Sigrid Agneta Sofia Elmblad

Född:1860-05-28 – Maria Magdalena församling, Stockholms län
Död:1926-05-23 – Hedvig Eleonora församling, Stockholms län

Författare, Översättare


Band 13 (1950), sida 380.

Meriter

4. Sigrid Agneta Sofia Elmblad, f. Pettersson, f. 28 maj 1860 i Stockholm (Maria), d. 23 maj 1926 där (Hedv. El.). Föräldrar: arkitekten vid Överintendentsämbetet Abraham Raphael Ulric Pettersson och Elma Edvina Rosalie (Rosa) af Heurlin. Privatundervisning i hemmet; redaktionssekreterare i Svenska Familj-journalen 1887; medarbetare i ett flertal tidningar och tidskrifter, bl. a. i Idun, i Dagens Nyheter 1885–96, teaterrecensent i Skånska Aftonbladet 1907, medarbetare i Sydsvenska Dagbladet Snällposten från 1908; led. av Nya Iduns nämnd 1910, sekr. 1912–18, ordf. 1918–21; sekreterare i Konstnärsringen 1921–25, vice ordf. 1925–26. Författarinna, översättare.

G. 30 juli 1888 i Stockholm (Ad. Fredr.) m. Johannes Wilhelm Samuel Elmblad (E. 3).

Biografi

Sigrid Pettersson kom från en konstnärligt begåvad och intresserad familj. Fadern, som var arkitekt, tillhörde Karl XV:s intima umgängeskrets, farfadern var den kände vältalaren, pastor primarius i Stockholm Abraham Pettersson. Den musikaliska modern var dotter till finska titulära statsrådet C. E. af Heurlin. Sigrid, som var klen som liten, erhöll undervisning i hemmet. Hon klagade senare över att hon aldrig som barn fick lära något »riktigt», och hon blev en autodidakt. Hennes litterära intressen röjde sig dock tidigt, och vid femton års ålder vandrade hon upp med en dikt till fru Wettergrund, känd som »Lea», vilken blev hennes första litterära rådgivare. Under signaturen »Toivo» (på finska: hopp, önskan) publicerade Sigrid P. från 1880-talets första år dikter i diverse poetiska kalendrar och utgav 1885 diktsamlingen »Vind för våg» av blandat värde och innehåll men med god språklig dräkt. Vid 1880-talets mitt började hon medarbeta i Dagens Nyheter och var för en tid redaktionssekreterare i Svenska Familj-journalen.

Uppmärksammad genom sina dikter inom den litterära och vetenskapliga krets av damer, vilken med Ellen Key som andlig medelpunkt 1885 bildade sällskapet Nya Idun, invaldes hon vid ett av de första sammanträdena. Hon kom förutom med Ellen Key där i kontakt med sådana personligheter ur den svenska kvinnorörelsens historia som Sophie Adlersparre (Esselde), Ellen Fries, Anne-Charlotte Edgren-Leffler, Sonja Kovalevskij och Victoria Benedictsson. Genom sitt gifte 1888 med den framstående bassångaren Johannes Elmblad (E. 3) kom Sigrid E. att många år vistas utomlands och leva skild från denna krets. Hennes litterära och framför allt musikaliska intressen men i hög grad även hennes mänskliga utveckling berikades dock under dessa år genom umgänge i kontinentens konstnärskretsar. Johannes E. var ju framför allt en framstående Wagnertolkare, och Sigrid E., som jämte maken umgicks i den innersta Wagnerska kretsen i Bayreuth, levde sig helt in i Richard Wagners verk. Till det bästa i Sigrid E :s produktion hör utan tvivel hennes senare essayer i Hertha samt i Ord och bild, där hon lägger fram sina minnen från åren i tyska musikkretsar och där hon visar sig som en stor Wagnerbeundrare men även humoristisk skildrare av fru Cosima Wagners »hov» i Bayreuth. Hennes studier över Hans Sachs och Parsifalmotivet vittna om hennes inlevelse och historiska kunnande. Sigrid E. har också översatt till svenska hela operasviten i Niebelungenringen samt operorna Mästersångarna i Nürnberg och Parsifal. Kring sekelskiftet vistades Sigrid och Johannes E. i Sverige för att 1903–06 åter vara på resor. Om de kringflackande åren med sina splittrade men rika intryck verkat hämmande på E:s egen produktion eller om hennes anspråkslöshet och personliga osäkerhet är orsaken till att ej flera större originalverk av hennes hand finnas, är svårt att säga. Hennes på olika håll publicerade eller ej tidigare tryckta dikter utkommo först efter hennes död under den betecknande titeln »Dröm och längtan» (1928). Visst är att det kändes svårt för henne att långa tider vara skild från sina två döttrar, som hon ansåg borde uppfostras i Sverige. Makens depressionsperioder, då hennes själsstyrka var hans stöd, och framför allt hans sista långa sjukdom och hans död (1910) togo också starkt på hennes krafter. I hennes dikter skymta drag av tillkämpad resignation, hemlängtan och skygghet för strålkastarljuset. Hon var en vek natur och en drömmerska.

