Meriter

Böös, Erik Kristian, f. 9 apr. 1853 i Balkåkra, d. 15 dec. 1912 i Lund. Föräldrar: kyrkoherden Måns Abraham Böös och Maria Charlotta Berlin. Elev vid Malmö h. elementarläroverk ht. 1864; avlade mogenhetsexamen därstädes 26 maj 1873; student vid Lunds universitet ht. 1873; fil. kand. 15 sept. 1877; avlade teor. teol. examen 31 maj 1883, praktisk teol. examen 15 maj 1884 och prästexamen 17 maj 1884; prästvigd 20 maj 1884. Dels pastorsadjunkt, dels v. pastor i Norrvidinge, Träne, Södervidinge, Dalköpinge och Östra Herrestad från 20 maj 1884; domkyrkoadjunkt i Lund 1 maj 1891; tredje stadskomminister därstädes 21 okt. 1893 (tillträdde 1 maj 1894); förste stadskomminister 2 mars 1901; tjänstgörande e. o. hovpredikant 21 jan. 1904. OIISGbmt 1907.

Gift 8 juni 1893 med Gerda Pernilla Lindahl, f. 19 mars 1867, dotter till skräddaren Sven Lindahl.

Biografi

B. kom såsom präst till Lund 1891 och verkade där till sin död 1912. I mer än ett avseende satte hans verksamhet djupa och förblivande spår. 1890-talets signatur var ingalunda gynnsam för kyrkans arbete. Arbetarrörelsens genombrottsår kännetecknades av en ofta våldsam agitation mot kristendom och kyrka. Praktisk materialism följde med det materiella kulturuppsvinget. Naturalistiska tankegångar började få utbredning inom studentvärlden. I Bengt Lidforss fick i Lund en då modern, på naturvetenskapen sig åberopande, kristendomsfientlig världsåskådning en lika talangfull och inflytelserik som hänsynslös förkämpe. I Lunds stad vårdades alltjämt den kyrkliga traditionen, icke minst den som gick i Henrik Schartaus anda. Inom den teologiska världen förmedlade domprosten Per Eklund, framför allt genom sin geniala personlighet, övergången till en ny tid. Men det är betecknande, att de teologie studerandenas antal alltifrån nittiotalet till en del år efter sekelskiftet var statt i stadigt sjunkande. En konsolidering av de kristliga intressena inom studentvärlden ägde emellertid rum under inflytande av den kristliga studentrörelsen, som då nådde vårt land. Bland en yngre generations teologer var det särskilt sedermera domprosten M. Pfannenstill, som därvid tog ledningen. Men än mera betydde professor Seved Ribbing och hans maka. Av största vikt var det vidare, att det i Lund fanns en präst, som hade särskilt intresse för själavården bland studenterna, nämligen den med makarna Ribbing mycket nära förbundne B.

B. hade många förutsättningar för nämnda speciella uppgift. Teoretiskt begåvad, hade han under studietiden sysslat med filosofiska problem och icke utan strider blivit befäst i sin kristna trosåskådning. Han kunde därför möta tidens ungdom på dess egen mark och skrämdes icke tillbaka av dess tvivelsjuka. Det som emellertid gav hans ord auktoritet var hans personlighet och hans sällsynt hängivna prästerliga gärning. På en tid, som krävde apologi för kristendom och kyrka, var B. en dylik levande apologi för hög och låg, likaväl för arbetarvärlden som för akademiens alumner. Väl var han mången gång opraktisk i sin nästan naiva idealitet, men alla böjde sig i aktning och vördnad för honom. Ständigt såg man honom på vandring på Lunds gator, iklädd prästerlig dräkt, på väg att uppsöka gamla, sjuka och fattiga eller i andra tjänsteärenden. En släng av barnförlamning i hans tidiga barnaår hade gjort hans gång på ena benet något släpande, men aldrig sparade han på stegen. Genom sin prästerliga gärning bibragte han många teologie studerande ett nytt ideal av församlingspräst. Barnen och ungdomen sökte han samla. Så införde han i Lund K. F. U. M., ledande denna i avgjort kyrklig riktning. Den söndagsskolverksamhet, som Lunds kristliga studentförbund sedermera upptog, hade sitt ursprung i B: s arbete och betydde för honom en avlastning i hans jäktade arbetsliv. I församlingshemmet samlade han till föredrag och församlingsaftnar, alltid villig att själv medverka, då ingen annan hade tid. Såsom predikant var B. i sällsynt grad religiös realist, med stark moralisk sälta. Något abstrakt i sin framställning, nådde han aldrig fram till bred folklighet. Missionen låg honom varmt om hjärtat, särskilt judemissionen. Genom sin mor, född Berlin, hade han judiskt blod i sina ådror — jag är själv till en åttondedel jude, brukade han skämtsamt säga. B. slet bokstavligen ut sig i sitt kall. På den minnesvård, som tacksamheten rest på hans grav ute på den lummiga norra kyrkogården i Lund, stå följande ord ur Jeremias' bok inristade under hans namn: Du, Herre, grep mig och blev mig övermäktig.

Författare

Ed v. Kodhe.

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Tryckta skrifter: Bränder af Milo. Malmö 1872. (4) s. (Pseud.) — Versar af Milo. Malmö 1872. (4) s. (Pseud.) — Tio betraktelser öfver Jesu lif. Med ill. af H. Hofmann. Lund 1903. 53 s. (Konfirmationsgåfva.) — Konfirmationstal (Tvenne tal till nattvardsungdomen, hållna i Lunds domkyrka d. 17 och 19 apr. 1903, Lund 1903, s. 3—6). — Bibeln, Kristi församlings frihetsbref. Tal vid Lunds stifts bibelsällskaps allm. sammankomst d. 24 aug. 1903. Lund 1904. 14 s. (Lunds stifts bibelsällsk. handl. för år 1903.) — Om svordom. Föredrag. Lund (tr. Malmö) 1905. 3 s. (Utg. tills, med H. J. Nordin, Om vapnen i kampen för renhet, Lund 1905, såsom Skrifter utg. af K. F. U. M. i Lund, 8.) — Predikan på tredje prästmötesdagen, d. 13 sept. 1906, hållen i Lunds domkyrka. Lund 1906. 10 s. (Handl. rör. prästmötet i Lund d. 11, 12 och 13 sept. 1906.) — Mitt land. Ungdomsmod. Två föredrag. Lund 1907. 8 s. (Föredrag vid gymnasist- och studentmöten med kristligt program, 4.)

Källor och litteratur

Källor: Personliga erinringar; Lunds stifts matrikel 1900 och 1908; H. Isberg, Erik Kristian Böös (1918); A. Lysander, De bortgångnes minne (Handl. rör. prästmötet i Lund d. 9, 10 o. 11 sept. 1919, 1919); S. Westman, Ett lif i kärlek. E. K. Böös — in memoriam (Febe, 1913).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Erik K Böös, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16309, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ed v. Kodhe.), hämtad 2024-04-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16309
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Erik K Böös, urn:sbl:16309, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ed v. Kodhe.), hämtad 2024-04-23.