Peter Ehrenheim, von

Född:1659 – Polen (i Stettin/Szczecin)
Död:1710-07-06 – Lettland (i Riga)

Generalkrigskommissarie


Band 12 (1949), sida 265.

Meriter

1. Peter von Ehrenheim, före adlandet Paliche, f. 1659 i Stettin, d. 6 juli 1710 i Riga. Fadern var borgmästare i Stettin. Skrivare vid proviantväsendet och krigskammarsysslorna 1676; kammarskrivare vid pommerska generalguvernementskammaren 1680; bokhållare där 1683; inspektor 4 juli 1685; krigskommissarie 23 april 1691 vid de svenska hjälptrupperna i de mot Frankrike allierade makternas armé; överkamrerare i Livland 12 juli 1695; tillika generalkrigskommissarie i Livland och Kurland 30 april 1700; adlad 20 maj 1705.

G. 1) m. en dotter till amtmannen von Werdelow i Stargard i Mecklenburg; 2) 28 maj 1702 m. Sigrid Snack, dp 29 maj 1682 i Stockholm (Jak.), d. 25 aug. 1709 i Riga, dotter av landshövdingen Peter Snack och Anna von Wullen.

Biografi

E:s bana blev i stort sett den karolinske civile ämbetsmannens av genomsnittstyp. Han säges med berömmelse ha skött sin tjänst i den pommerska förvaltningen under belägringarna av Stettin och Stralsund och därefter uppgjort de pommerska militieböckerna. Han avancerade så småningom till en av de högsta posterna och fick tidvis som vikarie för statskommissarien förestå finansförvaltningen i svenska Pommern. Som krigskommissarie följde han 1691 de svenska regementen, som detta år i de mot Frankrike allierade makternas tjänst kämpade mot fransmännen i västra Tyskland. Medel ställdes till hans disposition med för Karl XI:s finansförvaltning vanlig noggrannhet från de tyska provinsernas stater, och denna syssla tillika med uppgörandet av räkenskaperna för fälttåget upptog honom i flera år och tvingade honom att företaga upprepade tjänsteresor. Med tillfredsställelse kunde han i sina med största omsorg förda räkenskaper visa, att han åstadkommit en besparing för kronan genom försäljning av överflödiga artilleri- och trosshästar. Det torde ha varit hans vid detta tillfälle visade duglighet, som föranledde hans utnämning till överkamrerare vid det livländska generalguvernementet och sedan till den under rådande förhållanden ytterst krävande posten som generalkrigskommissarie för de svenska trupperna i Livland och Kurland. Det ålåg honom att sörja för proviantering av O. Vellingks finska armé och den svenska huvudarmén 1700–01 samt icke minst av A. L. Lewenhaupts armé 1704–08. Till Stockholm kallades han 1702 för att vittna i processen mot sin förutvarande chef i Pommern, Nils Bielke, som bl. a. anklagades för oredlighet under sin generalguvernörstid där.

E:s sista liksom hans första tjänstgöring kom att knytas till en fientlig invasion och belägring. På sin post i Riga hade han ett tungt och ansvarsfyllt arbete i att sörja för de svenska truppernas behov och samtidigt uppfylla de krav, som från de centrala myndigheternas sida ställdes på det förhärjade Livlands tillgångar i spannmål. Han utkämpade liksom så många andra svenska ämbetsmän i de baltiska provinserna heta pappersstrider med rådet, Defensionskommissionen och kollegierna. Inför Rigas väntade inneslutning av ryssarna 1709 ställdes E. inför det svåra problemet att sörja för en enligt någras mening onödigt stor garnisons behov. Under belägringens gång anlitades han upprepade gånger av generalguvernören greve N. Strömberg vid förhandlingar med stadens myndigheter. Livsmedelsbristen, som till slut jämte pesten tvang Riga till kapitulation, torde näppeligen kunna läggas E. till last. Själv dog han i pesten dagen efter ryssarnas intåg i staden.

Författare

G. Lindeberg.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor: Riksregistr., bl. a. E:s sköldebrev där 20/5 1705, Biographica, Krigslust, handl.: Karl XI (sign. XXI ang. svenska hjälptrupper till Rhen och Holland), RA; Jakobs förs. födelsebok, Stockholms stadsarkiv. – F. Arfwidsson, Försvaret av östersjöprovinserna 1708–10, 1–2: 1 (1936).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Peter Ehrenheim, von, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16675, Svenskt biografiskt lexikon (art av G. Lindeberg.), hämtad 2019-02-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16675
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Peter Ehrenheim, von, urn:sbl:16675, Svenskt biografiskt lexikon (art av G. Lindeberg.), hämtad 2019-02-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se