Johan Gustaf Ekehorn

Född:1857-03-22 – Tjureda församling, Kronobergs län
Död:1938-06-05 – Bromma församling (AB-län), Stockholms län

Läkare (kirurg)


Band 12 (1949), sida 656.

Meriter

Ekehorn, Johan Gustaf, f. 22 mars 1857 i Tjureda sn (Kronob.), d. 5 juni 1938 i Stockholm (Bromma). Föräldrar: lantbrukaren Johan Svensson och Johanna Persson. Mogenhetsex. i Växjö 1 juni 1878; student i Uppsala 9 sept. 1878; fil. kand. 21 jan. 1881; med. kand. 28 febr. 1885; med. lic. 26 maj 1888 vid Karolinska institutet; disp. i Uppsala 1890; med. doktor där 30 maj 1891; förordnanden i anatomi och kirurgi, vid Sätra brunn och som militärläkare; stipendiat vid Fältläkarekåren 1885–88; underläkare vid Allmänna garnisonssjukhuset i Stockholm sommaren 1887; amanuens vid Serafimerlasarettets poliklinik och klinik 1888 och 5 sept. 1889–1 jan. 1891; underkirurg där 1 jan. 1891–1 juni 1892; docent i kirurgi i Uppsala 23 maj 1892–31 jan. 1893; tf. lasarettsläkare 15 dec. och ord. lasarettsläkare 30 dec. 1892 i Härnösand; ord. lasarettsläkare i Sundsvall 27 juni 1898–23 dec. 1909; professor i kirurgi vid Uppsala univ. 23 dec. 1909–9 juni 1916, vid Karolinska institutet 9 juni 1916–31 mars 1922. Från 1889 företog E. upprepade från 1898 i regel årliga studieresor till utlandet; ordf. i Svenska läkaresällskapet 1917–18; LVS1913; hedersled. i Berliner Urologische Gesellschaft 1925; RNO 1908; KNO2kl 1922; KFinlVR02kl s. å.

G. 14 mars 1895 i Härnösand m. Emma Marta Sofia Widén, f. 18 febr. 1872 där, d. 6 maj 1914 i Uppsala, dotter av lektorn, teol. och fil. dr Jonas Widén och Anna Catharina Sophie Fröberg.

Biografi

Bland de duktiga landsortsläkare, som under decennierna kring sekelskiftet och i samband med framstegen inom medicinen och kirurgien väckte uppmärksamhet kring sin gärning, var Gustaf E. den icke minst betydande. Årligen såg man i skrifterna spåren av hans verksamhet. Hans tryckta arbeten beröra vitt skilda ämnen: hjärnskador, ögonlocksoperationer, lungsäcksinfektioner, blindtarmspro- blem, cystbildningar i bröst- och bukhåla samt benbrott. Flera skrifter rörde gränsområden mellan medicin och kirurgi eller avsågo statistiska, mekaniska eller kemiska frågor, för vilka E. alltid hade visst intresse. Hit höra arbeten om de vanliga ljumskbråcken, om mjölksyrejäsningens betydelse vid magkräftan, rön om urinens beskaffenhet och om blodkoncentrationen. E:s lärjungar från denna tid kunde berätta om hans märkliga tekniska, operativa handlag, som tävlade med K. A. Schillers i Falköping. Den oavlåtliga uppmärksamhet, som E. ägnade sitt lasarett, den föresyn han blev för dess personal och det koncentrerade, vetenskapliga sätt, varpå E. redovisade sin verksamhet, förde E. till den store kirurgen K. G. Lennanders lärostol inom Uppsala medicinska fakultet.

