Emporagrius, släkt



Band 13 (1950), sida 438.

Biografi

Emporagrius, släkt. I bekräftelse å Uppsala mötes beslut 1593 från präster i ärkestiftet återfinnas från Torsåkers pastorat (Gävleb.) som kyrkoherde Ericus Svenonis och som komminister Gabriel Erici. De uppgivas i herdaminnet, säkerligen med rätta, som far och son. Intressant är, att Ericus Svenonis i sitt sigill 1593 har initialerna ESE, av vilka sista bokstaven måhända kunde antyda nyttjande redan då av det namn Emporagrius, som sedan blev släktens familjenamn; det torde härröra från det i Torsåkers socken belägna Ovanåker (ty. Empor = upp; senare leden grekiska eller latin, se Olsson). Ericus Svenonis är i riksdagsakterna belagd som kyrkoherde i Torsåker ännu 1598; enligt herdaminnet dog han 1612. Gabriel Erici, som s. å. blev kyrkoherde i Fittja (Upps.) av ärkestiftet, anges i inskrift å gravsten i kyrkan där ha blivit prästvigd 1590, gift 1592 (hustruns namn okänt) och ha varit fältpräst vid Stångebro 1598. När hans son, den senare biskopen i Strängnäs Ericus Gabrielis, 1623 blev student i Uppsala, står intet släktnamn med i matrikeln. Vid det tillfälle 1626, då den senare var respondent på en avhandling vid disputation i Uppsala, kallas han emellertid Ericus Gabrielis Emporagrius (se nedan). Detta var sex år före faderns död, och då den senare på sin nämnda gravsten kallas Gabriel Erici Emporagrius, har troligen också han, i varje fall under senare år, fört namnet. Härtill kommer, att detta tillika finnes som släktnamn för personer, vilka tydligen varit Gabriels bröder (se nedan). Biskop E. G. E:s son Gabriel E. adlades 1668 med namnet Lillieflycht (f. 1639, d. 1690). Denne var professor i historia vid Uppsala universitet, sedan använd som diplomat, fick 1675 hovråds titel och innehade även lagmanstjänster. Han slöt själv sin ätt på manssidan; på kvinnosidan utdog ätten 1742.

Den ofrälse släkten E. i övrigt, som icke är fullt utredd, härstammar från kyrkoherden i Långtora (Upps.), kontraktsprosten magister Nicolaus E. (f. omkr. 1567, d. 1642; gravsten i Långtora). Denne var utan tvivel – att döma av namn, levnadstid m. m. – bror till Gabriel Erici (se ovan), liksom komministern i Torsåker 1622 Israel Erici E. En deras syster äktade kyrkoherden i Torsåker, kontraktsprosten Jonas Fluur, vars son Ericus Fluur Emporagrius (f. 1617, d. 1695) blev prost i Skellefteå; hans barn kallade sig emellertid enbart Fluur.

Barn till prosten Nicolaus E. i Långlora voro hans efterträdare där kontraktsprosten Eric E. (f. 1604, d. 1672), rådmannen i Stockholm Nils Nilsson E. (f. 1607, d. 1681) och en Israel, vilken utan tvivel är identisk med den Israel Nicolai E. (d. 1657), som 1651 blev kyrkoherde i Sigtuna. Prosten Eric E. hade fyra söner, av vilka de tre (Johan, Nils och Eric E.) äro föga kända; den fjärde Lydert E. var kronobefallningsman i Roslagen och levde i varje fall 1681. Rådmannen Nils E. var fader till bl. a. assistenten i justitiekollegiet i Stockholm Israel E. (d. 1710) och rådmannen där Abel E. (f. 1646, d. 1693). Den sistnämndes son kornetten vid Meijerfelts dragonreg. Abel E. d. y. blev ihjälslagen vid upploppet i Tobolsk 29 april 1712. Bröder till honom voro förmodligen dels Axel Johan E., likaledes kornett vid samma reg. och ihjälslagen av kalmucker i Vologda 1716, dels den präst Israel E., som hemkom 1722 efter 19 års bortovaro, delvis i rysk fångenskap, och ansökte hos K. M:t 1723 om hjälp i sitt utblottade tillstånd för sig och sina moderlösa barn. Senare bärare av namnet synas icke vara kända, vadan släkten väl utdött vid denna tid.

Författare

Bengt Hildebrand.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor: Biographica, Brev till Sten Bielke, EA. – L. Kagg, Dagbok 1698–1722, utg. gm A. Lewenhaupt (Hist. handl. 24, 1912); Sv. riksdagsakter, ser. 1. del 3 (1894–1910), s. 123, del 4 (1909-h38), s. 494; Sv. riksrådets protokoll, 7 (1892–95). – J. E. Fant & A. T. Låstbom, Upsala ärkestifts herdaminne, 1–3 (1842-45); [C. A. Klingspor], Bidrag till Upplands beskrifvning, 1 (Upplands fornminnesfören:s tidskr., 1, 1871–70); A. Lewenhaupt, Karl XII :s officerare (1920–21); Bror Olsson, Swedish erudite name-forms (Hum. vet. samf:s i Lund årsberättelse 1948–49, 1, 1949), s. 9; Stockholms rådhus och råd, 2 (1915).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Emporagrius, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16055, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2019-09-21.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16055
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Emporagrius, släkt, urn:sbl:16055, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2019-09-21.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se