Biografi

von Emersen (Emmersen), till Sverige inkommen släkt, här verksam under 1600-talet, enligt riddarhusgenealogierna härstammande från Hamburg. Palmskiöld omtalar flera syskon von E., bl. a. Georg von E., Albrecht von E., som skulle varit borgare i Stockholm, samt Margaretha von E. (d. 1694), som 1640 äktade bruksägaren Gerard De Besche till Forsmark.

Mest känd är den nämnde Georg (Görg, Jöran, Jörgen) von E. (d. 1641), som 1633 blev faktor, d. v. s. styresman för det av Markus Kock (se bd 9, s. 353) anlagda snidverket vid Torshälla, i vilket bl. a. Louis De Geer blev delägare. I snidverket fördelades stångjärn i ämnen (knippjärn) för spik och annat manufaktursmide. G. v. E., som av bolagets participanter fick fullmakt att ensam sköta verket, fullbordade anläggningen och lyckades uppdriva produktionen, så att den inbragte ansenliga belopp. Intressenterna tillverkade själva stångjärn vid några bruk i Dunkers sn (Söd.), men då malmen här sinade, nödgades man inköpa råvaran. Driften blev för dyr och vid G. v. E:s död var bruket i bekymmersamt läge. Därtill kom, att v. E. sålt järn till Willem Momma i Amsterdam, men på grund av v. E:s död 1641 hade leverans ej skett. Momma stämde G. v. E:s änka Helena Radou (d. 1675), och därmed började en serie uppseendeväckande processer i saken. Helena Radous andre man (från 1648), G. F. Du Rietz (se denne), stämde nämligen i sin tur participanterna, närmast De Geer. Målet gick till K. M:t och behandlades i rådet 11 aug. 1651. De Geer förlorade processen. — Familjen von E. synes snart ha utdött i Sverige.

Författare

Bengt Hildebrand.

Källor och litteratur

Källor: Palmskiöld 205, s. 051, UB. — Louis De Geers brev ocb affärshandlingar 1614—1652, utg. av E. W. Dahlgren (Hist. handl., 29, 1934) ; Svenska riksrådets protokoll, 15 (1920). — E. W. Dahlgren, Louis De Geer 1587—1652, 2 (1923) ; Å. Kroinnow, En kronans storarrendator, Andry Dress, och hans släkt (Personhist. tidskr.. 40. 1939—40. tr. 1941). s. SS; C. Sahlin, Valsverk inom den svenska metallurgiska industrien (1934), s. 33.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Emersen (Emmersen), von, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16053, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2024-05-04.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16053
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Emersen (Emmersen), von, släkt, urn:sbl:16053, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2024-05-04.