Meriter

Ekendahl, Daniel Georg, f. 29 mars 1780 i Aringsås sn (nuv. Alvesta) (Kronob.), d. 4 sept. 1857 i Eisenach, Tyskland. Föräldrar: se nedan. Elev vid Jönköpings skola, vid Växjö gymnasium från 1799; student vid Uppsala univ. 2 okt. 1801; teol. ex. där 1803; student vi.d Greifswalds univ. 1805 och vid Lunds univ. 22 okt. 1807; fänrik i armén 1808; kommenderad med Upplands reg:s vargeringsbataljon till norska gränsen, därifrån till Finland, där han bevistade affären vid Helsinge 26 sept. 1808; kommenderad till Västerbotten 1809; löjtnants avsked 1811; emigrerade till Tyskland 1813; löjtnant vid engelsk-hannoveranska legionen 1813, kaptens avsked 1816; deltog i kriget 1813, 1814 och 1815; skriftställare; bosatt först i Köln, från 1820 i Frankfurt a. M., från 1824 eller 1825 i Weimar.

G. 1820 i Bonn m. en rhenländska, som i varje fall levde ännu 1842.

Biografi

E. var enligt egen uppgift i brev (23 juni 1835) till A. von Hartmansdorff son utom äktenskapet av översten Daniel Georg Silfversparre; modern hette Brita Eckerdal. E. fick sin första uppfostran hos Silfversparres systrar, först hos friherrinnan A. B. Koskull på Ängaholm i Aringsås (nuv. Alvesta) socken till 1791, sedan hos fru C. U. Ekerman på Grimmarp i Ljunga socken (Kronob.). En den senares son, K. sekretern Ekerman, förde E. med sig till Jönköping och satte honom i skolan där. Efter gymnasietid i Växjö studerade han i Uppsala, Greifswald och Lund. Då E:s uppgift, att han tagit kansliexamen i Lund, icke tycks vara riktig, har man anledning misstro även hans påstående, att han sökt komma in i K. M:ts kansli eller Kabinettet för utrikes brevväxlingen. I varje fall måste han för sin fattigdoms skull ta kondition hos en tysk köpman i Stockholm. I Greifswald hade E. enligt Atterbom varit särskilt förbunden med Thorild och »njutit den beundrades enskilda umgänge», samtidigt som E. varit lärjunge av Fichte och Arndt. I Uppsala skall E. genom »hänryckta beskrivningar» ha eldat fosforisterna till entusiasm för föregångaren Thorild. E, som sedan försökt sig som militär och deltagit i finska kriget, utgav 1809 en broschyr, »Försök om medlen att i Sverige förena laglig frihet med monarkisk regering», en frukt av författningsdiskussionen vid 1809 års riksdag och närmast samhörig med ståndpunkten i Hans Järtas läger. Nära lierad med romantikerna föreslog E. sig själv 1810 till en fast avlönad plats i Phosphoros. Han rönte visserligen ingen framgång härmed, men Palmblad och Atterbom förmådde L. Hammarsköld att föreslå L. Fr. Rääf att inbjuda E. till sig. Rääf hade då flyttat till Thomestorp i Östergötland. Rääf var med på saken och i brev 12 april 18132 till Hammarsköld, men avsett att visas för E., bjöd Rääf denne till sig. E., som enligt Askelöf hade svårt att handla, dröjde något, men kom slutligen i juli i väg som följeslagare åt Chr. Molbech på dennes bekanta resa. Något mer än ett halvår blev E. på Thomestorp, där under denna tid även voro gäster som Palmblad, Atterbom, Hedborn och Livijn. Emellertid trivdes E. och Rääf ömsesidigt illa, då E. fann Rääf diktatorisk och denne förargade sig över E:s lynne, oföretagsamhet och därur härrörande retlighet och grämelse.

