Biografi

Engzell, släkter. En äldre släkt Engzell uppges enligt traditionen utgöra en gren av den västmanländska släkten Engzelius (som i sin tur skulle vara befryndad med den sörmländska släkten av samma namn); härstamningen har dock hittills icke kunnat bevisas. En Gustaf Enselius (felskrivning för Engzelius?) hade enligt dopboken för Stora Skedvi sn (Kopp.) en utom äktenskapet född son, vars mor tillhörde en sedan länge i socknen bosatt släkt. Denne son, Gustaf Gustafsson (f. 13 aug. 1732, d. 4 febr. 1805 i Stora Skedvi), blev skomakare i Vika sn (Kopp.), senare soldat vid Dalreg. under namnet Spik, korpral med namnet Falkenvinge och 1788 sergeant med namnet Engzell. Han var fader till den på sin tid kände prästen och poeten Gustaf E. (f. 1757, d. 1797; se nedan), slutligen kyrkoherde i östra Torp och Lilla Isie (Malm.) och prost. Dennes son borgmästaren i Kalmar, sedan häradshövdingen i Onsjö, Harjagers och Rönnebergs domsaga i Skåne Gustaf Ephraim E. (f. 1793, d. 1864), riksdagsman i borgarståndet 1850–51, var g. m. en syster till skalden E. J. Stagnelius. En son till G. E. E. var tullfiskalen i Kalmar, vice häradshövdingen Gustaf Magnus E. (f. 1823, d. 1876). Den sistnämnde var fader till den tidigt bortryckte musikkritikern i Lunds Weckoblad fil. kand. Erik Magnus Gustaf E. (f. 1855, d. 1882), även verksam som musikhistoriker. Erik E. var bror till Amanda Augusta E., g. m. postmästaren i Falköping-Ranten Carl Alfred Nilsson. Från dem härstammar yngre släkten Engzell. Mödernesläktnamnet antogs nämligen av bl. a. deras son juristen och diplomaten Gösta Engzell (f. 1897, d. 1997^[1]), utrikesråd och chef för Utrikesdepartementets rättsavdelning 1938–42 och envoyé i Warszawa sedan 1948.

Författare

Bengt Hildebrand.

Källor och litteratur

Källor: Handlanden i Särna Magnus W. G. Engzelius' stamtavla över släkterna Engzelius-Engzell (handskr. Genealogica 240), RÅ. – KA. Hagström, Strengnäs stifts Herdaminne, 3–4 (1899–1901); G. Herrlin, Stagnelius-släktingar i Skåne (Sydsv. dagbl. snällposten 3 juli 1943); V. Millqvist, Svenska riksdagens borgarstånd. 1719–1866 (1911); J. F Muncktell, Westerås stifts herdaminne, 1–3 (1843–46); P. Sjöbeck, Något om Lunds Weckoblad och dess siste redaktör (Under Lundagårds kronor, 2, 1921); C. Sjöström, Kalmar nation i. Lund 1670–1914 (1915).

Gjorda rättelser och tillägg

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Engzell, släkter, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16189, Svenskt biografiskt lexikon (art av [a:13580:Bengt Hildebrand].), hämtad 2026-04-04.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16189
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Engzell, släkter, urn:sbl:16189, Svenskt biografiskt lexikon (art av [a:13580:Bengt Hildebrand].), hämtad 2026-04-04.