Axel Edvard Engdahl

Född:1863-06-21 – Domkyrkoförsamlingen i Göteborg, Västra Götalands län
Död:1922-01-10 – Göteborgs Vasa församling, Västra Götalands län

Skådespelare, Revyförfattare, Teaterledare


Band 13 (1950), sida 553.

Meriter

Engdahl, Axel Edvard, f. 21 juni 1863 i Göteborg (Domk.), d. 10 jan. 1922 där (Vasa). Moder: Gustava Fredrika Emelie Engedahl. Anställd i Sveriges allmänna sjöförsäkrings . a.-b. 1880–1903, de senare åren som chef för dess expedition; skådespelare och revyförfattare; övertog hösten 1903 tills, med Albin Lavén Folkteatern i Göteborg; ledde ensam denna scen från 1906. – Ogift.

Biografi

Långt innan Axel E. definitivt övergick till teaterbanan hade hans håg dragit honom till scenen, och han var länge en högt uppskattad deltagare och ledare för spexanordningar i de ordenssällskap, som han tillhörde. Sin första revy skrev han för Par Bricole, den andra, »Än leva de gamla gudar», uppfördes 1 jan. 1895 av Albert Ranft på Stora teatern i Göteborg. Tillsammans med Emil Strömberg hyrde han en kortare tid denna scen men hans egentliga teaterverksamhet inleddes 1903, då han jämte Albin Lavén övertog Folkteatern.

E. hade stora förutsättningar för skådespelarkallet, vilka, om de i tidigare år blivit tillvaratagna, helt visst skulle ha fört honom fram bland de främsta i speciellt det komiska facket, men någon särskild utbildning för scenen gjorde han sig aldrig möda att skaffa sig. Han spelade på sitt goda sceniska »gehör», men trots detta primitiva sätt att uppfatta scenens konst har han dock utformat åtskilliga förträffliga framställningar, särskilt inom folkskådespelets område, där hans saftiga humor kom till sin fulla rätt, exempelvis Onkel Dane i Rutherford Maynes irländska folkkomedi »Drönaren», Lundström i Frans Hodells »Andersson, Pettersson och Lundström», Stor-Klas i Gustaf af Geijerstams »Stor-Klas och Lill-Klas» och Baldevin i Vilhelm Krags »Baldevins bröllop». En av E:s mest lyckade scenskapelser var otvivelaktigt Onkel Dane, om vilken Göteborgs handels- och sjöfartstidning (5 okt. 1912) skrev, att »titelrollen är som skapad för herr Engdahl, som här får riklig användning för sin saftiga humor. Med enkla och stillsamma medel tecknar han figuren och bevarar omsorgsfullt det mänskliga, försonande skimmer, som författaren gjutit över 'drönaren'.» I samma roll gästspelade han senare hos Gustaf Collijn vid Intima teatern.

Som ledare för Folkteatern och revyförfattare blev E. i Göteborg så småningom något av en institution. Hans popularitet sträckte sig för övrigt också ut över hela landet. Härtill bidrog givetvis den ensemble av goda revyartister, som E. förstod att samla omkring sig och sätta sin egen prägel på. E:s landsomfattande popularitet berodde främst på revyerna, som oaktat sin starkt lokalbetonade färg gjorde sig uppskattade överallt. En mindre känd sida av hans verksamhet är det författarskap han då och då utövade. Där lät han ej sällan djupare och ömtåligare strängar tona än dem han brukade anslå i sina revyer. I sin övriga litterära alstring liksom i sina bidrag till dagspressen (pseud.: Per Saldo) visar han sig vara en ypperlig kåsör. Bland hans visor, ofta till gamla melodier, äro kanske hans parodiska mest kända, men i den rika produktionen finnas även små pärlor av äkta och vacker naturlyrik.

E. var en folkdiktare av det äkta slaget. Hans oförargliga skämtlynne och hans medkänsla och förståelse för dem, som leva i svåra och olyckliga förhållanden, funno genklang i mycket vida kretsar. – E. donerade 1919 10 000 kr. till Föreningen för Göteborgs parkbarn.

