Meriter

Catteau-Calleville, Jean Pierre Guillaume. f. 1759 i Angermünde i Brandenburg, d. 12 maj 1819 i Paris. Tillhörde en ursprungligen i Cambresis bosatt hugenottfamilj, som utvandrat till följd av religionsförföljelsen; studerade vid franska teologiska seminariet i Berlin från 1772; präst och konrektor vid franska gymnasiet i Berlin; präst vid franska reformerta kyrkan i Stockholm 1781 (tillträdde 9 maj)–sept. 1809; bosatte sig i Paris 1810. LHA 1812; LVA 1813; Korresp.LLA 1816; LNO 1816; var dessutom ledamot av utländska lärda sällskap. — Ogift.

Biografi

C:s verksamhet som pastor vid franska reformerta kyrkan i Stockholm inträffade under en tid, då församlingen starkt gick tillbaka i antal, och lämnade tydligen ringa spår efter sig. Det kyrkliga konsistoriets protokoll för dessa år äro i allmänhet synnerligen magra; åren 1796–98 och 1807–09 hölls t. ex. intet enda sammanträde, och ofta samlades man endast för att förrätta revision över kyrkans ytterst blygsamma räkenskaper. Gång efter annan var C. tjänstledig för utrikes resor, vid ett tillfälle under ett och ett halvt års tid (1801–02). Under sistnämnda resa råkade han ut för en långvarig sjukdom, men församlingen lät honom hela tiden uppbära sin lön oavkortad. Den var för övrigt icke storartad: högst 400 rdr om året jämte bostad. I själva verket synas C:s kyrkliga intressen ha varit minimala. Hans åskådning, utbildad i Fredrik den stores Berlin under lärare sådana som dennes vän, Vetenskapsakademiens ständige sekreterare J. H. S. Formey. och den bekante Homeros-tolkaren P. J. Bitaubé, präglades helt av upplysningstidens deism, humanitet och tolerans. Gustav III:s möte med påven i Rom avlockade honom entusiastiska utgjutelser, och då han sammanträffade med ärkebiskop Fredrik Mennander i Uppsala, voro de båda männen »eniga i att höja sin stämma mot fanatismen». För den franska reformerta församlingen i Stockholm var C:s tjänstetid nedgångens år, och det är betecknande, att församlingen vid hans avresa 1809 faktiskt upplöstes för att först efter åtskilliga år uppstå igen.

C:s intresse och egentliga verksamhet låg på ett annat område än det prästerliga: det litterära och vetenskapliga. Han umgicks i Sverige med lärda män sådana som K. Kr. Gjörwell, P. V. Wargentin och bröderna [Bengt och P J] Bergius, och under sina utländska resor knöt han bekantskap med bl. a. den berömde botanisten och filosofen Charles Bonnet och den bekante historieskrivaren Gibbon. C:s egen litterära verksamhet var ganska omfattande och berör till stor del svenska förhållanden. Hans avsikt var att göra Sverige bekant för en utländsk läsekrets, såsom han tillkännagiver i företalet till »Bibliothéque suédoise», som hän utgav redan ett par år efter sin ankomst till Sverige (1783). Det var tydligen från början meningen, att detta arbete skulle bli en ingående skildring av Sveriges politiska och litterära historia, men det stannade vid några häften med ganska disparat innehåll: Svenska vetenskapsakademiens historia, relationerna mellan Gustav III och påvestolen, biografi över Samuel Klingenstierna m. m. Mera betydande var hans 1790 utgivna »Tableau general de la Suède», en på omfattande studier och resor grundad beskrivning över Sveriges författning och förvaltning, religion, lagar, militärväsen, finanser, näringsliv, vetenskap och konst, språk och nationalkaraktär. Under sin förut omtalade utländska resa utgav han i Paris »Tableau des états danois» (1802), värdefull särskilt för kännedomen om Danmarks ekonomiska förhållanden.

Sedan C. lämnat Sverige (sept. 1809) för att i Paris odelat ägna sig åt litterära sysselsättningar, uppehöll han en ganska livlig korrespondens med sina svenska vänner, bl. a. P. A. Wallmark och Lars von Engeström, liksom han även stod i kontakt med den svenske ministern i Paris G. Lagerbielke. Genom uppsatser och andra inlägg i tidningar och tidskrifter (Mercure étranger, Gazette de France) sökte han i Frankrike utbreda kännedom om svensk litteratur och vetenskap. För detta ändamål erbjöd han sig — i ett kronprins Karl Johan och Lars von Engeström år 1816 tillställt projekt — att mot årlig ersättning av 2,000 francs till Sverige månatligen leverera uppgifter rörande upptäckter och uppfinningar, litterära och vetenskapliga nyheter, som förekommit i Frankrike, och vice versa i Frankrike bekantgöra, vad som på dessa områden åstadkommits i Sverige. Projektet synes dock ej ha lett till resultat.