Slutligen emigrerade E. i maj 1813 till Tyskland, där han först råkade Arndt i Stralsund och sedan reste till ministern general von Stein i Berlin. Hammarskölds vän, sedermera preussiske generalen greve Carl von der Groeben hade i dec. 1812 föreslagit E. att ingå i den tyska legion i Ryssland, som Stein skapat. E. hade i saken haft förbindelse med madame de Staël, A. W. Schlegel och ryske ministern i Stockholm van Suchtelen. Genom Steins bemedling blev E. emellertid i stället antagen som löjtnant vid engelsk-hannoveranska legionen, med vilken han sedan deltog i striderna till fälttågets slut 1815, varpå han följande år tog avsked som kapten. Enligt egen uppgift (till Molbech) sökte E. nu i Köln att få inträda i preussisk statstjänst men blev såsom alltför liberal förföljd. I stället slog han sig 1820 ned i Frankfurt am Main, där han föreläste över nyare historia »vor einem gemischten Publicum». I Frankfurt råkade han 1821 den engelske publicisten R. P. Gillies, som anger, att E. även användes som lärare i franska av rika köpmän. Själv tog Gillies lektioner i svenska för E. (»Äkenthal»), som därvid med Phosphoros som textbok utlade den svenska litteraturens storhet för sin beundrande elev. Undervisningen bar senare frukt i en av Gillies såsom redaktör för den 1827 nystartade Foreign Quarterly Review i första numret därav skriven ledande artikel om svensk litteratur och kultur. E. själv, som 1820 gift sig med en fattig flicka av folket, vilken han i brev till Molbech 1842 liknade vid Xantippa, flyttade 1824 eller 1825 till Weimar och framträdde nu åter som skriftställare. Han medverkade i Revue encyclopédique, i Geographisch-statistische Ephemeriden, Minerva, Brockhaus' konversationslexikon m. m. och skrev även egna böcker, mest av statsrättsligt och historiskt innehåll. Palmblad synes ha bidragit till att lancera E. hos Brockhaus. Emellertid väckte det pinsamt uppseende i Sverige, att E: s 1827–28 utgivna »Geschichte des schwedischen Volks und Reichs» visade sig till väsentlig del vara ett plagiat ur Geijers nyutkomna »Svea rikes häfder». Eljest synes E. som skicklig kompilator samt som översättare onekligen ha spritt mycken kunskap om Sverige och svensk kultur. Tilltagsen som han var, skaffade han sig en tid även förbindelse med och visst beskydd av Goethe. E. författade även en »Allgemeine Staatslehre» i tre band (1833–35). E. försökte genom brev 1835 och 1838 till A. von Hartmansdorff att få återinträda i svensk statstjänst, men lyckades ej. Han levde då enligt egen uppgift i mycket torftiga och bekymmersamma omständigheter.

Författare

Bengt Hildebrand. Hedvig af Petersens.

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Försök om medlen att i Sverige förena laglig frihet med monarkisk regering. Sthm 1809. 35 s. (Anon.) – Gegenwärtiger Zustand der Gewerbe und des Handels in Aegypten (Neue allg. geogr. u. statist. Ephemeriden, Bd 19, Weimar 1826, s. 417–432, 449–473). – Geschichte des schwedischen Volks und Reichs. 1–2: 1. Weimar 1827–28. 1. 1827. LXXVII1, 730 s. 2. 1828. X, 392 s. – Das alte und neue Jerusalem, ¦historisch und topographisch betrachtet (Neue allg. u. statist. Ephemeriden, Bd 25, Weimar 1828, s. 321–337, 353–367, 385–395). – Die höchsten Ideen uber Kunst. Fiir Freunde des Schönen und angehende Kiinstler zusammengestellt, Frankfurt am Main 1831. – Allgemeine Staatslehre. 1–3. Neustadt an der Orla 1833–35. 1. 1833. X, (2), 418, (2) s. 2. 1834. X, (2), 636 s. 3. 1835. XIV, (2), 804 s. – Reise-Taschenbuch fiir Höhergebildete.' die zu ihrer Belehrung fremde Länder besuchen wollen. 1–2:1–2. Quedlinburg & Leipzig 1839. 1. XII, 552 s. 2: 1–2. X, 188, 304 s. – Dessutom artiklar och rec. i Blätter fiir literarische Unterhaltung, Revue encyclopédique, Minerva samt Brockhaus Conversations-lexikon. – E. tillskrives författarskapet av: A Winter Night's dream. Fragment from the Swedish (Blackwood's Edinburgh Magazine, 1823, jan.; omtrvckt i: Samlaren, N. F. 14, 1933, s. 69–70).