Författare

Arne Lindenbaum.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Prinsessa för en dag eller »Åh, hva' ja' ä' lessen!» af Per Saldo. Göteb. 1903. Tv.-8:o 8 bl. (Pseud.) – Text, bilder, musik ur Folkteaterns nyårsrevy Lunkentus Petterssons sydpolsexpedition. Musiken arrangerad af Fridolf Lundberg. Göteb. 1904. 8 bl. (Sign.: A. E.) – Fru Lundins inackorderingar eller Den nyaste kinematografen. Folkteaterns nyårsrevy 1905. Text, bilder, musik. [Omsl.-tit.] Göteb. 1905. 4:o 21 s. & omsl. – N :o 4711. Lorensbergs sommarrevy 1906. Göteb. 1906. 4:o (Tills, med Fritz iScbéel). – Sångerna i Kronans gubbar eller »Den ondes besegrare». Folkteaterns nyårsrevy 1906. Göteb. 1906. 4:o 20 s. (Tills, med Fritz Schéel). — Napoleon Bonaparte eller Glad såsom få.... Sommarflugan 1907. Uppförd å Lorensbergs sommarteater. Göteb. 1907. 4 :o 16 s. – Sångerna i Kärleksdrycken. Folkteaterns nyårsrevy 1907. Göteb. 1907. 4:o 28 s. (Tills, med Fritz Scbéel). – Kupletter ur Storstaden eller Göteborgssystemet i Grönköping. Folkteaterns nyårsrevy 1908. Göteb. 1908. 4:o S bl. (Tills, med Fritz Schéel). – Susanna Vallström eller Hva' sa' hans mamma om de' då? Sommarfluga. Göteb. 1908. 15 s. (Tills, med Fritz Schéel och Hasse Z.). – Susanna Vallström eller Lite' kärlek i all välmening. Sommarflugan 1908. Göteb. 1908. 16 s. (Tills, med Fritz Schéel). – Den stora flugan eller Susanna Wallström eller Solskenskvist som Nick Carter. Revy. Göteb. 1909. 11 s., 2 pl.-bl. (Tills, med Fritz Schéel). – Den stora flugan och den lille Grängesbergaren. Kupletter ur Folkteaterns nyårsrevy 1909. Göteb. 1909. 4 :o 30 s. (Tills, med Fritz Schéel). – Pansarbåten »Svenska glädjen» eller Phi Physon Phan. Sommar-revyn 1909. Göteb. 1909. 18 s. (Tills, med Fritz Schéel). – Rosendofts underbara resa eller Det knallar och går .... Kupletter och scener ur Göteborgs Folkteaters nyårsrevy 1910. Göteb. 1910. 4:o 20 s. (Tills, med Fritz Schéel). – Pippi. Text, bilder och musik ur Lorensbergs sommarteaters revy 1911. Göteb. 1911. 4 :o 16 s. (Tills, med Fritz Schéel). – Abrakadabra. Humoresker och kåserier af Purre. Göteb. 1912. 154, (1) s. (Tills, med A. Holmkvist; pseud.). – En sommarnattsdröm eller Här ska' städas. Text, bilder och musik ur Lorensbergs sommarteaters revy 1912. Göteb. 1912. 4:o 15 s. (Tills, med Fritz Schéel). – Hvad som hälst eller »Polnische Wirtschaft». Folkteaterns nyårsrevy 1912. [Göteb.] 1912. Tv.-S:o 22 s. & omsl. (Tills, med Fritz Schéel). – Ord och visor. Göteb. 1912. 15S s. – Axel Engdahls Göteborgsrevy Pytt i panna eller Grefve Pärsson i hvardagslag (De populäraste kupletterna). Sthm 1913. 4:o 2 bl. – Något om skrattet. Göteb. 1913. 4 bl. – Prins Olle eller Berg-Edvin och hans mamma. Text, bilder och musik ur Lorensbergs sommarteaters revy 1913. Göteb. 1913. 4:o 14 s. (Tills, med Fritz Schéel). – Pytt i panna. Illustrerad tidning för Annedal med omnäjd. Göteb. 1913. Fol. 2 bl. – Grönköpings tivoli. Nyårsrevy 1914. Kupletter, bilder och musik. 4 kupletter af Fritz Schéel. Göteb. 1914. 4:o 20 s. – »Mannen och hans öfverman» eller »Ä' du gla' för de' då?» Göteborgs sommarrevy 1914. Några kupletter af Fritz Schéel. Göteb. 1914. 4 :o 20 s. – Fred. i krig eller Hva' sa' fru Fineman? Göteborgs Folkteaters nyårsrevy 1915. Musiken arrangerad af Fridolf Lundberg. Kupletter, bilder ocb musik (3 kupletter af Fritz Schéel). Göteb. 1915. 