Engström, släkter



Band 13 (1950), sida 687.

Biografi

Engström, släkter. Namnet, vilket sedan länge är vanligt, tillhör den borgerliga typ, som slår igenom i Sverige redan under 1600-talet, ehuru just detta namn, jämte biformen Engeström (se dessa släkter), icke synes ha  tagits mera allmänt i bruk förrän under 1700-talet. Andra namn med Eng- äro tidigare belagda, t. ex. Engvall 1651 (efter Norräng) och 1685 (efter Ängesgården). Slutformen -ström är den vanligaste borgerliga näst efter namn på -berg och -man (jfr art. Ekman ovan s. 48). I den genealogiska litteraturen äro ganska få släkter med namnet E. behandlade. Nämnas må följande:

A. Engström från Falun, ursprungligen från Västergötland, härstammar från bergsmannen Håkan Persson i Falun, vars son Peter E. (f. 1699, d. 1755), kyrkoherde i Ramnäs och Sura (Vm.), blev stamfader för släktens senare led. Från en av dennes söner, grosshandlaren i Stockholm Didric E. d. ä. (f. 1750, d. 1810), stammar en gren, varav flera medlemmar i olika led idkade grosshandel i huvudstaden. En D. E:s sonson Wilhelm Oscar E. (f. 1830, d. 1877, ogift) hörde till de svenska konstnärer, som slogo sig ned i Düsseldorf och förblev där till sin död. Hans målningar äro ganska sällsynta. W. E:s dukar äro »starkt anekdotiskt arrangerade» och visa kalvar, kaniner, hundar, kattor, grisar, höns, o. s. v. »Välstämd kolorit och bred summarisk penselskrift» känneteckna hans målningar (Cornell).

Källor: H. Cornell, Den svenska konstens historia under 1800-talet (1946); [V. Örnberg], Sv. ättartal, 10, 1894.

B. Engström från Sundsvall härstammar troligen från borgaren och skepparen där Nils Persson E. (d. omkr. 1741), vilken av allt att döma var fader till linvävaren Peter E. i Sundsvall, Härnösand och Nykarleby. Som antaglig bror till P. E. anges kopparslagaren i Jakobstad och fänriken vid borgerskapets infanteri där Ingemar E. (f. 1733, d. 1795), stamfar för en i Finland fortlevande släkt. Mest kända av denna äro hans sonson vatten och järnvägsbyggaren Carl Peter E. (f. 1821, d. 1895) och dennes brorson gynekologen professor Otto Ingemar E. (f. 1853, d. 1919).

Källa: A. Wilskman, Släktbok (Skrifter utg. av Sv. litt. sällsk. i Finland, 107, 1912—16).

C. Engström från Uppland, se särskild släktart. Engström nedan s. 690.

D . Engström från Kristianstad härstammar från den därstädes födde handlanden i Hälsingborg Lars E. (f. 1736, d. 1813), vars son Hans Peter E. (f. 1772, d. 1815) blev grosshandlare i London. Av dennes söner blev Charles Fredrik E. (f. 1797, d. 1878) brittisk konsul i Göteborg.

Källa: [V. Örnberg], Sv. slägt-kalender, 1, 1885.

E. Engström från Bötterum, småländsk släkt, se särskild släktart. Engström nedan s. 694; från denna släkt härstammar den yngre släkten Engeström (se denna).

F. Engström från Bondängen, ursprungligen östgötsk, sedan småländsk släkt, se särskild släktart. Engström nedan s. 699.

Av enstaka personer med namnet E., vilka icke veterligen tillhört någon av dessa släkter, ej heller här ovan erhållit särskilda biografier må nämnas såsom mera kända:

a) Konstsnickaren Mathias E. (d. 1804), blev mästare 1758 och var ålderman i snickareämbetet i Stockholm 1779—89. Änkan drev hans verkstad ännu 1809.

Källor: Förteckning över Stockholms stads hantverksförenings samling av mästarritningar från Snickareämbetet i Stockholm 1751—1846 (maskinskrift), Röhsska  konstslöjdmuseets bibliotek, Göteborg. — M. Lagerquist, Rokokomöbler signerade av ebenister och schatullmakare: Stockholm (1949); G. Upmark, Möbler i avdelningen för de högre stånden [Nord. museet] (1912—13); dens., i Meddel. från Sv. slöjdföreningen 1901; S. Wallin, Nordiska museets möbler, 3 (1935).

b) Diplomaten Jon (John) E. (f. 1781, d. 1850), blev andre sekreterare i Kabinettet för utrikes brevväxlingen 1809, kommissionssekreterare i London 1812, legationsråd 1815 och chargé d’affaires där 1817; han blev förste sekreterare i Kabinettet 1818, tf. chargé d’affaires i Köpenhamn 1822 och i Berlin 1823 samt åter i Köpenhamn okt. 1824, rappellerad aug. 1825. Han fick kansliråds namn 1825 samt erhöll avsked ur tjänst s. å.; RNO 1824. E:s depescher från Berlin och Köpenhamn finnas i Riksarkivets diplomaticasamling i Borussica och Danica.

Källor: Bouppteckning efter J. E. 1850, SSA; M. Björnstjernas liggare över diplomater, Utrikesdepartementets arkiv. — W. Swalin, Bidrag till Kongl. Maj:ts kanslis personalhistoria efter 1809 (1892). — Meddel. av docenten T. T:son Höjer.

c) Pedagogen fröken Carolina Augusta (Lilly) E. (f. 9 nov. 1843 i Stockholm, d. 24 sept. 1921 där) var dotter av apotekaren Johan Magnus E. och Charlotta Augusta Lindman. Lilly E. utexaminerades från Högre lärarinneseminariet i Stockholm 1864. Hon tillhörde sedan den första uppsättningen av lärarinnor vid Statens normalskola för flickor, som upprättats 1864, och hon ägnade huvuddelen av sitt arbete åt denna skola fram till 1907. Hon var även 1889—90 skolans föreståndarinna. Lilly E. var »en sällsynt kapacitet både som undervisare och uppfostrare». Hon hörde till pionjärerna inom Fredrika-Bremer-förbundet och i Pedagogiska sällskapet. L. E. invaldes 1889 på förslag av Hugo Hamilton till ledamot av skolrådet i Hedvig Eleonora och sedan i Engelbrekts församling i Stockholm och var den första kvinna i Sverige, som valdes till en sådan  befattning. Hon deltog även i rösträttsrörelsen.

Källor: H. Hamilton, Hågkomster (1928); Ebba Heckscher, Några drag ur den svenska flickskolans historia (1914); dens., Lilly Engström (Kungl. högre lärarinneseminariet in memoriam, 1943, s. 168—171); Sigrid Leijonhufvud, Sophie Adlersparre, 2 (1923); Lydia Wahlström, Den svenska kvinnorörelsen (1933).

Författare

BENGT HILDEBRAND.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur


Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Engström, släkter, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16166, Svenskt biografiskt lexikon (art av BENGT HILDEBRAND.), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16166
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Engström, släkter, urn:sbl:16166, Svenskt biografiskt lexikon (art av BENGT HILDEBRAND.), hämtad 2024-04-25.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se