Johan Ennes

Född:1640 omkring – Helsingborgs Maria församling, Skåne län (säkerligen i Helsingborg)
Död:1706 – Landskrona församling, Skåne län (själaringning i Landskrona)

Skeppsredare, Vinhandlare


Band 13 (1950), sida 751.

Meriter

1. Johan Ennes d. y., f. omkr. 1640, säkerligen i Hälsingborg, d. 1706 (själaringning 9 mars) i Landskrona. Föräldrar: handlanden Johan Ennes d. ä. och Catharina Hoffman. Enligt uppgift verksam först i Helsingör; borgare och vinhandlande samt skeppsredare i Hälsingborg från åtminstone 1665; k. privilegium att ensam hålla öppen källare i Hälsingborg och där försälja vin och främmande drycker 23 aug. 1673; bosatt i Landskrona från åtminstone slutet av 1679; privilegium på inrättande av två värdshus i Hälsingborg omkr. 1680.

G. m. Johanne Hansdatter, d. före 1704, dotter av borgmästaren i Helsingör Hans Hansen.

Biografi

E:s fader, en förmögen handlande i Hälsingborg, avled nio dagar före Roskildefreden. Det var således under en politiskt och ekonomiskt påfrestande övergångstid, som E. trädde ut i livet. Är släkttraditionen riktig, synes E. till att börja med ha opterat för Danmark och varit verksam i Helsingör. I varje fall blev han genom gifte förbunden med en Helsingörsfamilj. Icke desto mindre finner man sedan E. i Hälsingborg, i varje fall från 1665. E. överflyttade emellertid till Landskrona, där han synes ha varit bosatt åtminstone från nov. 1679. I denna stad blev E., som var förmögen både genom arv och gifte, en mycket betydande köpman och skeppsredare. I förra avseendet anges han i officiella dokument som vinhandlande. I Bjurlings undersökning (1945) av Skånes utrikessjöfart framträder E. som stor redare särskilt vid slutet av 1660- och början av 1670-talet. Sålunda hade han del i ett handelsfartyg i Malmö 1665 samt ägde jämte brodern Enne E. (se släktart.) och flera andra 1667 skeppet »Carlshambns wapn» om 110 läster. Tillsammans med P. Kniphoff ägde E. s. å. skeppet »Helsingborgs wapn» och var delägare också i »Spes» samt i skutan »Fortuna» om 24 läster och skeppet »S:t Johannes» om 50 läster. Det sistnämnda var troligen identiskt med den galliot med samma namn, vari han nämns som delägare 1669–73. E. anges 1672 som medägare av gallioten »Windruffuen» om 40 läster. Detta fartyg gick från Amsterdam till Brageness i Norge, där man lastade bräder för Bordeaux och sedan därifrån hemförde vin och andra varor till Hälsingborg och Landskrona. »S:t Johannes» gick med bräder och tjära från Gotland till Bremen och sedan till fransk hamn för att lasta vin och salt i retur. År 1673 skickade E. jämte en kompanjon Uddevallafartyget »S:t Andreas» från Riga med »klappholtz», hampa och lin till London med vidare order till Newcastle, där kol och bly skulle lastas för »Sundet». Sedan E. blivit osams med sina meddelägare i »Windruffuen», så att denna blev liggande obefraktad, inköpte han 1673 från Malmö skutan »Emanuel». Detta fartyg skickades 1674 direkt från skånsk hamn med korn till Amsterdam, vidare till Frankrike och åter. Ett halvår senare seglade »Konung David» av Stockholm för E:s räkning på traden Öresund–England–Bordeaux–Landskrona. Det framgår av dessa fraktfartsuppgifter, hur E. själv importerade det vin, varmed han drev handel.

