Meriter

Ekendal, Johannes, f. 1668 i Enåkers sn (Vm.), d. 7 april 1722 i Stockholm (Ridd.). Son av bonden Bengt i Norra Ekedal, Enåkers sn. Student vid Uppsala univ. 9 juni 1688; prästvigd i Uppsala 19 juli 1695 till pastorsadjunkt i Skeppsholmen; huspredikant hos riksamiralen greve G. O. Stenbocks änka grevinnan Christina Catharina De la Gardie senast 1699; komminister i Jakobs och Johannes församling i Stockholm 11 sept. 1701, tilltr. 1 maj 1702; predikant vid prästmötet i Uppsala 1707; ord. hovpredikant hos änkedrottning Hedvig Eleonora 1711 före 29 mars, tilltr. 1 maj 1711, varvid han frånträdde komministertjänsten; kyrkoherde i Riddarholmens och Bromma församlingar i Stockholm 6 april 1714; tilltr. 1 maj 1715 och intog 15 juni s. å. sin plats som assessor i Stockholms stads konsistorium; av Uppsala domkapitel utsedd fullmäktig i andra kontributionsränteriet 20 nov. 1714; fullmäktig i Riksens ständers kontor 26 maj 1719; utsågs 16 dec. 1719 till riksdagsman i prästeståndet, men avsade sig 7 jan. 1720 på grund av ohälsa och tjänstgöring vid Ständernas kontor.

G. m. Maria Rethen (Rath?), f. 1672 i Wismar, d. 13 febr. 1722 i Stockholm (Ridd.).

Biografi

E. var 1713 på förslag till kyrkoherde i Jakob och Johannes. Prinsessan Ulrika Eleonora hemställde 31 aug. i brev till Karl XII om hans utnämning till kyrkoherde där, och konungen svarade från Demotika 2 sept. 1714, att E. bekommit en församling i Stockholm. Det blev dock ej Jakob och Johannes utan Riddarholmen, ehuru konungen ej nämner detta i brevet. E. ansågs även duglig för andra allmänna, värv, varom vittnar hans ledamotskap i kontributionsränteriet och dess efterföljare, Ständernas kontor.

Mest känd är E. genom en aftonsångspredikan böndagen 15 jan. 1714, i vilken han vidrörde gängse rykten, att någon i Karl XII:s omgivning mottagit engelska mutor för att förmå konungen att gå över Dnjeprfloden, vilket föranlett rikets olycka. Han namngav visserligen ej någon i sin predikan men allmänt ansågs, att han syftat på K. rådet greve Carl Piper. Denne var i rysk fångenskap, men hans grevinna, Christina Törnflycht, ingav till regeringen sina klagomål emot E. Saken behandlades i rådet 5 febr. 1714, och efter någon diskussion beslöts infordra E:s förklaring. E. ingav i anledning härav en längre försvarsskrift. Efter en lång ingress, enligt tidens sed späckad med bibelspråk, förklarar han, att han sagt sig ha hört talas om avisor, i vilka det skulle skrivits, hur en främmande minister, som varit vid svenska hovet i Sachsen, sedermera måst göra räkning för penningar, som vid svenska hovet blivit utgivna, vilket rykte E. dock drog i tvivelsmål och yttrade: där dock, om så vore skett, det vore saligare, att sådant komme såsom ett lån att hjälpa konungen hem. Han förklarade sig blott ha hört talas om vad som skrivits, men aldrig själv sett några avisor, ej heller någonsin hört eller känt till, vem som ansågs ha emottagit några penningar. På sin salighet bedyrade han, att han ej haft någon avsikt att beskylla greve Piper, ehuru det tydligen så upptagits av de få, som haft noggrannare kunskap om avisorna. Han hade ej själv känt till, att ryktet utpekade Piper, utan först efteråt fått kännedom därom genom grevinnan Pipers ingripande. Försvarsskriften föredrogs i rådet 15 febr. 1714 och överlämnades till grevinnan Piper, som synes ha låtit sig nöja med E:s förklaring, möjligen på grund av Ulrika Eleonoras inflytande, ty hos denna prinsessa stod E. högt i gunst.

E. var en välbärgad man och ägde bl. a. Sundby i Bromma och Duvbo i Spånga. Hans enda barn dog i späd ålder, och vorden änkeman testamenterade han ett stipendium till Uppsala universitet.

Författare

Gunnar Hellström.

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Himmelens port och helgonens himmels stega förestäld uti en enfaldig prädikan . . . uppå Alla helgona dag wid första gudztiensten i den wackra hus- och hof-kyrckian som . .. grefwinnan .. . fru Christina Catharina de la Gardie låtit inrätta ... på .. . Stenbocke-herre-sätet Torpa, .. . hållen anno 1699. Sthm 1709. 4:o 50 s. – En christtrogens willige nöije med Guds wifja . . . dageligen i lifstiden betrachtat och eftersträfwat af . . . grefwinnan .. . fru Johanna Eleonora de la Gardie och wid dess . . . begrafning ... i S :t Jacobs kyrkia i Stockholm anno 1709 den 10 januarii uti en christelig likpredikan enfaldigt förklarat. [Jämte: Personalia.J Sthm [1709|. 4:o (12), 44, (12) s. – Then rättferdigas bittida död och thes orsaker, spord uppå . .. fröken .. . Ulrica Mariana Wachtmeister . . . och uti en christ-enfaldig lijk-sermon .. . wid thes graf uti Kongl. Ridderholms kyrckian i Stockholm den 4 martii [1713].. . förestäld. Sthm 1713. 4:o (2), 79, (1) s. – The christtrognas salighet och frögd i sitt lidande . .. wisad och bewisad af . .. frij-herrinnan fru Maria Silfwerhielm, hwilken . . . dödde . . . den 1 julii 1712, och wid thes .. . begrafning . . . uti Kongl. Ridderholms kyrckian den 15 julii samma åhr uti en christ-enfaldig lijk-predikan . .. förestält. [Jämte: Personalier.J Sthm 1714. 4:o (2), 58, (14) s. – Christinse monumentum, eller en rätt christtrogens andeliga graf. wård . . , oprest då . . . grefwinnan fru Christina Catharina Lewenhaupt.. . blef begrafwen uti Kongl. Ridderholms kyrkian den 10 augusti anno 1714 och uthi en christ-enfaldig lijk-predikan... förestält. [Jämte: Personalia.] Sthm 1715. 4:o (2), 59, (1) s. – [Försvarsskrift, ingiven till rådet i febr. 1714 med anledning av grevinnan Christina Pipers anklagelse mot E. att ha framställt kränkande beskyllningar mot greve Carl Piper i en aftonsångspredikan] (Karol. förb.s årsbok, 1944, s. 213–217).

Källor och litteratur

Källor: Gunnar Hellström, Stockholms stads herdaminne (manuskript hos förf.). – Konung Karl XII:s egenhändiga bref, utg. af Ernst Carlson (1893). – J. E. Almquist, Om kontributionsränteriet, dess organisation och verksamhet med särskild hänsyn till 1713 års nya beskattningsmetod (Karol. förb:s årsbok, 1917); Mary Bohnstedt, En nyfunnen försvarsskrift från Karl XII:s tid (Karol. förb:s årsbok, 1944); S. É. Bring, Till frågan om Pipers politiska hederlighet (Hist. tidskr, 29, 1909).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johannes Ekendal, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16825, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gunnar Hellström.), hämtad 2024-09-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16825
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johannes Ekendal, urn:sbl:16825, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gunnar Hellström.), hämtad 2024-09-19.