Biografi

Enhörning, släkter. Minst tre kända släkter ha burit detta namn.

A. Adliga ätten Enhörning.
Knivsmeden vid Fryele kvarn i Fryele sn (Jönk.) Anders Svensson (1500-talets slut) var fader till ryttmästaren vid Smålands kavallerireg. Joen Andersson Enhörning (d. 1640), som deltog i trettioåriga kriget och dog i Trebel i Neu-Brandenburg samt begrovs i Korsberga kyrka (Jönk.). Enligt uppgift i sköldebrevet fick han Gustav II Adolfs löfte om adelskap. Sonen löjtnanten vid samma reg. Lars Joensson adlades 1643 med namnet Enhörning (f. 1611, d. 1687) och tre hans bröder 1647. Ätten, som utdog på manssidan 1730, höjde sig aldrig över lågfrälsets sociala nivå. I ättartavlorna bortglömd är en släktmedlem, som påvisats av B. Wedberg (Karl XII på justitietronen, 1944, s. 187).

B. Enhörning från Södermanland (urspr. från Ångermanland), se särskild släktart. Enhörning nedan s. 733.

C. Enhörning från Östergötland. Korpralen vid Kinds kompani av Östgöta infanterireg. (senare Första livgrenadjärregementet) Mårten Svensson Enhörning (f., enligt uppgift, i början av 1690-talet, d. 1742) var farfar till fältväbeln Bengt Fredrik E. (f. 1761, d. 1824), slutligen lantbrukare, död på Åsarp i Vikingstads sn (Ög.). Son till denne var Per August E. (f. 1810, d. 1882), som blev en känd affärsman i Norrköping. Han inflyttade till denna stad från Linköping 1824 och vann burskap som handlande i Norrköping 1834. Under firma P. A. Enhörning & Co. drev han en omfattande handel med spannmål, brännvin, foder- och gödningsämnen, trävaror och kolonialvaror m. m. P. A. E. förenade härmed lantbruk och bruksrörelse. Han ägde i Södermanland Vira och Stavsjö, i Östergötland bl. a. Fredriksnäs samt hälften av Marmor-bruket, där hans hustru, Julie Constance Lewin (f. 1827, d. 1897), var född. Därutöver innehade han flera fastigheter i Norrköping. I nordvästra hörnet av Drottning- och Repslagaregatorna (kv. Korpen) där hade P. A. E. och firman alltsedan 1855 sin bostad. Han kom att deltaga i flera bolagsbildningar, var bland grundläggarna av Bergs a.-b.1855 (där han kvarstod i styrelsen t. o. m. 1881), Drags a.-b. 1853–54, Gaslysnings a.-b. 1857, Gustafsfors a.-b. 1872, Stafsjö a.-b. 1873 m. fl., liksom han var en av stiftarna av Norrköpings enskilda bank 1856 och av Enskilda industribanken i Norrköping 1865. Tillsammans med en nära släkting köpte han Svärtinge egendom, Östra Eneby sn, numera inom Norrköpings stad. P. A. E. var även känd som donator. Hans son, brittiske vice konsuln i Norrköping Gustaf Fredrik August E. (f. 1848, d. 1914) övertog firman, som då gjorde sina största affärer i spannmål och trävaror. Speciellt under 1890-talet ombesörjde den betydande havreleveranser till Frankrike och uppförde härför ett särskilt magasin vid Mauritzberg vid Bråviken. Fredrik E. avvecklade 1913 bruksintressena från faderns tid. Faderns plats i styrelsen för Bergs a.-b. beklädde han 1882–1912. Även i Drags a.-b. och Ströms a.-b. (1877–81) innehade han någon tid styrelseposter. Han ägde på sin tid egendomarna Mörtbol i Björkviks sn, Krokeks gård och gästgiveri samt Fredriksnäs. Fredrik E. var en intresserad och skicklig seglare samt deltog även i internationella regattor (t. ex. Kielerregattan) – Familjefirman P. A. Enhörning & Co. i Norrköping består ännu [1950] och innehas av Fredrik E:s son, fd. konsul Eric Hugo Fredriksson E. (f. 1890, d. 1974^[1]). Den är numera verksam inom textilbranschen. Den sistnämndes bror, ryttmästaren Gustaf Tage Fredriksson E. (f. 1892, d. 1956^[2]) är verkställande direktör i Enhörning kemiskt-tekniskt a.-b., Jägersborg, Båstad.

Författare

Bengt Hildebrand. Björn Helmfrid.

Källor och litteratur

Källor: Mantalslängder, bouppteckningar, borgarmatrikel, Norrköpings magistrats arkiv; bolagsstämmo- ooh styrelseprotokoll för Bergs a.-b. och Ströms a.-b., Holmens bruks arkiv. – Handl. ang. donationer som förvaltas av Norrköpings stads drätselkammare (januari 1923) (1923), s. 32–34. – W. Carlgren, Drags yllefabriker 1642–1942 (1942); T. Gårdlund, Industrialismens samhälle (1942), s. 171; E. Ringborg, Bidrag till Norrköpingsindustriens historia, 2 (Till Norrköpingskrönikan, 6, 1923), s. 94 f.; Sv. släktkalendern, 11, 1936, utg. av G. Elgenstierna. – Meddel. av fd. konsul Eric Enhörning, Norrköping.

Gjorda rättelser och tillägg

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Enhörning, släkter, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16192, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand. Björn Helmfrid.), hämtad 2024-05-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16192
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Enhörning, släkter, urn:sbl:16192, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand. Björn Helmfrid.), hämtad 2024-05-18.