Gustaf Theodor Engdahl

Född:1874-02-03 – Mortorps församling, Kalmar län
Död:1921-01-09 – Sofia församling (AB-län), Stockholms län

Präst, Missionär


Band 13 (1950), sida 559.

Meriter

Engdahl, Gustaf Theodor, f. 3 febr. 1874 i Mortorps sn (Kalm.), d. 9 jan. 1921 på Ersta sjukhus i Stockholm. Föräldrar: lantbrukaren Nils Tobiseson och Karin Håkansdotter. Elev vid Johannelunds missionsinstitut hösten 1893; prästvigd i Linköping 9 maj 1898; v. komminister i Törnsfall (Ög.) t. o. m. 5 juni 1899; invigd i Blasieholmskyrkan i Stockholm till Evangeliska fosterlands-stiftelsens missionär för Gallaland, Etiopien, 12 juni 1899; missionär i brittiska kolonien Jubaland dec. 1899–1919 med avbrott för uppehåll i Sverige.

G. 17 aug. 1904 i Hedemora landsförs. m. folkskollärarinnan Anna Johansson, f. 3 okt. 1875 på Norns bruk där, d. 3 aug. 1920 i Stockholm, dotter av skogvaktaren Anders Gustaf Johansson och Christina Fredrika Norgren.

Biografi

Alltsedan 1866 hade Evangeliska fosterlands-stiftelsen sökt finna en väg till Etiopien för att där börja en svensk missionsgärning. Vid tiden för Theodor E:s antagande som missionär sökte man nå detta fält från Kismayu och längs Jubafloden till södra Etiopien eller det s. k. Borannagalla. I detta syfte fick E. tillsammans med en annan svensk, Carl Cederqvist, göra upprepade resor uppför Jubafloden. I juni 1900, ett halvår efter sin ankomst till Afrika, hade E. företagit en resa över Afmadu genom Somalilandet mot Borannagalla. Hövdingen i Afmadu, som var sultan över provinsen Ogaden, mottog expeditionen vänligt, men då engelske konsuln i Kismayu ansåg resan vara riskfylld på grund av de vilda somaliernas fientliga inställning gentemot de vita, kallades expeditionen tillbaka till Kismayu. E. fick då styrelsens tillstånd att i Kismayu bygga en station, som skulle kunna bli utgångspunkten för ytterligare undersökningsresor vid en lämpligare tidpunkt. Med egna händer byggde missionärerna missionsstationen. Arbetet under ekvatorns brännande sol – Kismayu ligger blott ett par mil från ekvatorn – undergrävde emellertid snart E:s hälsa. För att om möjligt återvinna krafterna företog E. en resa till Asmara i det italienska Eritrea, där klimatet är synnerligen hälsosamt. Trots ett halvt års vistelse här förbättrades dock icke hans hälsotillstånd, utan han nödgades resa hem till Sverige. Med fullt återvunnen hälsa kunde han tillsammans med sin hustru hösten 1904 återvända till sitt arbetsfält och anlände den 11 dec. till Kismayu. E:s arbetsperiod blev nu sju år. Sedan en annan och lättare väg upptäckts till Etiopien, blev Jubaland ett självständigt missionsfält. Det blev E:s lott att upptaga flera missionsstationer längs Juba-flodens stränder. Så anlades bl. a. missionsstationerna Jonti och Mofi, och verksamhet utfördes både bland gosha- och somalifolk. Eftersom befolkningen huvudsakligen utgjordes av muhammedaner, blev arbetet synnerligen hårt. Därtill kom det pressande klimatet. Åter nedbruten nödgades E. lämna missionsfältet och vistades med sin familj i Sverige 1912 och 1913. Efter en ny men kortare arbetsperiod i Jubaland lämnade E. och hans fru Afrika för sista gången och anlände till hemlandet 1919. Fru E. var nu bröstsjuk och avled en tid därefter.

E:s tid upptogs efter hemkomsten huvudsakligen av resor i missionens tjänst, och under stor inspiration och med utomordentlig kunskap om arbetsfältet kunde E. såsom få sporra och intressera för missionen i Afrika. Sin sista tjänst fick han utföra vid ett ungdomsmöte i Betlehemskyrkan, Stockholm, annandag jul 1920. Under vägen till sitt hem föll han, slog sig allvarligt och avled på nyåret. E. var Evangeliska fosterlands-stiftelsens ungdomsorganisations (De ungas förbund) förste missionär, antagen på dess första årskonferens 1903.

Författare

Nils Dahlberg.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Wasagoa eller huru Gosha befolkades. (Varde ljus! Missionskalender 1913, tr. 1912, s. 66–77). – Några karaktärsdrag hos somali-folket (ibid., 1914, tr. 1913, s. 102–108). – På predikoresa bland mohammedaner (ibid., 1915, tr. 1914, s. 74–83). – Masonio ya pili. Yametungwa na kufasirhva. [Andra läseboken på swahili-språket] Sthm 1916. 50 s. [Uppl.] 1925, 1926, 1932 (Den sista tills, med H. Uhlin). – Ett krigsminne från Jubaland (Varde ljus! Missionskalender 1920, tr. 1919, s. 54–64).

Källor och litteratur

Källor: Mortorps förs:s födelsebok 1874, Hedemora landsförs:s födelsebok 187o och vigselbok 1904. – Missionstidning, organ för Evangeliska fosterlandsstiftelsen 1898–1921, Varde ljus! Missionskalender 1920 (tr. 1919) – Svenska folkrörelser, 2 (1937). – Meddel. av tandläkare Gustaf Engdahl.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Gustaf Theodor Engdahl, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16117, Svenskt biografiskt lexikon (art av Nils Dahlberg.), hämtad 2019-07-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16117
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Gustaf Theodor Engdahl, urn:sbl:16117, Svenskt biografiskt lexikon (art av Nils Dahlberg.), hämtad 2019-07-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se