På grund av hustruns sjukdom (njurlidande) och andra skäl kom E:s intresse att under årens lopp röra sig kring uiinvägssjukdomarnas, enkannerligen njurarnas kirurgi. Uppkomsten av hydronefros – njurbäckenets säcklika utvidgning med förändrad njurvävnad och smärtor – ville E. i åtskilliga fall förklara genom ej sällan förekommande njurkärl med irreguljärt förlopp och i samband därmed uppstående tillklämningsfenomen under av E. närmare angivna förutsättningar. Undersökningar (S. W. Bergendal) av ett par hundra fall i vårt land ha visat, att de sjuka efter operationen blevo bra, att njurbäckenet krympte och smärtanfallen försvunno. Någon skadlig inverkan av E: s behandlingsmetod synes icke ha förekommit. Den andra stora fråga E. tog upp till bedömande var njurtuberkulosen. Bland kirurgerna vid sekelskiftet var den allmänna uppfattningen om dennas uppkomst, att bacillerna utsöndrades med blodet till njurkanaler och njurbäcken och härifrån infekterade njurens körtelsubstans. E. ansåg å sin sida, att de giftiga stavarna, liksom i åtskilliga andra organ, följde med blodströmmen som en liten sammanlödd bildning; en sådan kunde fastna i någon minimal pulsådergren i endera njurens substans, gärna mellan bark och märg, där kärlförgreningen är rikast. Här uppstode så en mikroskopisk primärhärd, och från denna spredos bacillerna genom t. ex. en fistel till njurbäckenet för att där sekundärt infektera detta. Den täckning E. själv kunde bjuda sin teori var mer än torftig, något enstaka, ofullständigt fynd. Redan under E:s livstid kunde emellertid hans föreställningar styrkas genom några fall (Louis Bazy, och framför allt hans lärjunge Gustaf Söderlund) och torde numera, åtminstone i Amerika, vara tämligen allmänt godtagna. Åter och åter fullständigade E. sina undersökningar på nu nämnda områden och blev småningom inom urologien en i den stora vetenskapliga världen känd auktoritet.

Ej att förglömma är E:s behandling av frågor rörande ileus och volvolus (tarmstopp och tarmvred), särskilt med hänsyn till mekanismen för uppkomsten av dessa rubbningar. Utom talrika kasuistiska meddelanden skrev E. det hithörande embryologiskt-anatomiska arbetet »Om tarmlägets utveckling hos människofostret», vari han särskilt sökte belysa utvecklingsanomalier, som gynnade dylika lidanden. E. förbättrade operationsmetoderna för tarmframfall hos barn och för en del benoperationer; han redogjorde för sina ingrepp vid struma, vid en del lungsjukdomar, vid prostatabesvär och för behandlingen av vissa slag av cancer; han gav historiska återblickar och till det sista även statistiska översikter.

E. var en framstående lasarettsbyggare och sjukhusadministrator. Som lärare saknade han den vältaliga förmågan att klargöra och motivera sina framställningar, att – utom då. det gällde njurtuberkulosen – fånga åhörarnas intresse genom tankeväckande jämförelser och livgivande framåtblickar. Han ersatte denna begränsning genom ytterlig noggrannhet, genom intensivt, tystlåtet bedömande av den sjukes tillstånd och av vägarna för hans återställelse. Han var ett föredöme genom sitt personliga intresse för den hjälpsökande; detta var icke slut med utskrivningen från sjukhuset, än mindre med den dramatiska höjdpunkten för en kirurgs ingripande: operationen. E. hade visst icke sin rörlige föregångares aktiva, utåtvända energi, men han kom lika långt som läkare med sin sparsammare behandlingsklaviatur och hade lika stränga fordringar på eget och omgivningens kunnande.

