Gillis (Gilius) Eijck,van

Död:1631 – Vaxholms församling, Stockholms län

Tullförvaltare, Räntmästare


Band 12 (1949), sida 534.

Meriter

1. Gillis (Gilius) van Eijck, d. 1631 i Vaxholm. Förhandlade (jämte P. Langer) som ombud för de holländska emigranterna med Gustav II Adolf och Axel Oxenstierna i Stockholm 1620–21; borgare i Göteborg, enligt uppgift 1621; räntmästare där 1621–23 och led. av magistraten; tullförvaltare i Vaxholm 1625. G. m. Maijken Regiers från Kleve, som överlevde mannen.

Biografi

När de holländare i Amsterdam, som tänkte emigrera till det nya Göteborg, 8 juni 1620 utsågo sina representanter för underhandling med den svenske konungen, blev detta Peter Langer och E. De skulle förhandla både om privilegier och »andra handelsangelägenheter». De reste till Sverige tillsammans med Jacob van Dijck (se denne). Vid midsommartid voro de i Stockholm, där förhandlingarna med Gustav Adolf och Axel Oxenstierna började. E. bistod Langer till dess underhandlingarna 4 juni 1621 ledde till privilegiernas undertecknande, Vid själva stadsorganisationen var E. också en av de ledande, och det var bl. a. med honom, som J. Adler Salvius skulle organisera upptagandet av stadens nya borgare i »borgarrullan». E., som åtnjöt van Dijcks obetingade förtroende, blev sommaren 1621 stadens räntmästare och räknades som sådan på visst sätt till magistraten. J. van Dijck använde honom även i uppdrag i Stockholm våren 1622. Det svenska borgerskapet synes icke ha tyckt lika bra om E. När denne sommaren s. å. anmälde för van Dijck och magistraten, att man ej hade medel att betala arbetsfolket, förordnades en revision av hans förvaltning, utförd av fyra kommissarier. E. sökte dra ut på saken, och när han slutligen överlämnade en del papper, befunnos dessa i otillfredsställande skick. Nu tillsattes en särskild räkningekammare för finanserna. E., stödd på sin K. fullmakt, tog sig hög ton även mot van Dijck, som förbittrad anmälde saken för rikskanslern. De av revisionen blottade missförhållandena gjorde, att E. endast tack vare fullmakten fick sitta kvar. Han berövades dock all självständighet i fråga om stadsmedlens förvaltning. E. reste nu till Stockholm för att klaga, medan stadssekreteraren Hans Påvelsson Low drog en lättnadens suck (brev till Oxenstierna 9 juli 1623) och utgöt sig över »tordyveln» E.: »Han gör mera bång än alle andre, så att vi efter hans avresande have förnummit sådan stillhet här i staden lika såsom lugn efter stor storm, och det Gud förbjude, att han skulle längre få regera, så finde han visst staden i uppror. Ty han kan och vill sig till ingenting bekväma, utan vill regera allt själv». Faktiskt synes E:s räntmästartjänst ha upphört 1623. Resultatet av hela tvisten blev, att när konungen själv besökte Göteborg i febr. 1624, genomdrev han en ny räfst i fråga om finansförvaltningen. Vid kommissionens' granskning av räkenskaperna brast E. i fråga om redovisning av inkomsterna. Bland det, som eljest kan sägas om E., är, att han jämte Hans Andersson hos K. M:t begärde byggningshjälp för Göteborgs kyrkor och hospital genom att få inrätta ett lotteri. E. skänkte tyska församlingen i Göteborg den gamla träkyrkan i Nylöse, vilken han inköpt. Enligt riddarhusgenealogien förflyttades E. 1625 till tullförvaltarposten i Vaxholm.

Författare

Bengt Hildebrand.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

 

Källor och litteratur

Källor: Brev till Axel Oxenstierna, RA; H. Almquist, Göteborgs historia 1 (1929); H. Fröding, Berättelser ur Göteborgs äldsta historia (1908), s. 54. f.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Gillis (Gilius) Eijck,van, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16764, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2019-02-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16764
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Gillis (Gilius) Eijck,van, urn:sbl:16764, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2019-02-20.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se