Matthias Castrén

Född:1764-05-29 – Finland (i Pudasjärvi)
Död:1845-05-15 – Finland (i Kemi)

Präst


Band 07 (1927), sida 673.

Meriter

3. Matthias Castrén, den föregåendes son, f. 29 maj 1764 i Pudasjärvi i Österbotten, d. 15 maj 1845 i Kemi. Genomgick Uleåborgs skola; student i Åbo 9 mars 1781; disp. 18 dec. 1782 (Dis-sertatio historiam bibliothecae regiaa academise aboensis exponens, . p. X; pres. H. G. Porthan) och 8 juni 1785 (Dissertatio de prse-judiciis amovendis; pres. H. G. Porthan); fil. magister 22 juni 1786. Prästvigd 9 dec. 1785 till pastorsadjunkt hos fadern i Kemi; kyrkoherde därstädes 27 maj 1789 (tillträdde 1 maj 1790); kontraktsprost i Kemi prosteri och Lappmarken 16 mars 1791; ledamot av den s. k. finska deputationen i S:t Petersburg 1808—09; medlem av den ecklesiastika regleringskommissionen vid riksgränsen 1811 —12; ledamot av psalmbokskommittén 1815 och av handbokskommittén 1817. Teol. hedersdoktor 1817; jubelmägister 1836.

 Gift 1790 med Elsa Berta Elfving, f. 25 dec. 1758, d. 10 nov. 1826, dotter till kapellanen i Uleåborg Jakob Elfving.

Biografi

C., som synbarligen hade fallenhet för vetenskapliga studier, så förmäler åtminstone den upptecknade släkttraditionen —, gärna stannat på den lärda banan, där batn redan under H. G. Porthans ledning gjort vackra framsteg. Hans far önskade dock få den äldsta sonen till sin adjunkt, och C. prästvigdes därför blott tjuguettårig, efter dispens från det kort förut utkomna K. brevet av 22 okt. 1784, som bestämde, att prästkandidater vid prästvigningen borde inneha 25 års ålder. Han förordnades till faderns medhjälpare i Kemi. I denna sin födelsebygd i samma socken, där fadern levat som själasörjare under sina sista år, kom C. att verka hela sitt liv. Åbo domkapitel önskade icke giva honom förslagsrum till den ledigblivna tjänsten efter faderns död i slutet av år 1787, men sedan C. erhållit församlingens enhälliga kallelse till kyrkoherdetjänsten, fick han våren 1789 K. fullmakt på denna. Att C. ansetts som en synnerligen dugande präst synes framgå därav, att han redan två år senare förordnades till kontraktsprost i stiftets största kontrakt, dit även den finska Lappmarken hörde. C. gjorde visitationsresor till de nordligaste delarna av sitt kontrakt och besökte bl. a. 1793 Tjtsjoki, där han även ville taga reda på huru stor del av befolkningen förstod finska och huru lapparnas religionsundervisning med hänsyn till språket borde ordnas. Vid visitationerna i Lappmarken kom C. bl. a. underfund med att läskunnigheten icke var så dålig, som man velat påstå. Under sina vidsträckta och svåra resor hade C. blicken fästad även på naturvetenskapliga företeelser och gjorde rön, vilka han meddelade vetenskapsidkare på naturhistoriens område. Så skaffade han bidrag till apotekaren Johan Julins stora naturalie-samlingar, vilka åtminstone ett par gånger blevo beskrivna i Patriotiska sällskapets journaler, och gynnade även på samma sätt andra sina vänner. C. utgav i Finska hushållningssällskapets handlingar ett »Calendarium flora? et faunse från Kemi för åren 1793—1799», i tabellarisk form uppställda anteckningar över fåglar och växter, som bilda »ett tidsenligt tillägg till den dåtida naturalhistorien» (Elfving). Att han även långt senare varit intresserad av naturhistoriska frågor och för sin egen räkning samlat växter från de nordligaste trakterna av Finland, framgår med tydlighet ur hans bevarade brev (brev till kyrkoherden i Utsjoki Jakob Fellman 1825).

Till Finska hushållningssällskapet sände C. även en vidlyftig berättelse om Kemi socken, som blev otryckt men som bevarats till våra dagar i manuskript och någon gång begagnats i den historiska litteraturen. Under sina visitationsresor samlade han också historiska underrättelser om de olika församlingarna i sitt prosteri, varvid han särskilt begagnade det rikhaltiga arkivaliska materialet i prosteriets arkiv. Frukten av detta arbete äro anteckningar om församlingarna i Kemi prosteri, slutande år 1805, som införlivats med Kemi kyrkoarkiv.

Ett tecken på det förtroende, C. åtnjöt hos sina ämbetsbröder icke endast i sitt eget prosteri utan även utanför detsamma, är, att han år 1808 valdes till en av prästerskapets representanter vid finska deputationen i S: t Petersburg. De nordligaste länens representanter kunde icke resa samtidigt med de övriga medlemmarna, och deras andel i deputationens arbete torde ha varit tämligen begränsad. C. skall enligt uppgift ha fört dagbok under sin resa till den ryska huvudstaden, men denna dagbok har dock tillsvidare, om den ännu finnes i behåll, förblivit för forskningen otillgänglig.

När de kyrkliga förhållandena vid gränsen efter freden i Fredrikshamn skulle ordnas, var C. en av dem, som från finsk sida deltogo i regleringsarbetet. Om hans verksamhet härvidlag torde dock ingenting vara bekant. Att han, som kände församlingarna i de norra delarna av Finland synnerligen väl och som synbarligen innehade en stor administrativ förmåga, var mycket lämplig till detta värv, är tydligt.

Författare

A. R. Cederberg.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

— Av de brev av hans hand, som finnas bevarade till våra dagar, framgår, att C. varit en synnerligen mångsidigt bildad man, »en typ för den gamla tidens prästmän, som med framstående administrativ talang förenade omfattande intellektuella intressen» (Elfving).

Tryckta arbeten

 Calendarium floræ et faunæ från Kemi för åren 1793— 1799 (Kongl. finska hushålln.-sällsk. handl., T. 1, Abo 1803, s. 328—355). Handskrifter: se texten.

Källor och litteratur

Helsingfors tidningar 1845; M. A. Castrén, Nord. resor och forskningar 6 (1870); R. Castrén, Finska deputationen 1808-1809 (1879) F. Elfving, Matthias Castrén (T. Carpelan, Finsk biogr. handbok, 1, 1903 J. Fellman Anteckningar under min vistelse i Lappmarken, 2—4 (1906) O. E. A. Hjelt, Naturalhistoriens studium vid Abo universitet (1896)



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Matthias Castrén, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16496, Svenskt biografiskt lexikon (art av A. R. Cederberg.), hämtad 2019-01-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16496
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Matthias Castrén, urn:sbl:16496, Svenskt biografiskt lexikon (art av A. R. Cederberg.), hämtad 2019-01-23.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se