E. hade en vetenskapligt avpassad fantasi. Han tänkte arkitektoniskt och matematiskt-mekaniskt och hade en sträng logik. Sin vitalitet lät han framför allt komma sitt kirurgiska yrke till godo. Orsaken till hans intresselöshet för ovidkommande samspråk under sjukhusarbetet är att söka i hans plikttrohet mot yrket och rädslan att komma bort från tankegångar, som så ofta inställa sig vid utövandet av ett svårt hantverk. Härmed stod i samband hans fåmäldhet, hans likgiltighet för mera ytliga ting, hans envisa, småhumoristiska syn på omvärlden. Hans arbetstimmar voro tyngda, han ville, om patienterna icke annorlunda fordrade, ägna återstoden av dagen åt sitt hem. Hans deltagande i övliga representationsplikter var väl närmast ett lidande. E. hade en särpräglad litterär smak. Egyptologien, som under hans uppväxttid hade en högkonjunktur (K. F. Piehl), förblev han trogen hela sitt liv. Han läste Horatius och andra latinska skalder och älskade svenska psalmboken. E. gav i det fördolda upprepade prov på sin generösa hjälpsamhet mot medmänniskor och var djupt religiös. Det ligger något gripande i den ordkarge bondsonens arbetande på vetenskapernas och läkekonstens tegar, en anspråkslös pliktmänniskas livsinsats. Denne rundvuxne, orubblige man med sin skarpsynta och analyserande sidoblick blev en i gamla och nya världen känd specialist och var en mycket stor läkare.

