Ehrnberg, släkt



Band 12 (1949), sida 506.

Biografi

Ehrnberg, släkt, härstammar från Småland. Husaren vid Mörnerska husarreg. Johan(nes) Ehrnberg (Ärnberg) var fader till rektorn i Simrishamn Nils Petter E. (E. 1), som 1832 övergick till sin svärfars yrke och blev garverifabrikör för det företag inom släkten E., som numera är känt som a.-b. Ehrnberg & sons läderfabrik, Simrishamn, och f. n. är ett av Nordens största företag inom sin bransch. N. P. E. var fader till dels Jonas E. (E. 2), som efter sin faders död 1853 och sedan modem drivit garveriet 1853–57, övertog firman sistnämnda år, dels Nils E. (f. 1833, d. 1912), som blev fil. doktor i Lund 1856 och var rektor för Kristianstads h. allm. läroverk 1871–99 samt är känd som en skicklig pedagog och lärd klassiker och var en värdefull, högt aktad personlighet, dels slutligen lantbrukaren Oscar E. (f. 1848, d. 1933), som var fader till Nils Johan Oscar E. (d. 1940, se här nedan).

Jonas E. var fader till bl. a. Nils Alfred E. (E. 3), som 1885 ingick kompaniskap med honom under firma J. Ehrnberg & son och som förvandlade den gamla garverirörelsen till en modern, starkt utvidgad läderindustri, 1898 ombildad till ett släktbolag, a.-b. Ehrnberg & sons läderfabrik. Broder till N. Alfred E. var Elis Jonas E. (f. 1859, d. 1922), som var kontorschef i släktfirman 1893–1914 och vid Alfred E:s död 1914 blev verkst. direktör, varvid Nils Johan Oscar E. (f. 1879, d. 1940; son till Oscar E., se ovan, och kusin till Alfred och Elis E.) blev disponent och vice verkst. direktör. Elis E. var bl. a. stadsfullmäktig i Simrishamn 1914–21 samt led. av tull- och traktatkommittén. Under dennes chefstid ökades aktiekapitalet efter hand till 3 mill. kronor, och stora om- och tillbyggnader av fabriken företogos 1916–17. Under första världskriget kunde, trots handelspolitiska hinder, som restes för import av hudar och garvämnen, produktionen upprätthållas i någorlunda normal omfattning. Inhemska råämnen fingo ersätta förut importerade, och tillverkning upptogs av nya läderslag. En tredje son till Jonas E. samt broder till Alfred och Elis E. var Gustaf Theodor E. (f. 1867, d. 1939), som 1898 blev borgmästare i Simrishamn, var riksdagsman i Första kammaren 1931–39 (led. av bankoutskottet 1935–39), led. av Kristianstads läns landsting 1901–38 (ordf. 1930–38), ordf. i sakkunnigkommittén för omorganisation av skyddshemsvården och kommunalman. Vid Elis E:s död 1922 blev Gustaf E. ordf. i bolagets styrelse. Som verkst. direktör inträdde samtidigt efter Elis E. brodern Alfred E:s yngste son, Gösta Theodor E. (f. 1895), som alltjämt innehar chefsposten. Under hans tid har årliga omsättningen i fabriken stigit 1937 till omkr., 5 mill. kr., 1945 till 12 mill., 1947 c:a 17 mill. kr. Aktiebolaget har sedan resp. 1920 och 1928 även två dotterbolag, nämligen a.-b. Randfabriken Cimbria och a.-b. Nordiska läderfabriken (deras omsättning inräknad i ovanstående omsättningssumma 1947). Genom företagets försorg ha bevarats gamla karakteristiska gårdar i staden, vilka delvis givits museal karaktär: Strömska garvaregården, Bergengrenska gården (samlingsplats för de ideella föreningarna i staden) samt Hembergska skepparehemmet och smedsgården.

Författare

Bengt Hildebrand.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor: Ehrnbergska släktarkivet hos a.-b Ehrnberg & sons läderfabrik, Simrishamn. – [Minnesskrift] A. B. E. & S. 1808–1908, utg. av Aktiebolaget Ehrnberg & Sons Läderfabrik (1908); C. E. Sandberg, Ett bidrag till garfveriyrkets historia och läderindustriens utveckling i Sverige, utg. år 1914 af Styrelsen för Aktiebolaget Ehrnberg & Sons Läderfabrik i Simrishamn (1914); G. Ehrnberg, Garvareskrået, gamla garvare och garverier i Simrishamn (Kring en småstad. Studier och minnesbilder från gamla Simrishamn, utg. av T. Tufvesson & G. Ehrnberg, 1929); Ehrnbergs läder (1944); Aktiebolaget Ehrnberg & Sons Läderfabrik, årsredovisning för 1945 (1946); G. Hellström, Främling i fädernestad (Från det levande Skåne, utg. av H. Schiller, 1948); F. Lagerroth, Minnen från Kristianstads skola (1929); O. Lind, Ehrnbergs bok om läder (1933); C. Sjöström, Skånska nationen 1833–1889 (1904). – Muntliga upplysningar av direktör G. Ehrnberg och fröken Anna Lisa Ehrnberg, Simrishamn.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Ehrnberg, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16743, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2020-07-06.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16743
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Ehrnberg, släkt, urn:sbl:16743, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2020-07-06.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se