Claës Johansson Eek

Född:1731-11-17 – Norrköpings Sankt Olai församling, Östergötlands län
Död:1795-01-11 – Ödeshögs församling, Östergötlands län

Präst


Band 12 (1949), sida 182.

Meriter

Eek, Claes Johansson (Claudius Johannis), f. 17 nov. 1731 i Norrköping, d. 11 jan. 1795 i Ödeshög (Ög.). Föräldrar: handelsmannen Johan Eek och Margaretha Eckhoff. Gick i skola i Norrköping och från 1746 i Linköping; student vid Uppsala univ. 11 aug. 1752; disp. 29 maj 1754 och pro gradu 10 juni 1758; fil. magister s. å.; prästvigd 14 aug. 1757; adjunkt i Ö. Ryd (Ög.) 1757–60, i Norrköping 1760–67; komminister i Ödeshög 17 sept. 1766 (tilltr. 1767); vice pastor där 30 april 1793; led. av Samfundet Pro Fide et Christianismo 27 mars 1771.

G. 24 april 1767 i Norrköping (enl. Inrikes tidn.) m. Anna Catharina Halman, f. i maj 1735, d. 14 april 1810.

Biografi

E. erhöll – av hans självbiografi att döma – redan under sin uppväxttid en allvarlig religiös inriktning och påverkades under skolåren i pietistisk anda. Som student i Uppsala nådde E. under kyrkligt-pietistiskt inflytande en klart kristocentrisk trosuppfattning, i vilken han befästes genom beröring med den moderata herrnhutismen i huvudstaden. Sina framsteg i studierna dokumenterade E. i tvenne dissertationer 1754 och 1758, vilka mot vanligheten sannolikt författats av respondenten själv och ge vid handen en god beläsenhet i antik och modern naturfilosofi. Under sina båda första prästerliga missiv översatte och utgav E. en del uppbyggliga traktater, författade av den bekante tyske teologen Johan Philip Fresenius. De präglas av rik själasörjarerfarenhet och en evangeliskt uppmjukad pietism. Under åren i Norrköping bedrev E. en frivillig barnundervisning, som samlade 300–400 aktiva deltagare och nästan lika många passiva, ett förstadium till den Swartziska friskolan. Genom allt detta kom E. att fästa uppmärksamheten vid sig och invaldes i Samfundet Pro Fide nästan omedelbart efter dess stiftande 1771. Med detta samfund stod han under 1770-talet i en ganska livlig brevväxling och insände 1771 en för sin tid märkligt realistisk beskrivning av Ödeshögs församlings såväl religiösa och moraliska som sociala förhållanden. Sin huvudsakliga insats kom E. att göra i denna trakt, sedan han i slutet av 1770-talet åter nått förbindelse med den nu framåtgående herrnhutismen. Därigenom förstärktes det evangeliska draget i hans förkunnelse. E. blev den drivande kraften i en märklig allmogeväckelse, som började 1778 och under de följande årtiondena tog allt större omfattning och spred sig till angränsande socknar. Till sin typ kan den betecknas som herrnhutisk med ett starkt inslag av den senare pietismens etiska allvar. E. vördades som själasörjare och profet vida omkring och följdes vid sin bortgång till graven av flera tusen personer från alla socknar i trakten.

E. hör till de människor, som utföra sin livsgärning under anspråkslösa yttre förhållanden men som i stället verka på djupet. Med sitt aldrig slappnande själasörjarnit, sitt intresse för »nådens rörelser» och »nådens ordning», sin förening av etiskt allvar och evangelisk kristocentrisk förkunnelse, sin omsorg om de fattiga framstår E. som en aktningsvärd representant för det bästa i det senare 1700-talets svenska fromhet, i flera avseenden erinrande om Anders Nohrborg och Henrik Schartau. Samuel Hedborn, som från sin uppväxttid i dessa trakter erhållit både negativa och positiva intryck av nämnda herrnhutiska väckelse, har givit E. ett vackert erkännande i »Minne och poesi» (1835).

Författare

Hans Cnattingius.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Handskrifter: Några oförgripelige anmärkningar wid utwärtes och in-wärtes tillståndet uti Ödeshögs församling... 28 novemb. år 1771 (Samf:s Pro fide et christianismo arkiv, 20:1:5, KB). – Ett ganska märkwärdigt stycke af T. Ph. Fresenii Pastor, samlingars 24. del; om en stark fritänkares... omwändelse ... år 1759 .. . tillika med ett litet bihang om en ömsint själasörjares 3:ne grundreglor .. . (ibid. 18:1:3). – Kort berättelse, om... Agnes Reginaa Christiernins ... sista lefnadsdagar; utdragen [av E.] af dess likpredikan, som hölts... 1754, af Peter Muhrbeck (ibid. 18:1:4).