Författare

Richard Erhardt.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Studier öfver rektalkarcinomets statistik och behandling. Afhandl. Sthm 1890. (3), 176 s. – Några fall af hjernskada och hjern-tumör, behandlade å Serafimerlasarettets kirurgiska afdelning (Hygiea, Bd 53:2, 1891, s. 429–447, 481–501). – Bacterium coli commune, en orsak till appendicit. Några bakteriologiska undersökningar (Upsala läkarefören:s förhandl, Bd 28, 1892–93, s. 113–150). – Till operationsmetoderna för inguinalbråck (Hygiea, Bd'57: 1, 1895, s. 370–375). – Fall af tubo-uterin graviditet (ibid, s. 376–385). – Redogörelse för några fall af appendicit (ibid, s. 433–465). – Bidrag till statistiken öfver mjölksyrejäsningens betydelse och förekomst vid magkräfta (Upsala läkarefören:s förhandl, N. F, Bd 1, 1895–96, s. 496–518). – Handlingar rörande konungens befallningshafvandes i Hernösand anmälan inför kungl. medicinalstyrelsen angående trenne vid lasarettet i Hernösand polikliniskt behandlade fall. Hernösand 1896. 44 s. – Bidrag till statistiken öfver kastration vid prostatahypertrofi (Hygiea, Bd 58:2, 1896, s. 148–153). – »Om aktinomykos i Blekinge» (ibid, s. 422–424). – En ovanlig form af infektion i hud och underhud med dödlig utgång (Upsala läkarefören:s förhandl, N. F, Bd 2, 1896–97, s. 207–230, 2 pl.-bl.). – Ytterligare några fall af magkräfta, med särskildt afseende på mjölksyrereaktion (ibid, s. 332–339). – Berättelse för åren 1893–1896 från Hernösands lasarett. Hernösand 1897. 41, 30, 83 s, 6 pl.-bl. – Subkutan cysta (ateromcysta ?) med sällsynt innehåll (Upsala läkarefören:s förhandl, N. F, Bd 3, 1897–98, s. 404–409; tills, med C. Th. Mörner). – Die Dermoidcysten des Mediastinum anticum (Archiv f. klin. Chirurgie, Bd 56, 1898, s. 107–159, 1 pl.-bl.). – Cysta-innehåll med kristallbildningar af fettsyradt kalcium (-J-fettsyradt magnesium) (Upsala läkarefören:s förhandl.. N. F, Bd 5, 1899–1900, s. 217—220). – Ett fall af appendicitis (och typhlitis) actinomycotica; exstirpation af appendix jämte resektion af coecum; helsa (ibid, s. 455–459). – Några erfarenhetsrön vid behandlingen af pleuraempyemet (Hygiea, Bd 62:2, 1900, s. 12–43). – Uber Skiläufer-fraktur (Nord. med. arkiv, Bd 34:1, 1901. Nr 8. 4 s, 2 pl.-bl.). – Uber den Mechanismus des Darmverschlusses durch das adhärente Meckel'sche Divertikels (ibid. Nr 25. 47 s, 3 pl.-bl.; Bd 35:1, 1902. Nr 3. s. 49–82). – Ein neues Verfahren um grössere Defekte der Harnröhre durch Abwärts-transplantiren des Penis und des entsprechenden vorderen Teiles der Harnröhre zu schliessen (ibid. Nr 28. 5 s.). – Die Briiche des MeckePschen Divertikels (Archiv f. klin. Chirurgie, Bd 64, 1901, s. 115–133). – Kritik öfver »Frågan om nytt lasarett i Sundsvall». Sundsvall 1902. 15 s.; sign.: G. E. – Zwei Fälle von Haargeschwulst im Magen (Nord. med. arkiv, Bd 35: 1, 1902. Nr 15. 33. s.). – En ny metod för operation af entropion senile (Hygiea, Bd 65: 1, 1903, s. 43–45; tysk övers, i Mitteil. aus der Augenklinik des Carol. Med.-Chir. Inst. zu Stockholm, 5, 1904, s. 95–99). – Ueber die gewöhnlichsten durch Verknotung verursachten Formen von Ileus mit beson-derer RUcksicht auf den Mechanismus der Knotenbildung (Archiv f. klin. Chirurgie, Bd 71, 1903, s. 333–393). – Planritningar till nybyggnad af Sundsvalls lasarett med förklaringar öfver dessa... Sundsvall 1904. 16 s, 13 pl.-bl. – Chirurgische Statistik aus dem Lazarett von Sundsvall. 1. 624 Radikaloperationen fur Bruch (Nord. med. arkiv, Bd 37:1, 1904. Nr 8. 38 s.). – Fall von enormer Dilatation des Magens und Duodenums von ange-borenem – arterio-mesenterialem — Ursprung (ibid., Nr 14. 8 s.). – Ein Fall von isolierter Luxation des Calcaneus (ibid., Nr 15. 