Carl Johan Engvall

Född:1858-07-31 – Karlskoga församling, Örebro län (i Vall)
Död:1936-03-22 – Högalids församling, Stockholms län

Missionär, Sjöman


Band 13 (1950), sida 722.

Meriter

Engvall, Carl Johan, f. 31 juli 1858 i Vall, Karlskoga, d. 22 mars 1936 i Stockholm (Högalid). Föräldrar: bergsmannen Olof Josefsson och Maria Elisabeth Nilsdotter. Elev vid praktiska skolan i Vall, vid Sv. missionsförbundets missionsskola i Kristinehamn 1878–80; språkstudier vid Harley College, London, 1880–81; missionär i dåv. Kongofristaten (nu Belgiska Kongo) juli 1881–april 1882; evangelisk verksamhet bland svenskar i Ural 1882–84, skandinaviska sjömän i Kronstadt och S:t Petersburg 1884–90; verksam i Finland, därefter 1896–1911 i London och till 1916 i Newcastle och Seaham Harbour; i Kanada till 1928, åter till Sverige.

G. 1) 1884 m. Harriet Williamson, f. 1859 i London, d. 1918 i Kanada; 2) 1925 i Winnipeg, Kanada, m. Anna Mathilda Andersson, f. 18 febr. 1882, d. 16 febr. 1948 i Stockholm (Joh.).

Biografi

Carl E. anger själv om sina tidigare år, att han kom från ett kristet hem och att båda föräldrarna voro intresserade för såväl inre som yttre mission. De deltogo i Karlskoga missionsförenings bildande 1857. I sitt hem fick han således höra och även läsa om missionen, ty hans föräldrar höllo flera missionstidningar, allteftersom de började utkomma, såsom Smålands Missionstidning, Lunds Missionstidning, Hermannsburgs Missionstidning samt Fosterlands-Stiftelsens Missionstidning. E. tillägger, att han med stort intresse läste dessa tidningar och i synnerhet Hermannsburgs. E:s mormor var den i Värmland namnkunniga Maria Nilsdotter, allmänt kallad »Mor i Wall», som på ett för dåtidens kvinnor mycket ovanligt sätt intresserade sig för den fria evangeliska verksamheten, spridning av litteratur, barnhemsverksamhet och skola, på vilka områden hon också själv tog viktiga initiativ. En av hennes söner var den sedermera kände frikyrkomannen Carl Johan Nyvall. E. hade sålunda runt omkring sig frikyrkligt och missionsintresserat folk, och tidigt väcktes hans tankar på missionärskallet. I allt fick han stöd av sin morbror J. Nyvall. En av E:s systrar, Lovisa Engvall, blev missionär i Östturkestan.

Sin skolbildning fick E. utom i folkskolan i praktiska skolan i Vall samt vid Svenska missionsförbundets missionsskola i Kristinehamn. Där avslutade han sin treåriga kurs 1880. E. var dock begåvad och vetgirig och läste själv, så att han på många olika gebit fick ett ganska aktningsvärt mått av kunskap. Särskilt intresserade han sig för arkeologi, historia, statskunskap samt missions- och religionshistoria.

År 1880 avskildes E. högtidligt för sin blivande missionsgärning i Kongo; Afrika hade från början sysselsatt honom mest. Han reste kort därpå till England för språkstudier och kom i juli 1881 ut till dåvarande Kongofristaten, nu Belgiska Kongo, som Missionsförbundets förste missionär där. Till sin egen och sitt missionssällskaps stora besvikelse måste han emellertid på grund av sjukdom åter lämna landet i april 1882. Han kom aldrig tillbaka dit utan ägnade sitt återstående liv åt evangelisk verksamhet bland svenskar och andra skandinaver i utlandet. Vid Svenska missionsförbundets generalkonferens 1882 beslöts på begäran utifrån att sända ett par evangeliska arbetare till Ural för att tillgodose de därvarande svenska smedernas andliga behov. E. sändes dit tillsammans med den senare för sitt arbete i Ryssland och sin expedition till Gammalsvenskby efter första världskriget vitt kände W. Sarwe. Från Ural förflyttades E. 1884 till verksamheten bland skandinaviska sjömän i Kronstadt och S:t Petersburg. Som arbetet i S :t Petersburg kom att omfatta också där bosatta skandinaver och även ryssar, blev E. förvisad 1890. Några år verkade han därefter i Finland, men överflyttade 1896 till London för att arbeta bland de talrika skandinaverna. Ett läsrum öppnades i västra London, och sedan nya lokaler anskaffats utvidgades verksamheten att omfatta regelbundna gudstjänster, skandinaviska avdelningar av K. F. U. M. och K. F. U. K., en grupp, som arbetade för yttre missionen m. m. I denna skiftande verksamhet hade E. ett utomordentligt stöd i sin engelskfödda maka. E. förestod denna s. k. Skandinaviska West-End-mission till 1911, då svenska kyrkan flyttade till västra London från sin gamla plats i östra staden. En av de driftigaste ledarna för denna mission var den över hela världen för sina dävertar kände ingenjör Axel Welin. E. själv önskade, trots sin frikyrklighet, på intet sätt i onödan konkurrera med svenska kyrkan, varför missionen nedlades till stor del beroende på hans egen begäran. I London hade E. intresserat sig på allt sätt för den svenska kolonien. Han var bl. a. en av initiativtagarna till Svenska handelskammaren, och han var ofta anlitad i engelska kretsar för att hålla föredrag om Sverige och svenskarna.

