Samuel Enander

Född:1733-10-02 – Uppsala domkyrkoförsamling, Uppsala län
Död:1803-04-21 – Stockholms stad, Stockholms län

Kanslist, Protokollsekreterare, Postmästare


Band 13 (1950), sida 468.

Meriter

2. Samuel Enander, f. 2 okt. 1733 i Uppsala (Domk.), d. 21 april 1803 i Stockholm. Föräldrar: kyrkoherden Samuel Enander och Margaretha Smaræ. Student vid Uppsala univ. 21 april 1744; fil. magister där 20 juni 1758; e. o. kanslist i kollegiiexpeditionen i Kansli-kollegium31 mars 1761; kopist där 28 juni 1763; kanslist 3 dec. 1767; sekreterare i Sekreta utskottets mindre sekreta deputation vid riksdagen 1769; protokollssekreterare i pommerska kommissionen 1770–72; registrator i Kanslikollegium 25 febr. 1773; protonotarie 21 juni 1774; avsked från Kanslikollegium 1 maj 1780; k. sekreterare 1780; postmästare i Abborrfors, Finland, 1781–87; protokollssekreterare i överpostdirektörsämbetet 1787 till sin död.

G. 1776 m. Maria Charlotta Nescher, f. 30 aug. 1757 i Stockholm (Tyska), levde ännu 1814, dotter av källarmästaren Daniel Georg Nescher och Catharina Margareta Hahr.

Biografi

E., som efter studier i Uppsala blivit fil. magister 1758, inträdde i Kanslikollegii tjänst och avancerade där så småningom till protonotarie. Han begärde avsked från kanslitjänsten 1780 för att ägna sig åt lantbruk men sökte dock redan nästa år och fick postmästarbefattningen vid postkontoret i Abborrfors på gränsen mot Ryssland. Här kom E. halvt ofrivilligt att spela en politisk roll.

Av gammalt hörde det till uppgifterna för postmästarna vid gränsen att till myndigheterna inrapportera de nyheter av politisk eller annan art de kunde skaffa från gränstrakterna (jfr G. Duncan och N. G. Duncan, bd 11, s. 512, 514). Under denna sin verksamhet insände E. till överpostdirektören Mathias Benzelstierna bl. a. även en del redogörelser för förvaltningstekniska förhållanden i ryska Finland, t. ex. en översikt av den nya ryska guvernementsstadgan 1783. Mest uppseende väckte dock det meddelande han 17 febr. 1784 insände om den oro, som hade uppkommit i Finland till följd av rykten, att Gustav III skulle ha ingått överenskommelse med kejsarinnan Katarina om att avstå Finland till Ryssland mot att i vederlag erhålla Norge. Rykten av detta slag hade uppenbart tidigare cirkulerat, särskilt i de högre stånden. Bland den bredare allmänheten fruktade man dock enligt E:s vidare utsago Rysslands välde såsom liktydigt med slaveri. De undersökningar, som sattes i gång med anledning av E:s brev, gåvo icke vid handen några stämplingar i Finland, och den vakne postmästaren säger sig ha utsatts för ett visst obehag till följd av den olust och förtrytelse, som väcktes på platsen över att man gjort affär av en så obetydlig sak. Men rapporten kan ha medverkat till hans senare befordran till protokollssekreterare i Överpostdirektörsämbetet 1787 (tf. i varje fall redan 1786).

I den historiska litteraturen har E:s rapport 1784 föranlett många, delvis oberättigade kommentarer, tills den i sin helhet blivit känd genom uppsatser av P. A. von Törne och i synnerhet Bruno Lesch, som har inställt den i sitt rätta sammanhang.

Författare

Eric Anthoni. Sven Åstrand.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor: Kanslikollegii protokoll 1781, ansökningar från tjänstemän i kansliets expeditioner, överpostdirektörens memorial 1780–S5, samtliga i Kanslikollegii arkiv, Muscovitica: skrivelser från postkommissarien i Aborrfors 1781–87, A. Låstbom, Upsala magistrar, P. Sondén, K. kansliets ämbets- och tjänstemän 1714–1801, 2, HA; dödlista 1803 norr-väster, bouppteckn. 1803 efter E.; Tyska förs:s dopbok 1757, SSA. – [C. M. Creutz], Anjalaförbimdet... af M. Malinanen (184S); J. R. Danielson-Kalmari, Finland under gustavianska tiden, 1 (1026); N. Forssell, Svenska postverkets historia, 1 (1936); E. Jutikkala, Ruotsin vallan aika (Suomen postilaitoksen historia 1638–1938, 1, 1938); O. Kugelberg, Postmästare i Sverige och Finland (1894); B. Lescb, Stämningar och strävanden i Finland vid tiden för Gustav III:s italienska resa (Hist. o. litthist. studier, 14, 193S); P. Nordmann, Gustaf Filip Creutz och Göran Magnus Sprengtporten åren 1783 och 17S4 (Finsk, tidskr., 1, 1895); C. T. Odhner, Sveriges politiska historia under Gustaf III :s regering, 2 (1S96); P. O. v. Törne, »Oron» 1 Finland 1783–17S4 (Hist. tidskr. f. Finland, 1938).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Samuel Enander, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16066, Svenskt biografiskt lexikon (art av Eric Anthoni. Sven Åstrand.), hämtad 2019-02-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16066
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Samuel Enander, urn:sbl:16066, Svenskt biografiskt lexikon (art av Eric Anthoni. Sven Åstrand.), hämtad 2019-02-18.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se