2 s.). – Die anatomische Form des Volvulus und Darmverschlusses bei beweglichem Coeco-colon ascendens (Archiv f. klin. Chirurgie, Bd 72, 1904, s. 572–615; Bd 76, 1905, s. 707–711). — Zur Behandlung grösserer schwer heilender Knochen-höhlen in den langen Röhrenknochen (Nord. med. arkiv, Bd 38: 1, 1905. Nr 1. 7 s.). — Experimentelie Erhöhung des molekularen Concentration des Blutes (ibid. Nr 19. 9 s.; även i Archiv f. klän. Chirurgie, Bd 79, 1906, s. 607—616). — Operationer för nefrit (Hygiea, Bd 67:2, 1905, s. 1125–1181). – Ett enkelt förfarande för approximativ bestämning af klormängden i urin (ibid, Bd 68:1, 1906, s. 133–135; på tyska i Archiv f. klin. Chirurgie, Bd 79, 1906, s. 289–291). – Om den primära njurtuberkulosen, särskilt med afseende å diagnos och symptom (Hygiea, Bd 68:2, 1906, s. 850–878, 979–1015). – Die Function der Niere nach durchgemachtem Sectionsschnitt (Archiv f. klin. Chirurgie, Bd 78, 1906, s. 171–180). – De anormala njurkärlen kunna hafva en afgörande betydelse för uppkomsten år hydronefros (Hygiea, Bd 69:1, 1907, s. 603–637; på tyska i Archiv f. klin. Chirurgie, Bd 82, 1907, s. 955–989). – Bidrag till. kännedomen om tuberkel-bakteriernas växttopografi i njuren vid tuberkulos nefrit (Hygiea, Bd 69:2, 1907, s. 1171–1182, 2 pl.-bl.; på tyska i Archiv f. klin. Chirurgie, Bd 84, 1907, s. 1022–1034, 2 pl.-bl.). – De anormala njurkärlen och hydro-nefrosen (Hygiea, Bd 70:2, 1908, s. 771–775; på tvska i Folia urolog, Bd 1, 1908, s. 755–759). – Lithiasis prostata; (Hygiea, Bd 70:2, 1908, s. 802–823). – Om diagnosen af njurtuberkulos (ibid, s. 899–925). – Om den infektiösa pyelonefriten med särskilt afseende på den akuta formen (ibid, 1908: Festband, 2. 77 s.). – Om njurtuberkulosens diagnostik (Upsala läkarefören:s förhandl, N. F, Bd 14, 1908–09, s. 181–199). – Öfver hydronefrosen med afseende på tidig operation och tidig diagnos (Nord. med. arkiv, Bd 41:1, 1908. Nr 7. 23 s.; på tyska i Folia urolog, Bd 2, 1908, s. 96–116). – Die Ausbreitungsweise der Nierentuberkulose in der tuberkulosen Niere (Folia urolog, Bd 2, 1908, s. 412—433). – Nyare hjälpmedel för intralhorakala operationer (Upsala läkarefören:s förhandl," N. F, Bd 14, 1908–09, s. 296–308). – Operationer för godartade maglidanden. Operationer för magkräfta. Operationer vid sjukdomar i gallvägarna (ibid, s. 309–340). – En enkel men rationell operativ behandlingsmetod af prolapsus recti hos barn (ibid, s. 341–345; på tyska i Archiv f. klin. Chirurgie, Bd 89, 1909, s. 463–467). – Redogörelse för gynekologiska operationer (Upsala läkarefören:s förhandl, N. F, Bd 14, 1908–09, s. 489–502). – Inre mekanisk tarm tillslutning (ibid, s. 654–668). – Beobachtungen iiber Ver-lauf und Ausgang der Nierentuberkulose in einer Anzahl vorgeschrittener, der Mehrzahl nach nicht operierter Fälle (Nord. med. arkiv, Bd 42: 1, 1909. Nr 3. 30 s, 12 pl.-bl.). – Njurtuberkulos af urogen infektion (Hygiea, Bd 71: 1, 1909, s. 417–438). – Ett andra fall af tarmknut mellan flexura sigmo-idea och ileum (ibid, s. 439–446). – Till operationstekniken för operationer å njurarna (ibid, s. 447–448). – Ett andra fall af stor urinrörsdefekt, som slutits genom transplanlation af penis nedåt (ibid, s. 520–522). – Det nya lasarettet i Sundsvall (Årsberättelse från Sundsvalls lasarett för år 1908 (tr. 1909), 23 s, 30 pl.-bl.). – Sammanställning af fall från urinvägarnas kirurgiska sjukdomar (Upsala läkarefören:s förhandl, N: F, Bd 15, 1909–10, s. 38–77). – Några ord rörande behandlingsmetoderna af stora, svårläkta benhålor i de långa rörbenen med demonstration af ett fall, som för 51/2 år sedan behandlades med Thierschning å benhålans väggar (ibid, s. 167—176). – En blick i njurkirurgiens äldre historia. Installationsföreläsning . . . (ibid, s. 343–362). – Kann die Nierentuberkulose bisweilen spontan ausheilen? (Folia urolog, Bd 4, 1910, s. 180–193, 1 pl.-bl.). – Om behandling af frakturer på extremiteterna med skenor och gips (Förhandl. vid Nord. kirurg. fören:s 9:de möte... i Stockholm. Lund 1911, Inledn.