Översatt: G. Begtrup, Anmärkningar wid det engelska åkerbruket, samlade på en resa i England år 1797. Sthm 1805. (10), 491, (1) s, 4 pl. – [F. Ruhs,] Reflexioner öfver konung Gustaf III:s lefverne, karakter och inflytande på svenska nationen. Sthm 1810. (4), 114 s. – J. von Muller, Om Fredrik II :s historia. En föreläsning ... ;1805. Strengnäs 1812. 48 s. – J. W. von Goethe, Walfrändskaperna. 1*. Ups. 1813. (2),', 166, (1) s. – A. Fryxell, Leben und Thaten Gustavs I. Wasa, Königs von Schweden. Aus dem Schwedischen ubersetzt. Neustadt 1831. IV, 235, (1) s. – B. Constant, Ober Verantwortlichkcit der Minister. Aus dem Französischen ubersetzt. Neustadt 1831. – Marquis of Londondery, Geschichte des Kriegs von 1813 und 1814 in Deutschland und Frankreich. Ins Deutsche ubersetzt und mit Anmerkungen begleitet. 1–2. Weimar 1836. 1. XII, 308 s. 2. 279 s. – Napoleon, Ansichten von der Gotthe.it Jesu, sowie von Religion, Priestern und Kirchenthum, Protestantismus und Katholicismus. Weimar 1842.

Källor och litteratur

Brev till A. v. Hartmansdorff, RA; brev till L. Hammarsköld, KB; brev till L. Fr. Rääf m. fl., UB; brev till C. Molbech, Det Kgl. Bibliotek, Köpenhamn. – A. Ahnfelt, L. F. Rääf af Småland och hans literära Umgängeskrets (1879); Allgemeine deutsche Biographie, 5 (1877); P. D. A. Atterbom, Ästhätiska afhandlingar (1866), s. 206; R. G :son Berg, Palmblad och Brockhaus (Samlaren 1924); Ov Bergström, Bidrag till Kongl. Uplands regementes historia (1882); A. Blanck, Geijers götiska diktning (1918): [M. Fleet]tw[ood], Anteckningar om gymnasister i Wexiö åren 1800—1850 (1902); G. Frunck, Bref rörande nya skolans historia (1891); R. P. Gillies, Memoirs of a literary veteran, 3 (1851); H. G. Gräf, Sverige i Goethes liv och diktning (1921), s. 65–69, 113; N. Höjer, Hans Järta och Sveriges grundlagar (Hist. tidskr, 30, 1910), s. 85 f.; C. Molbech, Breve fra Sverige i Aaret 1812, 3 (1817), s. 39, 79 f, 83,. 96; Henry Olsson, Den svenska romantikens litteraturforskning (Finsk tidskr, 112, 1932), s. 74; dens. Nationell göticism och religiös mystik (V. Söderberg, H. Olsson & G. Heckscher, Johan August Hazelius, 1936); H. af Petersens, R. P. Gillies, Foreign Quarterly Review och den svenska litteraturen (Samlaren 1933). – Meddel. av dr. phil. Irmgard Leux-Henschen.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Daniel Georg Ekendahl, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16824, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand. Hedvig af Petersens.), hämtad 2024-04-26.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16824
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Daniel Georg Ekendahl, urn:sbl:16824, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand. Hedvig af Petersens.), hämtad 2024-04-26.