Peder Bäfverfeldt

Född:1607 – Karlstads domkyrkoförsamling, Värmlands län
Död:1653-05-20 – Göteborgs stad, Västra Götalands län

Riksdagsledamot, Underlagman, Justitiepresident


Band 07 (1927), sida 114.

Meriter

Bäfverfeldt, Peder, före adlandet Petrus Canuti Carolstadius och senare Peder Kanutius, herre till Henstad, Fintan, Dingelstund och Vidön, f. 1607 i Karlstad, d. 20 maj 1653 i Göteborg. Föräldrar: borgmästaren i Karlstad Knut Olofsson och Emerentia Krakow. Student i Uppsala 6 mars 1625; disp. 1626 (Disputatio physica XX de animalibus irrationalibus; pres. J. Ches-necopherus) och 26 jan. 1632 (Discursus politicus de magistratus politici majestate summa, ejusque juribus; pres. J. Loccenius); fil. magister 18 mars 1632; företog en utrikes studieresa, varunder han idkade juridiska studier i Holland, där han blev student i Groningen 13 juni 1634 och i Leiden 13 apr. 1635. Underlagman i Västergötland och Dal 1637; justitiepresident i Göteborg 28 apr. 1639 (med fullmakt av 16 mars 1640); deltog i riksdagen 1640, utskottsmötet 1641 och riksdagen 1643; adlad 29 sept. 1650.

Gift 1) 31 jan. 1636 med Helena Karlsdotter Prsetoria, f. 17 sept. 1613, d. 18 okt. 1650, dotter till kyrkoherden i Karlstad, lantprosten över Värmland, fil. magister Carolus Benedicti Pratorius; 2) med Kristina Bergengren, dotter till inspektören Anund Göransson, adlad Bergengren.

Biografi

Son till Karlstads förste borgmästare och dotterson till Gullbergs tappre försvarare Martin Krakow erhöll B. en vårdad uppfostran, som avslutades med filosofiska och juridiska studier i Uppsala och vid holländska universitet. Hans magisterdisputation, som ventilerades under Johannes Loccenius, behandlar J. Bodins suveränitetslära i den modererade form, varigenom man vid denna tid på åtskilliga håll sökte bereda utrymme för ständernas rätt i statslivet. Sedan B. ett par år på kallelse av riksdrotsen Gabriel Gustavsson Oxenstierna tjänstgjort som underlagman i dennes lag-mansdöme Västergötland och Dal, fick han deltaga i den av förmyndarregeringen anordnade räfsten med Göteborgs förvaltning i apr. 1639 och utnämndes i samband därmed till stadens förste justitiepresident efter den nya instruktionen för presidenterna och rådet i Göteborg. Som justitiepresident och ordförande i justitie-kollegiet av rådet skulle B. handhava rättsskipning, förmyndare-, politi- och undervisningsväsen samt fattigvård i staden. Han grep sig raskt an med förbättringar och författade sex magistratens förordningar, stundom benämnda »Kanutii ordningar», om tiggeri och fattiga 1639, om magistratspersons absens, om vakten, om gästabud, om vallarnas förvaring samt om omyndiga barn och deras föreståndare, alla av år 1640. Den sistnämnda förordningen är vårt lands första förmyndarförordning, ett kvarts sekel äldre än 1660-talets förordningar, och är av särskilt intresse på grund av sina från dåtida svensk rätt avvikande bestämmelser, vilka kopierats från förordningens mönster, 1563 års förmyndarförordning för Amsterdam. Den är ett vittnesbörd om det holländska inflytandet på svensk 1600-talsrätt, som gjorde sig gällande genom immigranter och talrika svenskar, vilka i likhet med B. studerat vid holländska universitet, och återspeglas i Göteborgs historia. — Under 1643—45 års danska krig använde Axel Oxenstierna B. som förmedlare av politiska och militära nyheter från Danmark, varom ett antal brev i riks-registraturet och i Oxenstiernska samlingen i riksarkivet bära vittne.

Under år 1640 invecklades B. i en tvist med sina kolleger handelspresidenten Anthony Knipe och syndikus Israel Noraaus. Den förre .hade gjort sig skyldig till maktmissbruk emot magistraten och i ett brev till Noraeus använt förolämpande uttryck om B. De tvistande blevo förhörda inför riksrådet 8 febr. 1641 och inför en undersökningskommission 16 febr. Rådet hänsköt saken till Göta hovrätt, men av rådsprotokollet 19 apr. framgår, att förlikning träffats. — B. synes ha levat i goda ekonomiska omständigheter. När presidenten Rutger von Achern på våren 1639 (jmfr K. brev 27 apr.) måste avstå sina vid torget belägna obebyggda fem tomter, inrymde magistraten hälften av dessa åt B. Samma dag som presidentsfall-makten utfärdades (16 mars 1640) erhöll B. även regeringens konfirmation på en av tomterna, nuvarande Hypoteksbankens tomt. Avsikten med upplåtelserna var, att B. skulle uppbygga »ett fast och zirligit stenhus till stadsens prydnad», och för detta ändamål utfick han också en extra årslön av kronans medel (se K. brev 23 apr. 1649). Det hus, B. uppförde, motsvarade alla anspråk. Det var en präktig byggnad, belägen nå den plats, som nu intages av Börsen. Den tjänade en tid som bostad åt generalguvernörerna Lennart Torstensson och Adolf Johan och användes därjämte som riddarhus vid riksdagen 1660. År 1667 inköptes det till biskopshus men nedbrann redan 1669. B. drev även lantbruk på förpaktad stadsjord vid Tegelbruket. Den 12 mars 1649 fick B. en donation på Norrköpings besluts villkor å tillsammans 5 Vä hemman och en kvarn i Karlstads, Nors, Segerstads och Grums socknar i Värmland, till vilka han genom köp 22 aug. 1646 redan delvis förvärvat skatte-mannarätten (jmfr ock K. brev 23 apr. 1649 ang. vederlag för två av dessa hemman). Av B: s första hustru får man en älsklig bild genom episoder, som förtäljas i gravdikterna vid hennes tidiga bort- gång. Hans andra fru skall däremot ha varit ett »bråkigt fruntimmer» (Fröding) och var efter mannens död invecklad i flera processer med magistraten.

Författare

B. Linden.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

Tryckt skrift: Discursus polit. de magistratus politici maiestate summa, ejusque juribus. Upps. 1632. 4: o 14 bl. (Diss., praes. J. Loccenius, author & resp. P. Canuti Carlostadius.)

Källor och litteratur

Källor: Riksregistr. och brev till Axel Oxenstierna, RA; reduktionsakt N:o 311, kammararkivet. — Hist. handl., 3 (1863), s. 428; Sv. riksrådets prot., 8 1640—1641 (1898). — S. Clason, Studier i 1600-talets svenska statsrätt (Statsvetensk. tidskr., 1901); H. Fröding, Berättelser ur Göteborgs äldsta historia (1908); dens., Berättelser ur Göteborgs historia under envåldstiden (1915); E. Wolff, Göteborgs förmyndareordning af den 10 dec. 1640 och dess källa (1899); begravningsverser över Helena Prastoria av E. J. Huss och G. H. Gutschmidt (1651). — Se i övrigt, ang. B:s hus i Göteborg: Förpantningar, ser. 2, kammararkivet.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Peder Bäfverfeldt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16271, Svenskt biografiskt lexikon (art av B. Linden.), hämtad 2018-01-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16271
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Peder Bäfverfeldt, urn:sbl:16271, Svenskt biografiskt lexikon (art av B. Linden.), hämtad 2018-01-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se