-föredrag, s. 62—75). – Dermoidcysta i högra ovariet med perforation genom väggen till urin-blåsan (Nord' med. arkiv, Bd 44, Festskr. f. J. Berg, 1, 1911. Nr 1. 36 s.). – Zur operativen Behandlung grosser Harnröhrendefecte (Archiv f. klin. Chirurgie, Bd 97, 1912, s. 507–512). – Om nefrektomi i fall af dubbelsidig njurtuberkulos (Upsala läkarefören:s förhandl, N. F, Bd 18, 1912—13, s. 9–36). – Ein Fall von ungewöhnlicher Form von Staphylomykose in der einen Niere in Verbindung mit einem kleinen paranephritischen Abszess (Folia urolog, Bd 7, 1912–13, s. 131–146). – Ein Fall von Bilharziosis in Upsala (ibid, Bd 8, 1913–14, s. 1–11, 2 pl.-bl.). – Zur Lungenchirurgie (Nord. med. arkiv, Bd 46:1, 1913. Nr 11. 9 s.). – Uber die Primärlokalisation und die Ausbreitungsweise des tuberkulosen Prozesses bei der chronischen hämatogenen Nierentuberkulose (ibid, Bd 47: 1, 1914. Nr 12. 19 s.; även i Zeitschr. f. Urologie, Bd 9, 1915, s. 320–339). – Magenleiden in Zusammenhang mit chronischer Epiploitis. Gastropathia epiploitica (Nord. med. arkiv, Bd 47: 1, 1914. Nr 14. 14 s.). – Uber Zysten in der Harnblase (Upsala läkarefören:s förhandl, N. F, Bd 20, 1914–15, s. 22–38; tills, med A. Vestberg; även i Folia urolog, Bd 9, 1914–18, s. 163–178). – Om tarmlägets utveckling hos människofostret (Upsala läkarefören:s förhandl, N. F, Bd 21, 1915–16, s. 433–522, 4 pl.-bl.). – Fall av bilharziosis (Sv. läkare-sällskis förhandl, 1918, s. 135–145). – Om transvesikal prostatektomi. En redogörelse för de av mig till den 30 sept. 1918 opererade fallen (Hygiea, Bd 81: 1, 1919, s. 1–22). – Kirurgisk behandling af cancer recti (Förhandl. vid Nord. kirurg. fören:s 12:te möte... i Oslo. Lund 1919, Inledn.-föredrag, 16 s.). – Om hydronefros, förorsakad av accessoriska njurkärl (Sv. läkare-sällsk:s handl, Bd 46, 1920, s. 96–104). – Om njur- och urinvägstuberkulosens diagnostik och behandling (Hygiea, Bd 84:2, 1922, s. 513–530, 561–584). – Zur Behandlung der durch anormale Nierengefässe verursachten Hydronephrose (Zeitschr. f. urolog. Chirurgie, Bd 10, 1922, s. 122). – Mina erfarenheter rörande explorativ friläggning av njuren å ena sidan före nefrek-tomien å den andra sidan i framskridna fall av njurtuberkulos (Hygiea, Bd 86:1, 1924, s. 353–370, 386–407; på tyska i Zeitschr. f. urolog. Chirurgie, Bd 12, 1923, s. 123–152). – Om njur- och urinvägstuberkulosen. Inledningsföredrag (Förhandl. ved Nord. kirurg. Foren:s 15de Mote... i Köpenhamn. Oslo 1925, Inledn.-föredrag, 49 s.) – Zur Frage der Rektopexie wegen Rektumprolaps bei Kindern (Acta chirurg. scand, Bd 58, 1925, s. 397–404). – Ueber die Frequenz der Nierentuberkulose in Verhältnis zum Alter und Geschlecht der Patienten (Deutsche med. Wochenschr, 52: 1, 1926, s. 615–616). – E. har dessutom utgivit årsberätt. för Sundsvalls lasarett för åren 1899–1908; referat och diskussionsinlägg i med. tidskrifter. – Utgivit: K. G. Lennander, Gesammelte Werke. 1–3. Upps. 1912.

Källor och litteratur

Källor: E:s egna skrifter; handlingar ang. E, tillhöriga med. dr Gösta Ekehorn, Sthm. – Sveriges läkare-historia . . . Tredje följden, utg. af A. J. Bruzelius, 4 (suppl.), 1901; Sveriges läkarehistoria... Fjärde följden, 1, redig, av A. Widstrand (1930); G. Söderlund, Johan Gustaf Ekehorn. Några min- nesord (Nord. med. tidskr, Bd 16:2, 1938).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johan Gustaf Ekehorn, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16814, Svenskt biografiskt lexikon (art av Richard Erhardt.), hämtad 2020-06-04.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16814
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johan Gustaf Ekehorn, urn:sbl:16814, Svenskt biografiskt lexikon (art av Richard Erhardt.), hämtad 2020-06-04.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se