Erik Gammal Ehrenkrona

Född:1673-05-09 – Jönköpings Kristina församling, Jönköpings län
Död:1737-07-31 – Motala församling, Östergötlands län (i Bisp-Motala Kungsgård)

Riksdagsledamot, Landshövding


Band 12 (1949), sida 286.

Meriter

1. Erik Gammal Ehrenkrona, f. 9 maj 1673 i Jönköping, d. 31 juli 1737 på Bisp-Motala kungsgård, Motala sn (Ög.). Föräldrar: häradshövdingen Samuel Ehrencrona och Elisabeth Beata Hulthenia. Student vid Lunds univ. 4 aug. 1687, vid Uppsala univ. 22 sept. 1691; auskultant i Göta hovrätt 1693; vice advokatfiskal där 18 mars 1695; advokatfiskal 30 juni 1698; assessor 13 mars 1707; revisionssekr. 2 april 1718; landshövding i Östergötlands län 14 aug. 1727; friherre 5 juli 1731; president i Kammarkollegium 26 okt. 1736.

G. 6 jan. 1699 i Jönköping m. Helena Ehrenbielke, f. 11 juli 1671 där, d. 1 sept. 1746 i Stockholm (Klara), dotter av assessorn Paul Aschling, adlad Ehrenbielke, och Margareta (Magdalena?) Svinfot.

Biografi

Efter att ha studerat först i Lund, sedan i Uppsala passerade E. graderna i Göta hovrätt. År 1718 förflyttades han som revisionssekreterare till Stockholm och kastade sig nu med iver in i politiken. Han var en typisk representant för den karolinska ämbetsadeln i lägre tjänsteställning och därför var hans inställning given i den vid början av 1719 års riksdag uppblossande striden om klassindelningen på Riddarhuset. Med skärpa förde han den tredje klassens talan och invaldes i den deputation, som 24 jan. tillsattes för att bereda denna ur många synpunkter brännande fråga. I den diskussion, som uppstod på Riddarhuset i fråga om rösträtt uteslutande för »possessionati» (jordbesuttna), hävdade E. allas rätt att deltaga i beslut angående regementssaker, »eftersom, om de intet ha votum i sådana saker, de intet kunna konsidereras som några membra utilia i vår societet». I likhet med flera andra av tredje klassens talesmän invaldes E. 27 jan. i 1719 års grundlagsutskott och erhöll plats även i sekreta utskottet. Redan före riksdagen torde E. ha varit förtrogen med det Ribbing-Gyllencreutz'ska författningsprojektet, och i likhet med sina meningsfränder i striden mot klassindelningen vände sig nu E. mot de tendenser i de tidigare författningsredaktionerna, som syftat till att stärka rådets ställning. Som E. Hjärne påpekat, ligger det nära till hands att söka ett direkt samband mellan anloppet mot klassindelningen och genomdrivandet av de förändringar i det ursprungliga författningsprojektet, som syftade till att bereda rådet och därmed högbyråkratien avbräck. Även på de närmast följande, riksdagarna uppträdde E. i de politiska debatterna och var vid 1726–27 års riksdag medlem av sekreta utskottet och av kommissionen över riksrådet M. Vellingk. E:s juridiska intressen började emellertid alltmer taga överhand, och särskilt på riksdagarna 1731 och 1734, då det nya förslaget till allmän lag av ständerna upptogs till granskning, gjorde han flera uppmärksammade inlägg. Under tiden hade E. 1727 utnämnts till landshövding i Östergötlands län, sedan han tidigare förgäves ansökt om samma post i Skaraborgs, län, och 1731 upphöjts i friherrligt stånd. En stor mängd ämbetsskrivelser vittnar om att han med nit och skicklighet, styrt det honom anförtrodda länet. År 1736 erhöll han posten som president i Kammarkollegium. Som sådan hann han ej göra några mera betydande insatser, enär han redan året efter sin utnämning efter ett par dagars sjukdom avled på Bisp-Motala kungsgård 1737. Den politiska radikalism, som utmärkte hans tidigare verksamhet, mildrades alltmer med åren, och för den under 1730-talet spirande hatt-oppositionen hyste han ringa sympati, även om han icke i allt kunde betraktas som Horns handgångne man.

Författare

Henrik Ehrenkrona.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Utom talrika ämbetsskrivelser finnas brev från E. i Riksarkivet och i Uppsala univ.-bibliotek. E:s fullmakter finnas i släktarkivet hos friherrinnan Signe Ehrenkrona, född Westman, Hulterstad, Mjölby.

Tryckta arbeten

Handskrifter: Berättelse om 1719 års riksdag. – Diarium öfwer det, som wijd rijksdagen a:o 1723 passerade uppå Riddarhuset i Stockholm, KB (sign. D 847).

Källor och litteratur

Källor: Biographica, Börstorpsaml, Diplomatica: Germanica, Kanslikoll. handl. Landshövdingars skrivelser, RA; Kammarkoll. handl. Kammarkoll. arkiv; ovan anförda släktarkiv på Hulterstad. – Upsala univ. matrikel, .1, 1595–1700 (1901–11). – P. G. Cederschjöld, Riksdagen i Stockholm år 1719 (1825); A. Fredenstierna, Memorialer, angående finance-werket och lagarnes wärkställighet (1769); E. Hjärne, Ämbetsmannaintressen och politiska doktriner på 1719 års riksdag (Hist. tidskr, 38, 1916): T. Odencrantz. Konel. Götha hovrätts presidenter etc. (1803); Sveriges ridd. o. adels riksdags-proto koll fr. o. m, år 1719, 1–8 (1875–86).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Erik Gammal Ehrenkrona, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16684, Svenskt biografiskt lexikon (art av Henrik Ehrenkrona.), hämtad 2019-01-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16684
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Erik Gammal Ehrenkrona, urn:sbl:16684, Svenskt biografiskt lexikon (art av Henrik Ehrenkrona.), hämtad 2019-01-18.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se