Jonas Ehrnberg

Född:1831-04-01 – Simrishamns församling, Kristianstads län
Död:1910-04-20 – Simrishamns församling, Kristianstads län

Garvare


Band 12 (1949), sida 509.

Meriter

2. Jonas Ehrnberg, den föregåendes son, f. 1 april 1831 i Simrishamn, d. 20 april 1910 där. Lärling vid faderns garveri, i Lund och Varberg samt åter i Simrishamn 1846–49; gesällbrev 1849; gesäll i Sverige, Danmark och Tyskland 1849–53; verkmästare åt modern 1853–57; inköpte moderns garveri 1857; burskap i Simrishamn 4 april 1857; kompanjon med sin son N. A. E. (E. 3) under firma J. Ehrnberg & son 1885–våren 1897; ordf. i styr. för a.-b. Ehrnberg & sons läderfabrik 28 mars 1898; led. av Skånska brandförsäkringsinrättningen i Lund 1862–1903; ordf. i brandförsäkringskommittén i Simrishamn 1889–1903 (led. 1862); led. av stadsfullmäktige i Simrishamn 1891–1904 (ordf. 1891–98), av drätselkammaren 1863–80, 1885–1905 (ordf. 1871–78, 1897–1905), av Simrishamns sparbanksdirektion 1864–1906 (ordf. 1891–1906), av lasarettsdirektionen i Simrishamn 1890–1900 (v. ordf. 1897–1900, direktionens verkst. direktör trol. 1897–1900); ordf. i Simrishamns fabriks- och hantverksförening 1876–1906. RVO 1899.

G. 4 juni 1857 i Hassla, Magiehems sn (Krist.), m. Eljena Trulsson, f. 28 juni 1831 där, d. 28 juni 1901 i Simrishamn, dotter av lantbrukaren och häradsdomaren Truls Andersson i Hassla och Hanna Andersdotter.

Biografi

Jonas E. var vid faderns oförmodade bortgång endast tjugutvå. år. Han hade som femtonåring börjat arbeta i släktgarveriet, sedan konditionerat hos garvaren Johan Frosta Lund, därpå i Varberg, för att så återvända till Simrishamns-garveriet. Efter erhållet gesällbrev 1849 började han sin utländska gesällvandring, då han i maj 1851 begav sig till Danmark, där han nyåret 1852 var i Holbrek, reste sedan i Holstein och Hannover, var maj–sept. 1852 i Bremen samt slutligen i Hettstedt i provinsen Sachsen, då budet om faderns död 1853 nådde honom och han hemkallades. E. återkom över Ystad i slutet av maj s. å. och inträdde genast i familjefirmans tjänst, formellt som moderns verkmästare. Trots sin ungdom blev han i verkligheten redan nu garveriets ledare. Sedan han gift sig 1857 med en lantbrukardotter, inköpte han av modern garveriet för en summa av 10,000 rdr b:ko. Snart nog utvidgade han detsamma, i det att 1860 ett närliggande hus med tomt tillköptes.

Garverirörelsens utveckling framgår bl. a. av följande siffror för inköpta hudar och skinn: a) 1854: 631 hudar, 743 skinn, inköpssumma 7,793 rdr b:ko, försäljningssumma 12,537 rdr b:ko; b) 1861: 1,000 hudar, 300 skinn, inköpssumma 15,771, försäljningssumma 23,408; c) 1884: 855 hudar, inköpssumma 14,188, försäljningssumma 24,134. Under E:s tid blev särskilt ovanlädertillverkningen högt uppdriven, och firmans skilda läderslag blevo kända för sin goda kvalitet. Man fick större marknad än förut, även på avlägsna orter. Vid sidan av garveriet drev E. en ganska omfattande läderhandel, till vilken färdiga varor från annat håll inköptes. Vid utställning i Ystad 1867 erhöll firman diplom för arbetade lädervaror. Själva släktfirmans allt starkare utveckling började emellertid först sedan E. 1885 ingått kompanjonskap (till 1897) med sonen Alfred E., varvid den senare var den drivande kraften. Om denna utveckling se art. E. 3 nedan.

E. sysslade emellertid även med stort lantbruk, arrenderade en rad jordar runt staden och använde sina arbetare skiftesvis i garveritjänst och i lantbruksarbete. Ingen samtida borgare i Simrishamn under 1800-talets senare del blev så kommunalt anlitad som E. Han ingrep i Simrishamns alla institutioner och förvaltande verk och blev stadens allt i allo. E. var en man med klart, praktiskt förstånd, humoristisk läggning och säker, ordnande hand. Med gesäller och arbetare stod E. på god fot.

Författare

Bengt Hildebrand.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor: se under släktart.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Jonas Ehrnberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16747, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2024-04-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16747
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Jonas Ehrnberg, urn:sbl:16747, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2024-04-24.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se