Sigrid E:s produktion omfattar förutom det ovan nämnda ett par »berättelser» eller kortare romaner, dock utan större originalitet, samt fria och smidigt gjorda översättningar från 1890-talet av Coppées och Swinburnes dikter. Efter makens död utförde hon en mängd andra översättningar, bl. a. Ibsens Brand, flera andra norska arbeten samt romaner av Paul Keller. Hon skrev även ett flertal sagoböcker, både original och översättningar, samt barnböcker med vers, kanske främst »Sommarby och Vinterskär» och några med illustrationer av dottern Saga E., g. Walli, bl. a. »Jag-ska-bara-landet». Hon medarbetade också i flera olika tidningar och tidskrifter. Som ett resultat av Sigrid E:s musikaliska bildning och med åren fördjupade förmåga av inlevelse i ett människoöde står hennes utmärkta, psykologiskt nyanserade biografi över Jenny Lind (1920), som var vän i hennes makes föräldrahem. Sedan Sigrid E. blivit änka och åter på allvar bosatt sig i Sverige, verkade hon aktivt och intresserat inom sällskapet Nya Idun, vars sekreterare hon var 1912–18 och ordförande 1918–21. Hennes tal och tillfällighetsvers här stodo på en hög nivå. Sigrid E:s rika personlighet med dess blandning av humor och djupaste allvar, med dess mjuka kvinnlighet och rena strävan, omfattande och mångskiftande bildning, kom i denna krets helt till sin rätt.

