Johan Andreas Christian Friedrich Eggeling

Född:1822-01-20 – Tyskland (i Kyrkbyn Ochsendorf, Hannover)
Död:1895-03-22 – Lunds domkyrkoförsamling, Skåne län

Sångpedagog, Musiklärare


Band 12 (1949), sida 198.

Meriter

Eggeling, Johan Andreas Christian Friedrich (Fredrik), f. 20 jan. 1822 i kyrkbyn Ochsendorf, Hannover, Tyskland, d. 22 mars 1895 i Lund. Fanjunkare vid Södra Skånska infanterireg. 29 sept. 1851; regementstrumslagare med fanjunkares grad 1 febr. 1859; öppnade musikhandel i Lund 1880; avsked från militärtjänsten 19 okt. 1881; musiklärare vid Råby räddningsinstitut 1857–95; sånglärare vid Hvilans folkhögskola 1870–81; tjf. sånglärare vid Karolinska katedralskolan i Lund vt. 1874–vt. 1878. Svärdsman 1878.

G. 1) 1851 m. Sara Maria Elisabeth Gerlach, f. 15 juni 1828 i Skara, d. 14 dec. 1857 i Lund, dotter av fanjunkaren och musikdirektören Carl G. Gerlach och Christine M. Bergman, 2) 20 juli 1859 i Lund m. Elisabeth Eleonora Lundborg, f. 21 sept. 1839 där, d. 5 juni 1889 där, dotter av boktryckerikonstförvanten Nils Lundborg och Catharina Eriksson.

Biografi

Om Fredrik E:s ungdomsår och uppfostran vet man intet. Hans berömliga lärargärning och hans otvivelaktiga kunnande tyda emellertid på en god musikalisk utbildning, vilken han troligen erhållit i Hannover. E. Åkerlund (se Källor) omtalar, att E. under revolutionsåret 1848 rymde till Sverige, där han först blev »gesäll» hos byspelmannen Jöns Göransson i Hjärup (St. Uppåkra sn, Malm.), med vilken han vandrade omkring, ofta tillsammans med ytterligare några musikanter, och spelade på olika tillställningar. År 1857 slog han sig definitivt ned i Lund, där han 1880 grundade sin kända och ännu existerande musikaffär, Eggelings musikhandel, och där han var dirigent för »Borgarsångföreningen».

Allmänt har omvittnats, att E. var en duktig musiker, mångsidig, rivande och energisk. Han behärskade snart sagt alla möjliga instrument så väl, att han kunde undervisa på dem men var framför allt virtuos på klarinett. En av E: s elever, musikläraren och organisten Nils Peter Norlind, säger om honom som lärare, att han var »den personifierade fliten. Han formligen sprudlade av arbetslust från timmens början till dess sista minut. Ingen av de många lärare jag haft kan i detta hänseende jämföras med honom».

Sin största betydelse hade E. på skolsångens område som utgivare av den sedermera under namnet »Eggelings sångbok» allmänt kända, vid 1800-talets slut och under 1900-talets första decennium mest spridda skolsångboken, för övrigt grundvalen för Malin Holmström-Ingers »Den svenska sången». Ursprunget till E:s samling var, kan man säga, den på uppmaning av flera folkhögskoleföreståndare 1873 utgivna »Fyrtio lätta sånger och folkvisor anordnade för två stämmor», vilken han tillägnade Sveriges folkhögskolor, seminarier och elementarläroverk. Av förordet framgår, att avsikten med samlingen var, att åter söka göra de svenska folkvisorna och de fosterländska sångerna till en hela folkets egendom. En av orsakerna till att så ej varit fallet, ansåg E. vara, att man som regel i sångföreningarna i landet sjungit dem fyrstämmigt, vilket varit för invecklat för folket i gemen. Helt annorlunda skulle det ha förhållit sig, »om man här liksom flerstädes i utlandet ville nöja sig med sång för 2 stämmor, där man ej är tillfredsställd med att sjunga unisont». År 1877 utkom första upplagan av den sedan så kända sångsamlingen under titeln »Sångbok för folkhögskolor». Antalet sånger är 105 och sättningen övervägande tvåstämmig. De principer, som uttalades vid Första svenska folkhögskoleläraremötet i Jönköping sommaren s. å., ha i övrigt varit normgivande. Den sista upplagan, som E. själv utgav av verket, utkom 1890 och innehöll 300 en-, två- och trestämmiga svenska, norska och danska sånger och var förutom för folkhögskolor även avsedd för seminarier, folkskolor och högre allmänna läroverk. Femte upplagan bär titeln »Eggelings sångbok» och utgavs 1898 av Malin Holmström.