Tryckta arbeten: Diss. acad. sistens historiam philosophias naturalis . .. P. 1–2. Upps. 1754, 58. 3 bl., 29, (1) s.; 1 bl., s. 33–44, 1 bl. (Diss. Upps.: praas. S. Duraus). – Översatt: J. Ph. Fresenii Tyska pastoral samlingars 19. del, 2. stycke, om en evangelisk predikares plickt at föreställa sina åhörare den guddomeliga treenighetens nådewälgerningar ... uptecknadt af J. J. Trusheim. Linköping u. å. 32 s. (Övers, anon.) – J. Ph. Fresenii Pastoral-samlingars 11. del, 6. stycket, om en sig sjelf mördande menniskas omwändelse; på des sote-säng; öfwers. ifrån tyskan... Linköping u. å. 22 s. (Övers, anon.) – Ph. J. Speners Gudeliga tankar, om qwinnors klädebonad och prydning . . . öfwers. från des Theologische Bedenckens 1. del, 1. cap., 9. afh. Linköping u. å. 24 s. Ny uppl. Sthm 1787. (Båda uppl. övers, anon.) – J. Ph. Fresenii Märkeliga berättelse om en olyckelig sons omwändelse, sedan han slagit sin egen moder ... ifrån tyskan öfwers. efter pastoral-samlingarnas 12. del och 6. stycke. Norrköping 1759. 16 s. [Nya uppl.:] 1760; Upps. 1785, (8) s. & 1877, 10 s. (Samtl. uppl. övers, anon.) – J. Ph. Fresenii Samvets-frågor; förswenskade efter tyska pastoral-samlingarnas 16. [resp. 19.] del och 8. [resp. 8. och 9.1 stycke. 1 :a–2 :a paret. 1. Om then lefwande och döda tron, samt then sanna och falska själa-ron. Norrköping 1759. 21 s. 2. Om icke någon allmän grund gifwes, för omwända och troende själar, at kunna på en gång slippa the masta sina svårmodigheter här i verlden?. . . Linköping u. å. 32 s. Samvetsfrågor om den lefwande och döda tron, samt den sanna och falska själaron. 2:a uppl. Hälsingborg 1859. 16 s. (Båda uppl. övers, anon.) – Twänne små tractater; af hwilka then förre handlar om dants och spel: then sednare innehåller et bref til en ängslig fru .. . bägge öfwers. ifrå tyskan, efter J. Ph. Fresenii Pastoralsamlingars 19. del, 3. och 7. stycke... Norrköping 1759. 62 s. 2:a gången upplagde. Upps. 1782. 48 s. (Båda uppl. övers, anon.) – Namnteckningar på nattv. ungdom, grafskriftcr, samt åtskilliga stycken i Norrköpings weckoblad år 1765. [Betr. sistn. se bl. a. Håhl, nedan, Källor].

Källor och litteratur

Källor: 6 st. brev från E. till Samf. Pro fide et christianismo, i Samf :s arkiv 7: 1, KB. – Inrikes tidn. 1767, Personalverser, 3 st., vid E:s bröllop 1767; Uppsala univ:s matrikel, 3, utg. av A. B. Carlsson (1925–45), s. 14. – H. Cnattingius, Om fromhetslivet i Linköpings stift under 1700-talet (Kyrkohist. årsskr., 41, 1941, tr. 1942), s. 171—187; S. Hedborn, Sami. skrifter,'1 (1853), s. 14; J. I. Håhl, Linköpings stifts herdaminne, 3 (1847), s. 247; N. Jacobsson, Claudius Johannis Eek (Julhälsningar till församlingarna från präster i Linköpings stift, 1910); dens., »Läseriet» i Ödeshög och Stora Åby i slutet av 1700-talet (Linköpings stifts julbok, 23, 1928); K. G. Oden, Östgötars minne (1902); N. Rodén, Herrnhu tiska och ny evangelisk a väckelserörelser i Linköpings stift intill 1856 (1941); A.Sten, Resebrev till Herrnhut, utg. av N. Rodén (Kyrkohist. årsskr., 43, 1943, tr. 1944), s. 235 f.; P. Tenggreen, Åminnelse-tai öfwer. .. herr magister Clas Johansson Eek, hållet wid dess begrafning . .. (1795); A. Warne, Den sv. folkundervisningen från reformationen till 1809 (Sv. folkskolans hist., 1, 1940), s. 430 f.; J. A. Westerlund, J. A. Setterdahl & E. Meurling, Linköpings stifts herdaminne, 5:2 (1943), s. 220 f.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Claës Johansson Eek, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16634, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Cnattingius.), hämtad 2024-09-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16634
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Claës Johansson Eek, urn:sbl:16634, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Cnattingius.), hämtad 2024-09-20.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se