Författare

Birgitta Lager.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: I hägn. Sthm 1SS3. (4) s. (Undert.: Toivo). — Ledtrådar. Sthm 1883. (4) s. (Undert.: Toivo). — En idé (Polstjernan. Illustr. kalender för 1SS5, tr. 1884, s. 166; undert.: Toivo). — Sommarskörd (Nornan 1884, s. S5—90; undert.: Toivo). — Jo, Jo! (ibid. 18S5, s. 62—63 ; undert.: Toivo). — Två dikter af Toivo [1. Ur minnet., 2. Vid brasan.] (Polstjernan. Illustr. kalender för 1886, tr. 1885, s. 39—40). — Vind för våg. Dikter och skisser af Toivo. Sthm 1S85. 234 s. (Pseud.) — En lofdag (Hervor. Fosterländsk kalender 1S86, s. 19—20; undert.: Toivo). — En räddande ängel! (Ett minnesblad från sista finska kriget.) (ibid., 1SS6, s. 87—91; undert.: Toivo). — Ljusa skyar. Sagor och berättelser i orig. och bearb. af Toivo. Med 32 illustr. af Jenny Nyström m. fl. Sthm 1886. 172 s. (Pseud.). — Två dikter av Toivo [Öfver förmåga. — Nyårsqväll.] (Polstjernan. Illustr. kalender för 1887, tr. 1886, s. 140—141). — I sömnen (Sv. illustr. familj-journalen 18S7, s. 1; undert. Toivo). — Fotspår i sanden. [Ur den till julen utkomna barnboken Ljusa skyar af Toivo...] (ibid. 1887, s. 7). — [Nyårshälsning] (ibid. 18S7, s. 9; undert.: Toivo). — Nyfallen snö (ibid. 18S7, s. 36; undert.: Toivo). — En hvardagsbild (ibid. 1887, s. 82; undert.: Toivo). — Bönhörelse (ibid. 1887, s. 105; undert: Toivo). — Vårstämning (ibid. 1SS7, s. 161; undert.: Sigrid P.). — Drömmar (ibid. 1887, s. 177; undert.: Toivo). — Carmen (ibid. 1887, s. 188; undert.: Toivo). — Midsommartid (ibid. 1887, s. 209—210; undert.: Toivo). — Några utläggningar öfver »Några inlägg i qvinno- frågan.» (ibid. 1887, s. 266—267 ; undert.: Sigrid P. — Sommardagar (ibid. 1S87, s. 273; undert: Toivo). — Vederqvickelse (ibid. 1887, s. 2S0; undert: Toivo). — En verld (ibid. 1887, s. 322; undert.: Toivo). — En färd i natten (Polstjernan. Illustr. kalender för 1888, tr. 1887, s. 1—2; undert.: Toivo). — »Ur tvänne verldar.» Af Toivo. (ibid. 1888, tr. 1887, s. 190—203). — En fråga (ibid. 1889, tr. 1888, s. 1—2; undert.: Toivo). — Bland undantagen. Af Toivo. (ibid. 1890, tr. 1S89, s. 195—199). — önskan (ibid. 1890, tr. 1889, s. 29—30; undert.: Toivo). — Kärlek. Novell (Sv. familj-journalen Svea, 5:te årg., 1890, s. 2—3, 10, 19, 22, 27, 30). — Till hafs. En färd öfver Atlanten af Toivo (ibid., Årg. 5, 1890, s. 326—327, 331, 334). —¦ Också en frälsningsarme. Ur ett bref från Prag till Svea (ibid., Årg. 5, 1890, s. 355). — Julvisa (ibid. Årg. 5, 1890, s. 402). — Parfars lilla vän. Med färgtrycksplansch (Korn åt små foglar 1891, s. 52 & 1 pl.-bl.", undert.: Toivo). —¦ Ej måttet fullt (Idun 1892, nr 32, s. 250; undert.: M. L., men enl. registret av Toivo). — En predikan (ibid. 1892, nr 37, s. 290—291). — Blott för roskull (ibid., 1892, nr 46, s. 363—364). — Omvändelse (ibid. 1892, nr 51, s. 424). — Motvikt (ibid. 1893, nr 43, s. 33). — En offerdag. En norsk folklifsbild (ibid. 1893, nr 51, s. 416—417). — I »damernas Idun». En afton i Nya Idun (ibid. 1894, nr 6, s. 43—44). — Kärlekens lofsång (ibid. 1894, nr 10, s. 74). — Där bortom (ibid. 1894, nr 20, s. 156). — Fullt förtroende (ibid. 1894, nr 36, s. 289). — Kraft (ibid. 1894, nr 51, s. 415). — Francois Coppée. [En biografi.] (Ord och bild, Årg. 3, 1894, s. 88—92). — Ada Negri. [Biografi jämte dikter i övers.] (Idun 1895, nr 12, s. 89—91). — Kristus. Några ord om Anton Rubinsteins andliga opera (ibid. 1895, nr 21, s. 165). — Från festföreställningarna i Bremen. Funeke om »Kristus». Bref och interview för Idun (ibid. 1895, nr 23, s. 179—ISO). — Hård seglats. Vid årsskiftet (ibid. 1895, nr 52, s. 434). — Mot sin lycka. Berättelser. Sthm 1897, 1898. 276 s. (Iduns romanbibliotek. 15). — Tillägnan (Idun 1897, [nr 50] julnummer, s. 8). — Algernon Charles Swinburne (Ord o. bild, Årg. 8, 1899, s. 553—557). — Till Ellen Key. En hälsning i seklets gryning (Idun 1900, s. 90). — Fru grefvinnan. Berättelse. Sthm 1902. 102 s. (Iduns romanbibliotek. 