Carl Gustaf Eckstein

Född:1766-11-20 – Tyska Sankta Gertruds församling, Stockholms län
Död:1838-05-06 – Johannes församling, Stockholms län

Lärare, Historiemålare, Gravör


Band 12 (1949), sida 50.

Meriter

Carl Gustaf Eckstein, f. 20 nov. 1766 i Stockholm (Tysk.), d. 6 maj 1838 där (Johannes). Föräldrar: snickarmästaren Carl Gustaf Eckstein och Anna Rosina Kelch. Gick först i målarlära; elev från mars 1779 vid Konstakademien, där han erhöll mindre belöningar för kompositioner över prisämnena 1787 och 1788 samt för modellteckning 1789; agrée vid Konstakademien (1792?) 1800; lärare vid ornamentskolan 1801–37. LFrKA 1802. – Ogift.

Biografi

E. var elev till Louis Masreliez och biträdde denne vid dekorativa arbeten på Stockholms slott, i Gustav III:s paviljong i Haga och i Arvfurstens palats. Själv utbildade E. »en god stil» (dvs. i nyklassisk smak), »ehuru den hade något eget» (Boye). Från 1795, då han framträdde med en stor altartavla, till 1820 deltog han flitigt i Konstakademiens utställningar med mytologiska, allegoriska, klassiska och bibliska motiv i olja eller gouache. Som exempel kunna nämnas »Psyche, med brinnande lampa, för att beskåda den sovande Cupido» (1801), »Kärleken, förförd av Dårskapen, följd av Sorgen, Ångern och Förtvivlan» (1802), »Deucalion och Pyrrha, vilka efter övergången vattuflod, åter befolkade jorden medelst stenars kastande bakefter sig, enligt Themidis Orakels föreskrift» (1815), »Moses, upptagen utur vattnet» (1818). Han försökte sig också som porträtter och med smärre genrestycken, till exempel »En Flicka, som matar en Fågel» (1809). Någon egentlig framgång som målare nådde han inte, och 1816, då han utställde »Arria och Poetus», företog L. Hammarsköld en formlig avrättning av hans konst. Figurerna hade »de obehagligaste och därtill onaturliga ställningar», koloriten var »vanlig grönskymtig» och det enda erkännande, som E. fick, var för sin »förmåga att koka en klar fernissa». Största delen av hans produktion som målare är numera okänd. I Konstakademien finns hans komposition över prisämnet 1788: »Davids smörjande till Konung över Israel etc.» och i Stockholms stadsmuseum »Hans Maj:t Konung Carl XIII:s hyllning» (gouache, 1810).

Under sin studietid var E. elev till Elias och J. F. Martin, och sedermera verkade han även som självständig gravör. Han har bland annat utfört åtta etsningar med motiv från allmänna platser och byggnader i Stockholm, en reproduktion av den nyssnämnda gouachen över Karl XIII:s hyllning och en bild av kronprinsen Karl August på lit de parade. Dessa äro utförda i linjeetsning och akvatinta och förekomma såväl handkolorerade som tryckta i färger. De gravyrer, som återge J. J. Anckarströms spöslitning och färd till schavotten, gravmonumentet över S. L. Ramsay och porträtten av Anckarström och Magdalena Rudenschöld ha också tillskrivits E.

Omkring 1809 hade E. »till deras tjänst, som åstunda privat undervisning i teckning och målning», inrättat en särskild övningsskola, 2 trappor upp i huset nr 34 vid Regeringsgatan.

Författare

Thure Nyman.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor: Tyska församlingens födelsebok 1766, Jakobs och Johannes församlingars dödbok 1838, Stockholms stadsarkiv. – A. Ahnfelt, Europas konstnärer (1887), s. 119; Kungl. akademiens för de fria konsterna jubileumsutställning 1935. [Katalog] (1935), s. 123; F. Boye, Målare-lexikon (1833), s. 398; H. Frölich, Bröderna Elias och Johan Fredrik Martins gravyrer (1939), s. 283; E. Hultmark, Kungl. akademiens för de fria konsterna utställningar 1794–1887 (1935), s. 74 f.; E. Hultmark, Carna Hultmark & C. D. Moselius, Svenska kopparstickare och etsare 1500–1944 (1944); G. Nordensvan, Svensk konst och svenska konstnärer, 1 (ny uppl., 1925), s. 218 m. fl.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Carl Gustaf Eckstein, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16585, Svenskt biografiskt lexikon (art av Thure Nyman.), hämtad 2019-01-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16585
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Carl Gustaf Eckstein, urn:sbl:16585, Svenskt biografiskt lexikon (art av Thure Nyman.), hämtad 2019-01-23.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se