Efter sin femtonåriga Londonvistelse kom E. åter till sjömansvården, nu i Newcastle och Seaham Harbour i England. Här stannade han, till dess arbetet på grund av kriget måste nedläggas, då endast enstaka svenska fartyg anlöpte dessa hamnar. Sina sista verksamhetsår tillbragte E. i Kanada, där en av hans söner var bosatt. E. var där sekreterare för Svensk-kanadensiska missionsförbundet och redaktör för Canada-posten. År 1928 kom han åter till Sverige, där han vistades sina sista levnadsår. Nästan till slutet behöll han en god hälsa både kroppsligen och själsligen och sökte på allt sätt, som erbjöd sig, mest genom föredrag och tidningsartiklar, intressera för den kristna missionen. – En bror till C. J. E. var Josef Emanuel Engvall (f. 1877, d. 1950), vilken efter tjänstgöring som folkskollärare och folkskolinspektör var tf. undervisningsråd 1926–28 och ordinarie 1929–42.

Författare

G. PALMÆR.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Några ord om Svenska missionsförbundets trettio tvååriga verksamhet bland sjömännen (Ansgarius, Årg. 7, 1912, s. 110–123). – Huru jag kom att bliva missionär (ibid., Årg. 8, 1913, s. 62–66). – Vår sjömansmission. Något om Svenska missionsförbundets arbete bland sjöfolk. Sthm 1914. 54 s. & omsl. ([Omsl.:] Missionsskrifter utg. av Sv. missionsförb. N :o 8.) – Något om Brittiska och utländska bibelsällskapets verksamhet (Ansgarius, Årg. 10, 1915, s. 134–143). – Ett fyrtioårsjubileum. Svenska missionsförbundets första missionärer (ibid., Årg. 15, 1920, s. 13–24). – Fyra artiklar om heliga ting. Förord av Alb. Johansson. Sthm 1932. 16 s. 2:a uppl. 1935. – Dessutom rapporter från missionsfälten i Sv. missionsförbundets årsber. för 1881, 1884, 1886–1888, 1896–1910 och 1919 (flera tr. sep.) samt talrika tidningsartiklar.

Utgivit: Canada-posten. Winnipeg. [C :a 1916—28.1

Källor och litteratur

Källor: Högalids förs:s i Stockholm dödbok 1936 och Johannes förs-s i Stockholm dödbok 1948; Svenska missionsförbundets personalarkiv, Stockholm.  – T Anderson, Harriet Engvall (Ansgarius, 1918); E. J. Ekman Den inre missionens Historia, 2:1 (1898); G. Palmaer, O. J. Engvall (Ansgarius, 1936); dens., På mästarens bud (1938); Svenska folkrörelser, 2 (1937); Tidningen Missionsförbundet 1936. – Meddel. av undervisningsrådet J. Engvall, Stockholm, och fru Hanna Engvall, Stockholm.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Carl Johan Engvall, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16188, Svenskt biografiskt lexikon (art av G. PALMÆR.), hämtad 2019-01-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16188
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Carl Johan Engvall, urn:sbl:16188, Svenskt biografiskt lexikon (art av G. PALMÆR.), hämtad 2019-01-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se