29). — Lea. Några minnesord (Idun 1903, s. 182—183). — När sol går ner (ibid. 1904, s. 68). — Majvisa (ibid. 1904, s. 221). — Dansande fötter (ibid. 1905, s. 45). — Så länge ens själ än är lefvande ung (Med anledning af Helene Nybloms dikt Chateau d'Espagne i Idun n:r 47.) (ibid. 1905, s. 619). — Höststämning (ibid. 1906, s. 432). — Då sol går ned (ibid. 1906, s. 468-^9). — Vid Lxitzen (ibid. 1906, s. 562). — Mitt juleträd (ibid. 1907, s. 218). — Skärgårdsminnen (ibid. 1907, s. 420—421). — Sommarby och Vinterskär. Bilder av Lotten Rönquist. Sthm 1907. Fol. (23) s. — Två dikter. [Jag längtar' liern. — Efter.] (Ord o. bild, Årg. 16, 1907, s. 576). — Det tigande, (ibid., Årg. 17, 1908, s. 356). — Skiftessång (Idun 1908, s. 20). — Nog kunde vi (ibid. 1908, s. 173). — Kärlek (ibid. 1908, s. 179—181). — När bladet vänds. Skiss (ibid. 1908, s. 305—308). — Slutkörd. Berättelse (ibid. 1900, s. 361—362, 366—367). — Ur Nya Iduns krönika. Med anledning af tjugofemårsjubileet, (ibid. 1910, s. 65—66). — Kärlekens dröm (ibid. 1910, s. 85). — Den brännande frågan (ibid. 1910, s. 121). — Slutackord (Ord o. bild, Årg. 19, 1910, s. 53). — Vårsång (ibid. Årg. 19, 1910, s. 160). — Sven Scholander. Några ord till femtioårsdagen. Med 6 bilder (ibid. Årg. 19, 1910, s. 234—240). — Vi små i en vrå. Samlade sagor i urval. Med teckningar av D. Ljungdahl. Sthm 1910. 4 :o. 116 s. — Lif (Ord o. bild, Årg. 20, 1911, s. 490). — På Karl AVåhlins femtioårs-dag (Idun 1911, s. 456). — Höst (ibid. 1912, s. 739). — Inför Marika Stjernstedts nya bok: Alma "YVittfogels rykte (ibid. 1913, s. 725). — Tyska folksagor, saml. och bearb. Med teckningar av Ingeborg Udden, Brita Ell-ström m. fl. Sthm 1913. 207 s. (Barnbiblioteket Saga. 45). — En trilogi ur Wagners liv (Hertha, l:a årg., 1914, s. 58^68, 78—84, 103—110). — Hans Sachs (Ord o. bild, Årg. 23,1914, s. 449—459). — Seklernas saga. En dikt (Idun 1914, s. 393—394). — Stormringning (ibid. 1914, s. 590). — Tor Aulin. Några minnesord (Ord o. bild, Årg. 23, 1914, s. 317—320). — En Parsifalstudie (ibid. Årg. 25, 1916, s. 119—128). — Sigrid Nordlund — Snorre — vid 70 år (Idun 1917, s. [S42]. — John Forsell. Halfsekelmannen för dagen. Några ord till lifsjubiléet (ibid. 191S, s. 704—707). — Emil Sjögren in memoriam. Med bidrag af Sigrid Elmblad, Gunnar Norlén, AV. Peterson-Berger, Helena Nyblom, Berta Sjögren & N. Söderblom. Sthm 1918. 90 s., 5 pl.-bl. — En blick tillbaka (En bok om Ellen Key, Sthm 1919, s. 39—50 & 1 pl.-bl.). — Jenny Lind. En livsstudie. Uppsala (tr. Sthm) 1920.192 s., 1 portr.-bl. (Svenska kvinnor. 1) ; 2:a uppl. 1921. — Julbön (Idun 1921, s. 1231). — Livets sång (Ord och bild, Årg. 30, 1921, s. 431). — Orinkungen och andra sagor ... Sthm 1921. (2 ) 200 s. (Barnbiblioteket Saga. 83) ; Tills, med Anna Wahlenberg, Elias Grip m. fl.) ; 2:a uppl. 1931. — En fågel sjöng. Samlade sagor i original och bearbetning. Med teckningar av Saga Walli. Uppsala (tr. Sthm) 1922. 167 s. — Den lille puckelryggen. Sagor och berättelser av Anna Wahlenberg, Harald Johnsson.... Sigrid Elmblad m. fl. Sthm 1922. (2), 237, (2) s. (Barnbiblioteket Saga. 91) ; 2:a uppl. 1932. 237. (2) s. — Majsång (Idun 1922, s. 525). — En siare i Stockholm som profeterar om framtiden (ibid. 1923, s. 757. — Bayreuth och dess minnen (Ord o. bild, Årg. 33, 1924, s. 635—648). — Den gången vi »gingo fram» ... (Idun 1924, s. 342—343; tills, med Annie Åkerhielm, Lina Boström och Beda Hallberg). — En krossad illusion. Kända damer berätta sina flickminnen (ibid. .1924, s. 1021). — Förnyelse (ibid. 1924, s. 1085, 1093). — Mitt ¦första sammanträffande med Ellen Key (ibid. 1924, s. 1220; tills, med Hilma Angered Strandberg m. fl.). — Jag-ska-bara-landet. Teckningar av Saga Walli. Göteborg [1925]. 4:o (17) s.; 2:a uppl. 1939. — Till vår drottning. Dikt överlämnad på Öland vid drottningens senaste födelsedag (Iduns höstnummer [1925], s. 13). — Senromantik (Iduns midsommarnummer 1925, s. 13—14). — Nyårsbikt (Idun 1925, s. 36). — Vad kvinnan vill... Ur prologen till Sällskapet Nya Iduns 40-årsjubileum, författad och uppläst vid jubileumsfesten på Grand Hotell den 18 februari (ibid. 1925, s. 260). — Drottninghemmet på drottningens ö. Spridda intryck från Öland (ibid. 1925, s. 955—956, 959). — En litterär förgrundsfigur. Några ord till Gurli Linders sextioårsdag (ibid. 1923, s. 1049). — Till Ellen Key (ibid. 1926, s. 490). — Dröm och längtan. Dikter. Uppsala & Sthm 1928. 91, (1) s., 1 portr.-bl.

