Axel Fredrik Oscar Cederberg

Född:1837-10-12 – Värmdö församling, Stockholms län
Död:1913-05-15 – Stockholms stad, Stockholms län

Väg- och vattenbyggnadsingenjör, Väg- och vattenbyggnadsofficer


Band 07 (1927), sida 735.

Meriter

Cederberg, Axel Fredrik Oscar, f. 12 okt. 1837 i Värmdö församling, d. 15 maj 1913 i Stockholm. Föräldrar: kronolänsmannen Karl Johan Cederberg och Amalia Kristina Nordstedt. Åtnjöt skolundervisning vid Arctanders skola och Stockholms gymnasium; student i Uppsala 22 maj 1855; ingenjörselev vid kajbyggnad i Stockholm 1855 och vid Strömsholms kanal 1856—58; genomgick förberedande kurs vid Svea artilleriregemente för inträdesexamen till h. artilleriläroverket å Marieberg sept. 1858—maj 1859; avlade avgångsexamen vid nämnda läroverk 21 apr. 1861; elev och nivellör vid statens, järnvägsbyggnader å västra stambanan åtta månader år 1861; nivellör, sedermera stationsingenjör vid Borås— Herrljunga järnvägsbyggnad under major Klas Adelsköld 1862—aug. 1863; arbetschef vid Växjö—Alvesta järnväg sept. 1863—aug. 1865; löjtnant vid väg- och vattenbyggnadskåren 2 okt. 1863; distriktsadjutant i norra delen av norra väg- och vattenbyggnadsdistriktet med stationsort i Umeå 1 apr. 1866—31 dec. 1882 samt e. distriktsingenjör i övre norra väg- och vattenbyggnads distriktet 1 jan. 1883 —28 aug. 1885; ledde under samma tid omfattande väg- och brobyggnadsföretag och var sålunda bl. a. överingenjör och arbetschef vid Sundsvall—Torpshammars järnvägsbyggnad 1872—75, arbetschef för brobyggnaden över Vindelälven vid Vännäs 1876—77 samt teknisk ledare för brobyggnaden över Ume älv vid Korpberget 1884; ledamot av Västerbottens läns hushållningssällskap 1867 (hedersledamot 1902, ordförande 1903); ledamot av kommittén för undersökning av brännvinsförsäljningsskatten inom Västerbottens län 26 sept. 1868—6 sept. 1869; landstingsman i Västerbottens län 1869—71 och 1875—77 och var därunder bl. a. ledamot av utskottet för jordbruks- och övriga ekonomiärenden 1869, av järnvägskommittén 1870—72, av utskottet n:o 1 1870, av medelförvaltningskommittén 1870, av styrelsen för Yttertavle lantbruksskola för åren 1871—72 och 1875—79, utskottet n: o 3 1871, av länets folkskoleöverstyrelse 1871—72, utskottet n:o 2 1875—77, av kommittén angående förbättrad skogsskötsel å enskilda skogar 1877 och av kommittén angående länets vägnät 1877; kapten i väg- och vattenbyggnadskåren 9 mars 1877; ledamot av riksdagens andra kammare för Umeå, Nordmalings och Bjurholms tingslag 1880—81 samt av första kammaren för Västerbottens län 1885—1907 och var därunder bl. a. valman vid justitieombudsmansvalen 1881, 1889 —90, 1892—98, ledamot av statsutskottet 1888, av bankoutskottet 1889—95, av opinionsnämnden 1891, 1894, 1897 och 1900, av andra särskilda utskottet (ang. egna hem) 1904, av första särskilda utskottet (ang. väghållningsbesväret) 1905 lagt. och av lagutskottet 1906—07; ledamot av kommittén angående stambana genom övre Norrland 31 juli—14 dec. 1885; byråingenjör i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen 29 aug. 1885; kontrollerande ingenjör vid vatten-avtappningen från Hjälmaren 1887—92 och vid Halmstad—Bolmens järnvägsbyggnad 1888—90; ordförande i Svenska teknologföreningens avdelning för väg- och vattenbyggnadskonst 1890—93 och i Svenska teknologföreningens styrelse 1892, 1897 och 1898; major vid väg-och vattenbyggnadskåren 10 apr. 1891; distriktschef i övre norra väg- och vattenbyggnadsdistriktet 10 dec. 1892; byråchef i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen 9 aug. 1894; överstelöjtnant i kåren 9 aug. 1894; ledamot av statistiska tabellkommissionen 8 okt. 1894—14 jan. 1902; sakkunnig inom justitiedepartementet angående utsträckning av jordägares rätt över vattnet på hans grund 19 nov. 1897 (bet. anmält i statsrådet 3 dec. 1897); överste i kåren 25 okt. 1901; tf. landshövding i Västerbottens län 11 jan. 1902—27 juli 1903; ledamot av kommittén angående förändrat utgivningssätt för topografisk karta över Norrland 28 okt. 1902—16 nov. 1903; erhöll avsked från byråchefs- och överstebefattningarna 31 okt. 1902; ordförande i Västerbottens läns hushållningssällskap 1903 och dess ombud vid hushållningssällskapens möte i Stockholm 1903; ledamot av kommittén angående hälso- och sjukvården å landsbygden 17 juni 1904—17 juli 1907; en av de sakkunniga angående ledningen av och tillsynen över statens nya järnvägsanläggningar 1905 (enligt K. bemyndigande 22 dec. 1905)—31 mars 1906; ordförande i kommittén angående byggnadsärenden för armén 4 aug. 1906—7 febr. 1907; en av de sakkunniga för undersökning av det sätt, varpå Vaxholms grenadiärregementes kasern uppförts, 5 maj 1906 (enligt K. brev 20 apr.)—7 febr. 1907; en av de sakkunniga för undersökning angående Vaxholms kustartilleriregementes kasern å Brännudden m. m. (enligt K. brev 20 juli 1906 tillika angående fortifikations- byggnaden å Kronudden) 1906 (enligt K. bemyndigande 6 juli 1906) -18 juni 1907. RVO 1875; RNO 1890; KV02kl 1898; KVOlkl 1903.