Skånska kriget 1675–79 har givetvis varit ödesdigert för E. som för andra i denna landsända. Samma brytningar, som påvisats inom Hälsingborgsfamiljen Elers (se ovan s. 260 f.), spåras också inom syskonkretsen Ennes. E:s bror Enne E. synes sålunda ha slutat på danska sidan (se släktart.), medan E., vars hustru dock var från Själland, förblev lojal mot svenska kronan. Detta belyses klart av att E., som var en kapitalstark man, gång på gång togs i anspråk för finansiering av kronans utgifter. Han försträckte sålunda till Hälsingborgs garnison och fästning 8 000 dlr smt. Till Landskrona besättning levererade E. 1 300 tunnor råg till ett värde av 3 200 dlr smt och lämnade på uppmaning av generalguvernören Johan Gyllenstierna timmer till 300 bondgårdar på ödehemman. Enligt landsboken 1680 (Åberg) hade E. och Olof Nilsson tillsammans erhållit 10 000 dlr smt som betalning för timmer och furubräder till ödehemman. Enligt andra handlingar (Cronholm) i generalguvernementsarkivet hade E. emellertid i verkligheten blott bekommit en anvisning på 5 552 dlr smt, varav, åtminstone till en början, endast 1 002 dlr smt utföllo. Då E:s stora rågleverans därtill var obetald, förstår man, att det 1680 konstaterades, att E:s näring gått mycket tillbaka. Vad han efter kriget kunde exportera, torde till stor del ha varit oxar. E. begärde 1689 »attestatum» av magistraten »om sitt förhållande», och det beklagades då offentligt, att han, »som en av de bäste och förnämste handelsmän här i staden» varit mycket olycklig i handel, mist både skepp och gods, fått försvagad kredit och var »således kommen till akters»; attesten var troligen avsedd att bifogas E:s fordringsansökan till kronan angående hans obetalda leveranser. Dessa, som gällt många olika varor, hade varit mycket vidlyftiga, såsom framgår av den stora likvidationsakt rörande E., som finns bevarad. På 1690-talet sälja E. och hans kompanjoner skepp i stället för att som förut köpa dem, sålunda 1695 skeppet »Fortuna», vilket såldes till Malmö. Det låg då i Ostende och skulle till Bordeaux. Ehuru E. i allmänhet tycks ha varit en stolthet för Landskrona, anklagades han av vagnmännen för intrång i deras »ämbete», enär han begagnade »Pål möllares hästar icke allenast uti sina egne ärender utan ock till främmandes tjänst och förnödenhet». E. dog insolvent. I släkttraditionen anges, att Karl XI flera gånger gästade E. i Landskrona; staden var ju vid denna tid föremål för starkt intresse från konungens sida. Till Glumslövs kyrka skänkte E. 1684 en altartavla, vars nattvardsbild på 1830-talet övermålades; vid modern restaurering är den ursprungliga tavlan med E:s donatorsnotis åter framtagen.

Författare

Bengt Hildebrand.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor: Riksregistr., RA; Likvidationer, 94, ser. B, nr 79, samt Skånska åtkomstakter, del 4, nr 60 (pag. 3333 ff.), KA; Landskrona begravningsbok 1706, Landsarkivet i Lund. – G. Anrep, Svenska slägtboken, 1:3 (1875–82) ; O. Bjur-ling, Skånes utrikessjöfart 1660–1720 (1945); A. Cronholm, Skånes politiska historia, 2 (1851) ; B. Fahlborg, Ett blad ur den svenska handelsflottans historia 1660—1675 (1933), s. 23; N. E. Lovén, Landskrona under svenska tiden, 1 (1908), s. 32 f., 41; T. Mårtensson, Tomtägare i Hälsingborg intill 1850 (Kring Kärnan. Hälsingborgs museums årsskr. 1940–41, tr. 1942), s. 68 ff.; A. Åberg, ödegårdarna i Skåne och deras upptagande efter kriget 1675–79 (Karol. förb :s årsbok 1946), s. 60; dens., Rutger von Ascheberg (1950), s. 188.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johan Ennes, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16205, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2019-01-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16205
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johan Ennes, urn:sbl:16205, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2019-01-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se