Meriter

Ehrenschantz, Gerdt, före adlandet Ernst, dp 29 april 1663 i Stockholm (Riddarh.), d. 1703 något före 21 jan. i Warszawa. Föräldrar: kamreraren Peter Ernst och Sara Meijer. Studerade vid Strängnäs gymnasium; student vid Uppsala univ. 14 maj 1679; kopist vid Fortifikationskontoret i Stockholm 1682; lärkonduktör vid Fortifikationen 1683; underkonduktör där 1684; konduktör (löjtnant) 1687; handskrivare hos landshövdingen Erik Dahlbergh i Jönköping s. å.; adlad 16 sept. 1691; kapten och lärare för de K. pagerna 23 okt. s. å.; reste utrikes 1693–94; åter i tjänst hösten 1694; reste utrikes 1698–99; generalkvartermästarlöjtnant (med rang av överstelöjtnant) i Reval 2 sept. 1699; tf. generalkvartermästare tidvis 1701–11.

Biografi

E., vars mor tillhörde den kända styckgjutarsläkten Meijer i Stockholm, tjänstgjorde från 1681 företrädesvis hos Erik Dahlbergh. E. – eller Ernst (ej Ernest), som han skrev sig som ofrälse – for med denne på resor bl. a. 1686 i konungens följe till Jämtland och 1689 till norska gränskommissionsförrättningen. Sedan Dahlbergh blivit landshövding i Jönköping, medtog han E. som handskrivare. Den unge löjtnant Ernst giljade där till en dotter till assessorn Petrus Cederschiöld. På grund av adelsprivilegiernas bestämmelser angående adlig jungfrus giftermål med ofrälse man vägrade Cederschiöld tillåtelse för dottern att äkta den ofrälse Ernst utan att dispensansökan först ingivits till K. M:t. Denna ansökan önskade Cederschiöld emellertid skulle ske i form av supplik om adelskap för Ernst. Ehuru de unga växlat ringar, inneslöt Cederschiöld därför tills vidare dottern »lika som uti ett fängelse», såsom Ernst klagar. För att utverka sådant adelsdiplom för sig ansökte den unge officeren nu själv, väl medveten om sin »ringa merit», hos K. M:t, varjämte Cederschiöld i brev 10 maj 1690 till Dahlbergh supplicerade om förmans rekommendation. Först i sept. 1691 bifölls vederbörande hemställan, och den nu adlade E. kunde vigas vid sin fästmö.

I okt. 1691 blev E. kapten med uppgift att handleda Hans och Hennes Maj: ts pager i fortifikation och matematik. Då E. 1693 for utrikes, var det för att bevista kampanjerna under pfalziska kriget. Hemkommen hösten 1694 återtog han sin undervisning såväl på Fortifikationskontoret som för pagerna. E. var en bland dem, som biträdde Dahlbergh med konceptteckningar till Sueciaverket. Under ny resa 1697—98 for E. till krigsskådeplatsen i Brabant, sedan till Paris och Pfalz-Zweibrücken. I Zweibrücken studerade E. även bergverken och lämnade därom en rapport till Bergskollegium. Återkommen fick han av generalkvartermästaren C. M. Stuart vitsordet, att E. var en av de fortifikationsofficerare, som bäst meriterade understöd. E. fick också följa Stuart till Viborg och Östersjöprovinserna och väl ankommen dit, placerades han som generalkvartermästarlöjtnant i Reval efter Paul von Essen. I aug. 1699 var E. i Narva men i nov. på besök i Stockholm. Efter krigsutbrottet fick E. i april 1700 befälet över fortifikationsfältstaten vid O. Vellingks armé och blev sommaren s. å. chef för fortifikations-fältstatens 4: e kompani, avsett för livländska armén. Han mötte Karl XII i Pernau 6 okt. s. å. med underrättelser om Vellingks armé, vägarna, sachsarnas ställning o. s. v. E. fick nu skjuta fästningsarbetena åt sidan och följa konungen. Under E:s ledning skedde ett systematiskt utforskande av de ryska linjerna vid Narva; han fann ryska lägret väl befäst. När Karl beslutat anfalla, utförde E. det kartutkast över de ryska linjerna, som skulle bilda underlag för anfallsplanens tekniska delar och för ordergivningen. Han har således spelat en ej oviktig roll för förberedelsearbetet till slaget vid Narva; å andra sidan var hans arbete endast materialet för andras bedömande av läget. I mars 1701 begärde och erhöll E. tillåtelse att inspektera fästningsarbetena i Reval, Pernau, Dorpat och Arensburg. Under vintern gjorde E. generalkvartermästartjänst vid konungens armé. I aug. och sept. uppgjorde E. och Stuart omväxlande marschruterna för armén i Kurland, och nyåret 1702 började E. åter göra generalkvartermästartjänst, nu i Litauen. I slaget vid Kliszów tjänstgjorde han hos konungen personligen. Insjuknad mot årets slut kom han till Warszawa för att vårdas men avled. I K. brev 21 jan. 1703 namnes, att E:s »publique saker» voro i Jacobovize.

Dahlbergh gav E. 1698 omdömet, att han var en »mycket modest, flitig och nykter officer, som sine saker väl förstår». Även Stuart berömde honom 1699. E. ansågs även vara oförskräckt, plikttrogen och human mot underlydande. Ätten utdog med en hans son 1705.

Författare

Bengt Hildebrand.

Arkivuppgifter

— Brev från E. till Erik Dahlbergh finnas i Riksarkivet.

Källor och litteratur

Källor: Riksregistr., Sköldebrevssaml., Biographica, Brev till Erik Dahlbergh, RA; Riddarholms förs. kyrkobok 1636–1738, Stockholms stadsarkiv; Bergianska avskriftssaml., 7, s. 194 ff., VA. – Svenska biblioteket, 4 (1760), s. 137. – Ernst Ericsson & E. Vennberg, Erik Dahlbergh, hans levnad och verksamhet (1925); Karl XII på slagfältet, utg. av Generalstaben, 2–3 (1918–19); A. Lewenhaupt, Karl XIl:s officerare (1920–21); L. W:son Munthe, Kungl. fortifikationens historia, 6:1 (1919); W. Sjöstrand, Grunddragen av den militära undervisningens uppkomst- och utvecklingshistoria i Sverige till år 1792 (1941).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Gerdt Ehrenschantz, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16697, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2024-04-26.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16697
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Gerdt Ehrenschantz, urn:sbl:16697, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2024-04-26.