Gift 28 okt. 1863 med Agnes Jenny Brunström, f. 12 okt. 1841, d. 8 aug. 1894, dotter till kronolänsmannen Per Gustav Brunström.

Biografi

Liksom de flesta unga ingenjörer vid 1800-talets mitt började C. sin ingenjörsbana såsom järnvägsbyggare och var redan som mycket ung självständig arbetschef vid Växjö—Alvesta järnvägs anläggning. Emellertid var det på ett annat område, han skulle göra sin största insats. Vid tjugunio års ålder kom C. såsom distriktsadjutant till norra väg- och vattenbyggnadsdistriktet med sin egentliga verksamhet i Västerbottens och Norrbottens län. Där stannade han i nära tjugu år (1866—85), den bästa delen av sin mannaålder, och tjänstgjorde jämväl sedermera en kortare tid (1892—94) som distriktschef inom samma verksamhetsområde. Det arbete, han nedlade på utvecklandet av de båda nordligaste länens trafikväsende, var av den största betydelse. Mångfaldiga voro de förslag till vägar, broar, flottledsregleringar m. m., som han under sin tjänstgöring i övre norra väg- och vattenbyggnadsdistriktet uppgjorde och utförde. Även med förslag till järnvägsbyggnader sysslade han under denna tid och byggde själv som arbetschef den smalspåriga järnvägen Sundsvall—Torpshammar 1872—75, vilken sedermera inköptes av staten och ombyggdes till bredspårig. Den tiden var vägbyggnadstekniken en annan än nutidens. Anslagen voro små och det gällde framför allt att bygga största möjliga våglängd för billigaste kostnad. I förhållande till de tillgängliga resurserna vanns dock en vacker utveckling. Högt skattat var även det arbete, C. nedlade på flottledernas reglering och utvecklandet av flottledsbyggandets teknik.

I väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, där C. tjänstgjorde såsom byråingenjör 1885—92 och såsom byråchef 1894—1902, skötte han sina åligganden med mycken kraft och stark pliktkänsla samt var för sina underordnade ett föredöme. Särskilt byråchefstiden sammanföll med en tid av stark utveckling på väg- och vattenbyggnadsteknikens fält, .vilket föranledde en alltmer ökad arbetsbörda. Bland viktigare frågor, i vilka C. inom styrelsen tog verksam del, må vid sidan av de med vägbyggnadsväsendets utveckling sammanhängande särskilt nämnas organisationen av det hydrografiska undersökningsväsendet samt Trollhättefrågorna. Ett erkännande för de förtjänster, C. inlagt om övre Norrlands utveckling, kom honom till del, då han under J. I. Crusebjörns krigsministertid fick återvända till Västerbotten som tf. landshövding (1902—03). Även upprepade kommittéuppdrag vittnade om det anseende, han åtnjöt.

I det allmänna livet kom C. tidigt att intaga en bemärkt plats och bekläddes med en mängd förtroendeuppdrag i kommun och landsting. Efter att tidigare under en kortare tid (1880—81) ha tillhört andra kammaren, intog han 1885 sin plats i den första och stannade sedan där i över två decennier. Under tullstriderna tillhörde han frihandlarna och under senare åren av sin riksdagsbana den s. k. Hugo Tamms grupp, minoritetsgruppen, men var i politiken eljest av övervägande konservativt skaplynne. Naturligtvis var hans riksdagsintresse mest inriktat på kommunikations- och tekniska frågor, berörande järnvägar, kanaler, Trollhättefallens utbyggande och vattenrättslagen. Åt norrlandsfrågan ägnade han ett förståelsefullt intresse liksom även åt andra likartade spörsmål, som under denna tid växte fram, såsom egnahems- och socialförsäkringsfrågorna. I rösträttsfrågan insåg han tidigt nödvändigheten av ett tillmötesgående men fordrade som villkor för en strecksänkning säkerhet för en ändamålsenlig sammansättning av riksdagen. Då han ryggade tillbaka för de praktiska svårigheter, som syntes förenade med den nu på allvar framträdande tanken på proportionella val, föreslog han (1892) som garanti klassval i två förmögenhetsgrupper på den kommunala rösträttens grund.

C. var en kärnkarl av fast och självständig läggning samt stark pliktkänsla. Han hade stora anspråk på andra men störst på sig själv. Hans valspråk var: »Hjälp dig själv, så hjälper Gud.» Den moderna tidens klemighet och efterlåtenhet hade ingen vän i honom. Men bakom den kanske något kärva ytan fanns en ren och ädel håg samt ett försynt och människovänligt sinne.

Författare

G. Malm.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

Tryckt skrift: Några anteckningar rörande ifrågasatt järnvägsförbindelse mellan Mora i Dalarne och hamn vid vestkusten, med särskildt afseende å en sådan jernvägs trafikförmåga. Karlstad 1887. 19 s.

Källor och litteratur

Källor: Civildep. handl. 10 dec. 1892 (meritförteckn.) och 31 okt. 1902, RA; — J. Marcks von Wiürtemberg, Matrikel öfver officerare vid K. väg- och' vattenbyggnadskåren (1889, 1897); Minnesskrift i anledning av väe- och vat-.' tenbyggnadskårens 50-åriga tillvaro (1901).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Axel Fredrik Oscar Cederberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16527, Svenskt biografiskt lexikon (art av G. Malm. ), hämtad 2019-01-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16527
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Axel Fredrik Oscar Cederberg, urn:sbl:16527, Svenskt biografiskt lexikon (art av G. Malm. ), hämtad 2019-01-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se