4:o 20 s. – Förord [På vers.] (C. R. A. Fred-herg, Aron Jonason och göteborgs-vitsen. Sthm 1915, s. 5–6). – Tur och retur eller Sverige åt svenskarne! Sommarrevyn 1915. Text, bilder, musik. Musiken arr. af Fridolf Lundberg. Göteb. 1915. 4:o 16 s. & omsl. – Brokiga blad eller Sjöormen i hvardagslag. Populära kupletter med bilder och musik ur Göteborgs Folkteaters höstrevy 1916. [Omsl..-tit.]. Göteb. 1916. 4.-o 16 s. & omsl. – Egyptisk fest på Hindås den 14/3 1916. Impromptu. Göteb. [1916]. (3) s. (Tryckt som manuskript). – Flickorna från Askersund. Göteborgs Folkteaters nyårsrevy 1916. Musiken arrangerad af Fridolf Lundberg. Kupletter, bilder och musik. Göteb. 1916. 4 :o 20 s. – Kulan i luften. Text, bilder och musik ur Lorensbergs sommarteaters revy 1916. 5 kupletter af Fritz Schéel. Göteb. 1916. 4 :o 19 s. – Mor. Göteb. [1916], 2 bl. (Undert.). – Sjutton gubbar. Figurer och händelser ur minnets ringdans. Sthm 1916. 208 s. 4 :e uppl. s. å. – Det frysande slottet eller Prinsessan och halfva riket. Populära kupletter med bilder och musik ur Lorensbergs sommarteaters revy 1917. [Omsl.-tit.]. Göteb. 1917. 4:o 16 s. & omsl. – Grebst-visan. En fast ynkelig visa ... Göteb. 1917. 4 :o 2 bl. – Påskriset. Tillfällighetsvisa för »Myrorna». Göteb. 1917. 4 :o 1 bl. – Rika morbror eller Atlanten vid Kristinehamn. Populära kupletter med bilder och musik ur Göteborgs Folkteaters nyårsrevy 1917. [Af kupletterna 4 af Fritz Schéel]. [Omsl.-tit.]. Göteb. 1917. 4:o 24 s. – Den siste gästens klagovisa (Göta Källares sista dag den 17 sept. 1918). Göteb. [1918]. 2 bl. – Rulle Bohmans vinst. Kupletter ur sommarrevyn 1918. Folkteatern i Göteborg. Författade. [Omsl.-tit.]. Göteb. 1918. 4:o 24 s. – Visor. Göteb. 1918. Fol. 2 bl. – Dunderflugan. Kupletter, bilder, musik ur Lorensbergs sommarrevy 1919. [Omsl.-tit.]. Göteb. 1919. 4:o 15, (1) s. (Tills, med Fritz Schéel). – Kaos. Kupletter, bilder, musik ur Göteborgsrevyn 1919. [Omsl.-tit.]. Göteb. 1919. 4:o 16 s. & omsl. – Abrakadabra ... Kupletter, bilder, musik ur Göteborgs Folkteaters nyårsrevy 1920. [Omsl.-tit.]. Göteb. 1920. 4:o 16 s. & omsl. – Axel Engdahls jubileumsalbum. 1895–1920. Axplockning ur författarens revyfabrikation. Göteb. [1920]. 4:o 43, (1) s., 6 pl.-bl. – Sjöormen. Illustrerat rötmånadsblad. Organ för Axel Engdahls teater med omnejd. N :o 1. Augusti 1920. Oansv. red.: Axel Engdahl. Göteb. 1920. 4 :o 6 s. – »Tittskåpet». Populära kupletter, bilder och musik. Göteborgs Folkteaters nyårsrevy 1921. En del kupletter av Fritz Schéel. Göteb. 1921. 4:o 15, (1) s. – Världskarusellen. Kupletter, bilder, musik ur Göteborgs Folkteaters nyårsrevy 1922. Göteb. 1922. 4:o 23, (1) s. (Tills, med Fritz Schéel). – Bidrag i Göteborgs-Posten (från 1900). – Nottryck med texter av E., se Uppslagsbok för sv. musikhandeln, utg. av J. Lindqvist.

Källor och litteratur

Källor: Domkyrkoförs:s i Göteborg födelsebok 1863, Vasa förs:s i Göteborg dödbok 1922. – Handlingar rörande donationer i Göteborg, 6 (1923); A. Holmkvist, Revyn och Axel Engdahl. En minnesteckning (1922). – Dagspressen och förf:s egna samlingar och anteckningar.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Axel Edvard Engdahl, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16116, Svenskt biografiskt lexikon (art av Arne Lindenbaum.), hämtad 2019-10-22.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16116
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Axel Edvard Engdahl, urn:sbl:16116, Svenskt biografiskt lexikon (art av Arne Lindenbaum.), hämtad 2019-10-22.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se