Översatt: Trenne dikter. [Spådomen. — På krogen. —Omqväde.] (Efter Frangois Coppée.) (Sv. illustr. familj-journalen 1887, s. 66; undert.: Toivo). —Adagio. (Efter Frangois Coppée.) (ibid. 1887, s. 154; undert.: Toivo). — [Annie Hector,] Familjen Frere. Roman af Mrs Alexander, öfvers. af Toivo. Sthm 1889. 439 s. (övers, pseud.) [Följetong ur Dagens nyheter.] — Förtroenden. Diktcykel af Franeois Coppée (Ord o. bild, Årg. 3, 1894, s. 58—63). — Intermezzo. Efter Swinburne (Idun 1894, nr 21, s. 165—166). — Rosens lif. Efter Swinburne (ibid. 1S94, nr 27, s. 210—211). — önskan. Bearb. efter Swinburne (ibid. 1895, nr 3, s. 19). — I skymningen. Efter Swinburne (ibid. 1895, nr 19, s. 147). ¦— Dikter af Swinburne. Fritt öfversatta. 1—4. (ibid. 1899, n :r 52, s. 2, n :r 53, s. 2, n:r 54, s. 2, n:r 56, s. 2—3 och n:r 57, s. 1—2). — Hymn till Proserpina. (Efter stadsfästelsen af den kristna bekännelsen i Rom.) Efter Algernon Charles Swinburne (Ord o. bild, Årg. 8, 1899, s. 89—91). — R. Wagner, Rhenguldet (Das Rheingold). Förspel till trilogien Nifelungens ring. Musik-drama. Sthm 1901. 79 s. & omsl. (Operatexter 23). — Dens., Ragnarök. Musikdrama. Sthm 1905. (1), 84 s. & omsl. (Opera-repertoire 100). — Dens., Sigfrid. Musikdrama. Sthm 1905. 97 s. & omsl. (Opera-repertoire 99). — Dens., Nibelungens ring. Musikdrama. Sthm 1905. (4), 341, (1) s., 8 musikbil.; 2 :a uppl. 1929. (2), 341, (2) s., S musikbil. (Opera-repertoire 107). — Nibelungens ring. Musikdrama. Illustr. af Arthur Rackham. 1—4. Sthm 1910—1911. 4:o. 1. Rhenguldet. 1910. (8), 78 s., 17 pl.-bl.; 2. Valkyrjan. 1910. (8), 89 s., 17 pl.-bl.; Sigfrid. 1911. (8), 108 s., 15 pl.-bl.; 4. Ragnarök. 1911. (8), 92 s., 15 pl.-bl. — Dens., Parsifal. Högtidligt festspel för scenen. [Omsl.:] Med ledmotiven i notskrift. Sthm 1917. 58 s., 1 pl.-bl. (v.) (Opera-repertoire 103). — Dödshymn. Efter Swinburne (Ord o. bild, Årg. 14, 1905, s. 216). — L. Bruun, Pan. Roman i 4 timmar. Sthm (tr. Uppsala) 1908. 251 s. — A. C. Swinburne, Dikter i urval. I fri öfvers. Sthm 1908. 126 s., 1 portr. — L. Merrick, När kärleken sviktar. Sthm 1909. 239 s. — Ungerska dikter. [Janos Väjda: Spöken. — Sandor Petöfi: Hur skall jag nämna dig? — Ungerska folkdikter.] (Ord o. bild, Årg. 22, 1913, s. 311—312). — Den döde mannen. Fastlags-spel af Hans Sachs (ibid., Årg. 23, 1914, s. 445—448). — R. Brooke, Dikter, (ibid., Årg. 25, 1916, s. 649—^650). — K. E. Franzos, »Pojaz». En historia från öst-Galizien. övers, från orig:s tionde uppl. Sthm 1919. VI, (1), 450 s.; Nytt omsl. tr. 1924. — H. Ibsen, Brand. Sthm 1920. (4), 283 s.; 2:a uppl. 1928: även i H. Ibsen, Tio dramer. 1, 1935, s. 157—399; radiobearb. av K. R. Gierow 1935. 156 s. (Radiotjänsts teaterbibliotek. 5). — Sigrid Undset, Jenny. Roman. Sthm 1920. 339 s.; Nya uppl. 1923, 1924 och 1928. — R. Rolland, Pierre och Luee. Sthm 1921. 112 s. — P. Keller, Vid sidan av vägen. Berättelse. Uppsala (tr. Göteborg) 1922. 280 s. & 1 portr.; 2 :a uppl. 1922. — Dens., Hubertus. En skogsroman. Upp- sala (tr Sthm) 1923. 269 s.; Sthm 1936. 190 s. — Dens., Hemmet Roman från den schlesiska bergsbygden. Uppsala (tr. Sthm) 1924. 293 s ; 2:a uppl. s. å. — Dens., Skogsvinter. Roman från schlesiska bergsbygden. Uppsala (tr. Sthm) 1924. 329 s. — S. von Hausegger, Utgöra klassiskt och modernt motsatser? (Orfeus. Tidskr. f. litteratur, musik, teater. 1923, Häft 1 s 1-8).  — G. Scott, kari Kvällsvard. Övers. från norska orig:s 4:de uppl. Uppsala (tr. Sthm) 1926. 15S s. (Blå böckerna o). — Dens., Den gamla kronan. Berättelse fran Venden. Uppsala 1927. 304 s.