Även C:s författarskap under Paristiden berörde företrädesvis svenska och allmänt nordiska förhållanden. I »Voyage en Allemagne et en Suède» (1810) gav han icke blott en ganska fängslande resebeskrivning utan även historiska anknytningar och betraktelser över ekonomiska och litterära förhållanden. Av särskilt intresse är, att han här lämnade den första för utländsk publik avsedda redogörelsen för den svenska statsvälvningen 1809 jämte de händelser, som föregingo och följde efter densamma; den avsatte konungens oresonlighet och oskicklighet framställes som väsentlig orsak till vad som hände, men den starkt färglagda framställningen i den av revolutionsmännen kort efteråt utgivna »Historisk tafla» saknas i C:s berättelse. Samma kombination av geografisk, historisk och statistisk framställning, som utmärker nämnda arbete, går också igen i »Tableau de la mer Baltique» (1812) och »Histoire des revolutions de Norwege» (1818); i sistnämnda verk meddelas bl. a. en redogörelse för Norges förening med Sverige. C: s förnämsta historiska verk torde emellertid vara hans »Histoire de Christine, reine de Suède» (1815), ett för sin tid ovanligt innehållsrikt och vederhäftigt arbete, grundat icke blott på tryckta källor utan även på otryckt material, bl. a. de Rosenhaneska samlingarna; hans omdöme om drottningen är i det hela lugnt och objektivt men icke utan sin skärpa. Förutom dessa större arbeten författade C. för La biographie universelle ett antal biografier över svenskar, översatte den svenska regeringsformen till franska och blev under sitt sista levnadsår anmodad att till samma språk översätta ett av Berzelius' kemiska arbeten. C:s författarskap, om också präglat av en viss benägenhet för effektsökeri och förkonstling, uppskattades livligt av hans samtid, icke minst i Sverige, där det honorerades med flera vetenskapliga utmärkelser. Hans försök att ernå titel av svensk historiograf eller bibliotekarie ledde dock icke till någon påföljd.

Författare

G. Jacobson.

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Tableau general de la Suéde par M. Catteau. T. 1—2. Paris 1790. IX, 160 s.; (4), 175 s. Annan uppl. (med allenast tit.-bl. och delvis företalet nytryckta) Lausanne 1790. T. 1—2. XII, 160 s.; (4),. 175 s. (Även ¦översatt på engelska London 1790, tyska Leipz. 1790, italienska Bologna 1790, holländska Utrecht 1792 och ryska S:t Petersburg 1797.) — Tableau des états danois, envisagés sous les rapports du mécanisme social. T. 1—3. Paris 1802. XVI, 356 s., 1 karta; 374 s.; 375 s. — Voyage en Allemagne et en Suéde, contenant des observationes sur les phénoménes, les institutions, les arts et les moeurs... T. 1—3. Paris 1810. (4), 296 s.; 332 s.; 288 s. — Tableau de la mer Baltique considérée sous les rapports physiques, géogra-phiques, historiques et commerciaux, avec une carte et des notices détaillées ...T. 1—2. Paris 1812. XVI, 355, (1) s., 1 karta; (4), 358, (l) s., 2 tab. (Även översatt på tyska Weimar 1815 och danska Köpenh. 1816.) — Histoire de Christine, reine de Suéde, avec un precis historique de la Suéde depuis les anciens tems jusqu'å la mort de Gustave-Adolphe-le-grand, pére de la reine. T. 1—2. Paris 1815. VII, (1), 373 s.; (1), 310, (1) s. (Även översatt på svenska: Drottning Christinas historia. D. 1—2. Nyköp. 1821—22. (8), 200 s.; '229, (2) s.; samt på holländska i två uppl.: Leuwarden 1825—27 och Amsterdam 1840.) ¦— Histoire des revolutions de Norwége, suivie du tableau de 1'état actuel de ce pays, et de ses rapports avec la Suéde. T. 1—2. Paris 1818. VI, 374, (1) s., 1 karta; 416 s. — Biografier över skandinaviska personligheter i Michaud's Biographie universelle, m. m. (se texten).

Utgivit: Bibliothéque suédoise, ou recueil de variétés littéraires et poli-tiques concernant la Suéde. [Éd. par J. P. Catteau.] T. 1: P. 1—3; T. 2: P. 1*. Sthm 1783—84. (4) s., s. 1—69, (1) s.; s. 71—131, (1) s.; s. 135—195, <1) s.; s. 1—48.*

Källor och litteratur

Källor: C:s brev till Lars von Engeström och P. A. Wallmark, KB fconsistorieprotokoll 1781—1806, Franska reformerta kyrkans i Stockholm arkiv. — Anmälan av C:s 'Voyage en Allemagne et en Suéde' i Journal för litteraturen och theatern, 1810 (20 okt. o. följ.); C. C. Gjörwell, Brefväxling, 1 (1798); A. Hildebrand, Clerus Holmiensis (mskr., KB); F. Puaux, Histoire de 1'établissement des protestants francais en Suéde (1892); M. L. Ståhl, Bio-graph. förtekning på de herrar och man af andeliga ståndet, 'som blifvit utnämnde till commendeurer eller ledamöter af någon af de svenske Kongl. orden... (1818). — Se i övrigt: E. Muret, Geschichte der französ. Gemeinde in Brandenburg-Preussen (1885).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Jean Pierre Guillaume Catteau-Calleville, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16501, Svenskt biografiskt lexikon (art av G. Jacobson.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16501
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Jean Pierre Guillaume Catteau-Calleville, urn:sbl:16501, Svenskt biografiskt lexikon (art av G. Jacobson.