisa i några byar på fastlandet, där han hoppades få bygga kyrka och missionärsbostad samt få i gång ett ordnat gudstjänstliv. Ledningen här hemma fann dock icke tiden mogen härför, men ville gärna i övrigt stödja E. i hans bemödanden. Den långsamma postgången, då ett brevsvar kunde dröja ett halvt år och mer, försvårade i hög grad förbindelsen mellan E. och hans styrelse. Allt mer nedtryckt till sinnes lämnade E. slutligen Kina i oktober 1852 efter att ha begärt sitt utträde ur missionens tjänst. Därmed hade det första försöket till svensk mission i Kina strandat.

Under sin svåraste depressionstid hade E. skrivit ett brev till en hemmavarande vän, vilket utan att det varit E:s avsikt blev publicerat i svenska tidningar. Dess bittra anklagelser mot Lunds missionssällskap och särskilt mot Fjellstedt och dess utfall mot missionen i allmänhet vållade, särskilt sedan det omhändertagits och skadeglatt kommenterats av en del kristendomsfientliga organ, missionen icke ringa avbräck. Högsinnat bortseende härifrån har Fjellstedt senare om E. fällt det omdömet: »Har han ej kunnat verka mycket i missionens tjänst, så har han lidit så mycket mer. . . Han uppoffrade sig för saken, det var nära att kosta honom livet. Missionens olyckliga slut kunna vi ej tillvita honom.» – Efter någon vilotid inträdde E. i prästerlig tjänst i Göteborgs stift. Efter olika förordnanden befordrades han till komminister i Lindberg 1861 och kyrkoherde i Tranemo 1865, där han verkade till sin död 1895 med duglighet och trohet i sitt kall. Intresset för Kina och dess litteratur bibehöll han och ämnade t. o. m. utge en ordbok till ett av Konfutses verk.

Författare

Carl Anselm.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Afskedsord i Lunds domkyrka den 23 april 1849 (Lunds missions-tidning, [Ny följd], Årg. 2, 1849, s. 130–135). – [Brev till styrelsen för Missionssällskapet i Lund] (ibid., Årg. 3, 1850, s. 19–21, 4, 1851 s 26–28 50–57, 155–156, 186–187). – Bref från China (Hallands-posten 1852: nr 5l! 1853: nr 1).

Källor och litteratur

Sv. rnissionssällskapets protokollsbok, brev från Th. Hamberg och P. Fjellstedt i Sv. missionssällskapets handlingar, KB; Lunds missionssällskaps protokollsbok, Göteborgs nations preliminaristmatrikel, LB; brev från C. W. Skarstedt till P. Wieselgren, Göteborgs stadsbibliotek; brev från Fjellstedt i Baselmissionens arkiv; brev från E. i evangelisk-lutherska missionssällskapets arkiv, Leipzig; Mossebo förs:s födelsebok 1S35, vigselbok 1858, Landsarkivet i Göteborg; Tranenio förs:s kyrkoarkiv. – A. B. Magni, Matrikel öfver Göteborgs stift (1S93); C. Sjöström, Göteborgs nation i Lund 1669–1906 (1907); C. W. Skarstedt, Göteborgs stifts herdaminne (1885) ; Göteborgs stiftstidningar 1848, 1853–65, Lunds missionstidning 1849–55, tidn. Fäderneslandet m. fl. 1853. – Meddel. av läroverksadjunkt Arthur Elgqvist, Borlänge, och rektor E. Hernqvist, Halmstad.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Anders Elgqvist, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/15988, Svenskt biografiskt lexikon (art av Carl Anselm.), hämtad 2019-05-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:15988
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Anders Elgqvist, urn:sbl:15988, Svenskt biografiskt lexikon (art av Carl Anselm.), hämtad 2019-05-23.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se