Källor och litteratur

Källor: E:s egna skrifter. – En bok om Ellen Key (1919); B. Lundstedt, Sveriges periodiska litteratur, 2. Stockholm. 1813–1894 (1896); N. S. Lundström, Svenska kvinnor i offentlig verksamhet (1924); V. Millqvist, Publicistklubbens matrikel (1901); Svenska kvinnor från skilda verksamhetsområden, utarb. av Walborg Hedberg & Louise Arosenius (1914); Sällskapet Nya Idun 1885–1935 (1935); E[bba] Th[eorin], Sigrid Elmblad – en återblick från milstolpen (Idun 1920, nr 22), s. 377; [V. Örnberg,] Svenska ättartal, 5 (1889). – Nekrologer av Gurli Linder dels i Sv. Dagbladet 25 maj 1926, dels i Hertha, Årg. 13, h. 5, s. 131–133, samt av Sigrid Leijonhufvud i Idun 1926, nr 23, s. 566. – Meddel. av fru Saga Walli, Göteborg.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Sigrid Agneta Sofia Elmblad, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16023, Svenskt biografiskt lexikon (art av Birgitta Lager.), hämtad 2019-05-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16023
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Sigrid Agneta Sofia Elmblad, urn:sbl:16023, Svenskt biografiskt lexikon (art av Birgitta Lager.), hämtad 2019-05-25.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se