Biografi

Ehrenstam, två släkter, av vilka den äldre härstammar från kronobefallningsmannen i Västergötland Thore Larsson, vars son Sigge Thoresson var befallningsman över grevskapet Läckö och kronobefallningsman i Kållands härad (Skarab.) 1654–1666. Dennes söner voro Magnus Eneroth (f. 1654, d. 1713), borgmästare i Åmål och stadens riksdagsman 1697, samt Lars Eneroth (f. 1668, d. 1734), borgmästare i Landskrona och stadens riksdagsman 1719, vars gren fortlevde i varje fall i början av 1800-talet. Magnus Eneroth var fader till hovrättsrådet i Svea hovrätt Lars Eneroth, 1719 adlad med namnet Ehrenstam (f. 1681, d. 1744). Denna gren utdog med en den sistnämndes son, som levde ännu 1765. Hovrättsrådet Lars E:s dotterdotter Catharina Charlotta Gripenstierna äktade 1795 överauditören Samuel Gustaf Staare, som 1802 adlades och adopterades på makans morfars nummer med namnet Ehrenstam (f. 1768, d. 1834). Denne S. G. E:s farfars far var Johan Haraldsson Stare, löjtnant vid Kronobergs reg. 1668–74, vars sonson ekipagemästaren vid amiralitetet (tituläre) översten Johan Erik Stare (f. 1713, d. 1806), g. m. en dotter till amiralen David Anckarloo, var överauditörens fader. En son till S. G. E. var statsrådet Johan Fredrik E. (se nedan). Den, sistnämndes dotter Hedvig Constance Fredrika E. (f. 1830, d. 1863), som 1858 äktade protokollssekreteraren i finska senaten, sedermera (titulära) statsrådet Carl Johan Oscar von Numers (f. 1814, d. 1881), har gjort sig känd som författarinna. Hedvig E. började skriva dramer, först en översättning (1855) från franskan och s. å. ett originallustspel, »Den orientaliska frågan». Mest känt blev hennes lustspel »På Gröna Lund» (1856), en gustaviansk miljöskildring med Bellman som huvudfigur; mycket däri var dock lån ur Crusenstolpes »Morianen». Hon skrev också andra original och bearbetningar för scenen, utgav som gift »Dikter» (1858) och 1859 teaterstycket »Ett äfventyr i Humlegården på Carl Israel Hallmans tid». Hon skrev även romaner och noveller samt bidrag till kalendrar. Hedvig E. ägde »naiv originalitet i väsen och levnadsåsikt», och hennes penna visade »livlighet, känsla och elegans» (Crusenstolpe). Ätten utgick på manssidan med en hennes bror 1907.

Författare

Bengt Hildebrand.

Källor och litteratur

Källor: Borgarståndets riksdagsprotokoll före frihetstiden, utg. av N. Ahnlund & N. Staf (1933). – A. Anjou, Kongl. Svea hofrätts presidenter samt embets- och tjenstemän 1614–1898 (1899); Hj. Börjeson, Biografiska anteckningar om örlogsflottans officerare 1700–1799 (1942); M. J. Crusenstolpe, Medaljonger och statyetter (1882); Finska qvinnor på olika områden. Biogr. album, utg. af Finsk qvinnofö rening (1892); N. Hj. Holmberg, Åmåls historia, 1 (1943); C. J. Ljungström, Kinnefjerdings och Kållands härader (1871); V. Millqvist, Svenska riksdagens borgarstånd 1719–1866 (1912); Wilhelmina Stålberg & P. G. Berg, Anteckningar om svenska qvinnor (1864); E. Wrangel, Ur det fördolda (Blekingeboken, 13, 1935). – Om familjen J. E. Stare se Amiral Carl Tersmedens memoarer, 5–6 (1918–19).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Ehrenstam, släkter, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16706, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2024-04-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16706
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Ehrenstam, släkter, urn:sbl:16706, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2024-04-18.