Biografi

Ekenmark, släkt. Kronolänsmannen Anders Ekenmark (f. 1754), som bodde i Viby sn, Vifolka hd (Ög.), hade flera barn, som tillsammans eller var för sig utgåvo på sin tid mycket kända vävböcker. Ene sonen, fabrikören i Stockholm Johan Erik E. (f. 8 jan. 1786 i Viby, d. 19 maj 1833 i Torshälla), publicerade sålunda 1820 »Handbok för unga fruntimmer i konsten att tillverka bomulls- och linne-väfnader efter engelska uppgifter och egna försök» (123 s.), vartill kom en stor bilaga med planscher. En hans ansökan 1822 om statsunderstöd rönte bifall s. å. och 1823 utgav Johan E. »Sammandrag af förekommande bufvudsakliga omständigheter i den af undertecknad utgifna Handbok för tillverkningen af bomulls- och linne-väfnader...» (43+2 s. tabeller), där han undertecknar och daterar Stockholm d. 15 febr. 1823. Johan E:s bror Gustaf E. (f. 4 mars 1789 i Viby, d. 19 sept. 1855 på Danvikens hospital), som först var uppbördsskrivare, sedan fabriksidkare, hade 1809 äktat Maria Christina Trolle (f. 15 aug. 1786 i Norrköping, d. 1850), dotter av kyrkoherden i Veta pastorat (dit Viby hörde) Nils Fredrik Trolle och Maria Christina Lagergren. År 1826 utgav denna Gustaf E:s maka M. C. E., född Trolle, en »Mönsterbok för unga fruntimmer i konsten att tillverka vackra faconerade och dubbla väfnader» (19 s. jämte planscher), som 1827 utkom i ny förbättrad upplaga (med 52 pl.); båda upplagorna äro förordsdaterade i Linköping. Familjens medlemmar hade redan nu börjat resa omkring och hålla vävnadskurser under demonstrerande av därtill nödig materiel. Då Johan och Gustaf E:s systrar Lovisa Maria E. (f. 7 nov. 1795 i Viby) och Gustaf va Fredrika E. (f. 3 jan. 1800 i Viby), den sistnämnda senare gift Beckvall, jämte sin mor senhösten 1827 foro från Strängnäs till Stockholm med ångfartyget Josephine, utbröt där eld och deras materiel förstördes, varför de i ansökan av 4 dec. s. å. hos K. M: t hemställde om anslag till ny materiel. I varje fall kunde Johan E. E. »och systrar» år 1828 i Stockholm utgiva »Afhandling om drällers och dubbla golfmattors tillverkning, med begagnande af harnesk-rustning» (3 + 111 +|3 s.). Samma år, 1828, publicerade svägerskan Maria Christina E, f. Trolle, en i Nyköping tryckt »Minnes-bok öfver de hufvudsakligaste omständigheterne, som äro att iakttaga vid damast-, drälls- och dubbel matt-väfnad» för nybörjare (16 s.). Gustafva Beckvall, född E. (jfr ovan), utgav en ny upplaga av handboken 1820 och avhandlingen 1828 om dräll under titeln »Handbok i väfnads-konsten», tr. i Stockholm 1834. Vidare utgav Gustaf E. och hans maka, f. Trolle, »ett sammandrag af de åren 1820, 1827 och 1828 utgifna Ekenmarkska afhandlingarne i wäfkonsten» under titeln »Lärobok i wäfnads- och linspinningskonsten» (Sthm 1847; XII + 145 +1 s.), med tillökningar och angivande av nya metoder, inhämtade »genom 20 års erfarenhet». Slutligen publicerades 1848 i Stockholm av Gustaf E. och hans hustru »Afhandling om den förbättrade och förenklade nya Magerska linspinnings-methoden» (38+1 s.).

Den Ekenmarkska familjekretsen spred genom dessa skrifter, ritningar och beskrivningar jämte hållna kurser kännedom om en från 1700-talets hantverksväverier ärvd vävteknik, som begagnade mångskaftade vävstolar med utvecklad skaftapparat. De ha därigenom inverkat bl. a. på hemslöjden på landsbygden. Men även i städerna blev »mamsell Ekenmarks väl renommerade vävskola» för drällvävnader mycket bekant, såsom man kan se av Lotten Dahlgrens biografi Över Fredrika Svedbom, född Forssberg, uppvuxen i Härnösand. En Ekenmarksk vävstol finns i Tekniska museet i Stockholm. Själv synes familjen E. knappast ha haft större ekonomisk framgång; fru Maria Christina E, född Trolle, dog den 9 maj 1850 i Stockholm »i största fattigdom» och maken 1855 på Danviken. En deras son var kattuntryckaren August E. i Stockholm.

Författare

Bengt Hildebrand.

Källor och litteratur

Källor: Biographica, RA; födelse- och dopböcker samt husförhörslängder för Viby förs, Vadstena landsarkiv; inflyttningslängd för Nikolai förs. 1845–50 samt dödlista 1855, fattigbevis 1850, Stockholms stadsarkiv. – Familjen E:s skrifter. – Lotten Dahlgren, Norrländska släktprofiler, 1 (1911), s. 128; S. T. Kjellberg, Ull och ylle (194.3); Linköpings stifts herdaminne, utg. av J. A. Westerlund, J. A. Setterdahl & E. Meurling, 4 (1933), s. 385; K. G. Odén, Östgötars minne. Biografiska anteckningar om studerande östgötar i Uppsala 1595–1900 (1902); O. F. Strokirk, Kultur- och personhistoriska anteckningar, 2 (1918). – Meddel. av intendenten T. Althin, direktörn G. Indebetou och fröken Elisabeth Strömberg.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Ekenmark, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16828, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16828
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Ekenmark, släkt, urn:sbl:16828, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2024-04-25.