E:s intresse för svensk folkmusik och för bevarandet av en folklig tradition tog sig också uttryck i den samling ringdanser han utgav under titeln »Nu är det jul igen». Ett urval ringdanser och jul-lekar (1–2, 1865–66), vari delvis ingå av honom själv upptecknade melodier. Samlingen vann stor framgång och utgavs senare utökad och i flera upplagor. E. framträdde även som tonsättare med några pianostycken och har dessutom arrangerat betydligt över hundra verk för militärmusikkår och mässingssextett, varav flera finnas bevarade i manuskript i Musikaliska akademiens bibliotek.

Författare

Gösta Morin.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: En sommarafton i näktergalsdalen i Blekinge. Musikaliskt skämt för pianoforte. Carlskrona u. å. – En vårmorgon i Westergötland. För pianoforte. Lund 1850. – »Nu är det jul igen». Ett urval ringdanser och jul-lekar. 1–2. 1865–66. [Ny uppl. med titeln:] »Nu är det jul igen». 80 ringdanser och danslekar satta för piano. Lund [1889]. – Fyrtio lätta sånger och folkvisor. Lund 1873. 2:a utök. uppl. [med titeln:] Sångbok för folkhögskolor. Lund 1877. 148 s. Eggelings sängbok för ungdomsskolor, läroverk och hem, innehållande 350 en-, två- och trestämmiga svenska, norska och danska sånger. Omarb. och tillök, uppl., red. af Mfalinl H[olmströml. Lund 1898. XVIII, 439 s.; Tillägg till 5:e uppl..., innehållande sångerna n:o 351–410, red. af Malin Holmström-Ingers. Lund 1906. s. 433–512. 6:e uppl. Lund 1907. XIX, 520 s. Nya uppl. 1909, 1911. 1916. – Den svenska sången. Eggelings sångbok för skola och hem. Utg. av Malin Holmström-Ingers. Lund 1917. XXVI, 775 s. 2:a uppl. Lund 1917. [Fr. o. m. 2:a uppl. utan Eggelings namn.] 3:e uppl. Lund 1919, omtr. 1921, 4:e [rev.l uppl. Lund 1927. XXXI, 776 s. 5:e uppl. Lund 1931. XXXI, 792 s. 6:e uppl. Lund 1940. XXVI, 587 s.

Källor och litteratur

Källor: Södra skånska infanterireg :s generalmönsterrullor, KrA; kyrkoarkivalier i Landsarkiven i Göteborg och. Lund samt pastorsexp. i Lund. – Katalog öfver Carolinska katedralskolan i Lund v. t. 1874–v. t. 1878; O. Ekelin, Råby räddningsinstitut... 1838–1928 (1928); N. P. Norlind, Några anteckningar om mina musik- och sånglärare vid Lunds katedralskola (När vi gingo i Lunds katedralskola, 1926); J. P. Velander, Åsigter i svenska folkhögskolefrågor (1878); E. Åkerlund, Om sången och musiken på Hvilan (Hvilans elevförbunds årsskrift, 1943). – Folkets tidning, mars 1895; Lunds Weckoblad 17 dec. 1857; Nya Lund, mars 1895; Svensk musiktidning, 1895. – Meddelanden från E:s dotterdotter fru Elisabeth Lindström, Torup, och från Eggelings musikhandel i Lund.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johan Andreas Christian Friedrich Eggeling, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16643, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gösta Morin.), hämtad 2019-01-17.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16643
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johan Andreas Christian Friedrich Eggeling, urn:sbl:16643, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gösta Morin.), hämtad 2019-01-17.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se