Johan Ludvig Bååth

Född:1827-09-11 – Vadstena församling, Östergötlands län
Död:1912-12-06 – Helsingborgs Maria församling, Skåne län

Häradshövding, Rättspolitiker


Band 07 (1927), sida 55.

Meriter

1. Johan Ludvig Bååth, f. 11 sept. 1827 i Vadstena, d. 6 dec. 1912 i Hälsingborg. Föräldrar: häradshövdingen Johan Olof Bååth och Margareta Lovisa von Nackreij. Åtnjöt undervisning i enskild skola 1836—40 och i Göteborgs gymnasium sept. 1840—dec. 1842; preliminarist vid Lunds univ. 20 febr 1843[1]; student där 17 maj 1843; hovrättsexamen 9 juni 1847. Auskultant i Göta hovrätt 5 okt. 1847; e. o. kanslist därstädes 8 nov. 1847; e. o. brottmålsnotarie 18 dec. 1851; förvaltade domarämbetet i Kville, Tanums, Vette och Bullarens häraders domsaga nov. 1852—mars 1858, i Aska, Dals och Bobergs häraders domsaga vid vintertinget 1860 och 7 juni—7 okt. 1860 samt i Kinda och Ydre häraders domsaga jan.—aug. 1864; v. häradshövding 16 sept. 1853; tjänstgjorde i Göta hovrätt som notarie och fiskal nov. 1861—maj 1862 samt som adjungerad ledamot 19 maj—30 juni 1862 och 1 okt.—17 dec. 1863; fiskal därstädes 25 febr. 1863; uppförd å tredje förslagsrummet till häradshövding i Norra Vadsbo härads domsaga 18 maj 1863 och å samma förslagsrum till samma befattning i Södra Vadsbo härads domsaga, ävenledes 18 maj 1863; civilnotarie i Göta hovrätt 29 sept. 1863; uppförd å första förslagsrummet till häradshövding i Risinge samt Hällestads och Tjällmo domsaga 11 mars 1864; häradshövding i Kinnefjärdings, Kinne och Kållands häraders domsaga 27 juli 1864; ledamot av kommittén för ordnandet av häradsrätternas arbetssätt 28 maj 1867—30 maj 1868 samt av kommittén för ny lag rörande vattenrätten 29 jan. 1869—5 nov. 1870; ledamot av kyrkomötena 1868 och 1870; erhöll avsked från häradshövdingeämbetet 28 juli 1905. RVO 1870; RNO 1879.

Gift 22 dec. 1868 med sin kusin Louise Fredrika Bååth, f. 11 juni 1834, dotter till köpmannen Jöns Magnus Bååth.

Biografi

B. blev J. G. Richerts efterträdare i dennes domsaga i Västergötland, han förvärvade och bebodde till 1880 Richerts egendom Truve, och han sökte även genom sin allmänt liberala åskådning i sin verksamhet bevara och fortsätta de Richertska traditionerna. Mest känd är han såsom juridisk skriftställare. Sitt första större arbete fullbordade han såsom ledamot av den kommitté, vilken 1870 framlade förslag till vattenrättslag; förslaget är nämligen enligt kommitténs uppdrag utarbetat av B., vilken även därvid fogat en reservation. Ehuru förslaget icke ledde till ändrad lagstiftning, är det av vikt såsom ett led i den utveckling, som förde till 1879 års dikningslag och 1880 års vattenrättsförordning. B:s förnämsta verk är hans arbete »Svenska rättegångsväsendets ombildning». I den 1885 utgivna första delen sökte B. särskilt genom en granskning av ett flertal rättsfall visa de brister, som enligt hans uppfattning vidlådde det svenska rättegångsväsendet, samt företog därefter en granskning av nya lagberedningens föregående år avgivna principbetänkande över rättegångsväsendets ombildning. I motsats till nya lagberedningen, som enligt B. icke gått tillräckligt långt på reformernas väg, ansåg B. bl. a., att en verklig kraftförstärkning borde givas åt första instansen genom införande i hela landet av underdornstolar med flera än en rättsbildad domare samt att högsta domstolens rättsskipande verksamhet borde inskränkas till viktigare och mera invecklade mål. Trots arbetets förtjänster — bland vilka även är att räkna dess klara språk — lyckades B. icke vinna större beaktande för sina åsikter. Medverkande orsak, härtill var tvivelsutan, att B. först 1894 framlade arbetets andra del, vilken utförligt behandlade rättegången vid allmän underrätt, sådan B. ansåg den böra anordnas. Då hade emellertid 1880-talets strävanden att ombilda det svenska rättegångsväsendet redan misslyckats, och nya lagberedningen hade erhållit andra uppgifter att lösa. En av B. planerad tredje del, som skulle behandla rättegången vid överrätterna, kom ej heller till utförande. Av B: s senare juridiska författarskap märkas hans uppsats om Richert samt hans 1909, då förf. alltså överskridit 80 år, offentliggjorda framställning »Tryckfrihetslagstiftningen i Sverige och några fremmande länder», förra delen, innehållande en delvis mycket polemisk kommentar till den svenska tryckfrihetslagstiftningen. — Sedan år 1880 var B. bosatt på Odensvik i Kollandsö socken och bedrev där ett större jordbruk.

Författare

Åke Holmbäck.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Underdånigt betänkande af i nåder förordnade komi-terade för utarbetande af förslag till ny lag rörande vattenrätten, afgifvet den 5 nov. 1870 och på Kongi. Maj:ts nåd, befallning till trycket befordradt. Sthm 1870. 4: o 110, (1) s. (Även i Bihang till riksdagens prot, 1879, Sami. 2, Afd. 2, Bd 1; utarbetat av B., jmfr texten.) — Angående underdomares rätt till tjänstledighet (Tidskr. för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, årg. 9, 1872 s 528—540). — Anteckningar i juridiska ämnen, utg. af en landt-domäre. H. 1—2. Norrköping 1874, 77. (4), 212 s. (Anon.) — Svenska ratte-gångsväsendets ombildning. Anmärkningar och förslag. D. 1—2. Sthm 1885, 94. (4), 214, (2) s.; 229, (1) s. — Johan Gabriel Richert. Några anmärkningar rörande svensk lagstiftningspolitik med särskild hänsyn till den politiska rösträtten och egostyckningen. Sthm 1906. 43 s. — Tryckfrihetslagstiftningen i Sverige och några fremmande länder, framställd enligt lagarne med anmärkningar och förklaringar. D. 1*. Helsingborg 1909. 288 s. — Artiklar i tidskrifter och tidningar, bl. a. Sv. dagbladet och Dagens nyheter. — S e i övrigt; Tidsskr. for' Retsvidenskab, 1900.

Källor och litteratur

JustltledeP- handl. 11 aug. 1863, 27 juli och 6 dec. 1864 och 28 juli 1905 (mentförtecknO, RA. — Hj. Gullberg & V. Koersner, Sv. 'ustitie-matnkel (1887); Hj. Gullberg, Justitiematrikel (1902); C. O. Montan, Reformarbetet ror. det svenska rättegångsväsendet 1880—1893 (1893), s. 55 o. följ.

Gjorda rättelser och tillägg

1. Korrigering i enlighet med tryckta utgåvan, bd 7., 2014-11-24


Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johan Ludvig Bååth, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16254, Svenskt biografiskt lexikon (art av Åke Holmbäck.), hämtad 2018-12-12.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16254
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johan Ludvig Bååth, urn:sbl:16254, Svenskt biografiskt lexikon (art av Åke Holmbäck.), hämtad 2018-12-12.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se