Ekenstam af, Ekenstam, släkt



Band 12 (1949), sida 687.

Biografi

af Ekenstam, Ekenstam, släkt. Löjtnanten vid Kronobergs reg. Johan Nilsson Ekman, som ingick som fänrik vid reg. 1658, blev löjtnant 1669 och avskedades genom krigsrättsdom 1677, blev stamfader för en släkt Ekman, som senare erhöll andra namn. Hans son ryltmästaren vid Västgöta tremänningskavallerireg. Nils Johansson Ekman (f. 1659?, d. 1722) var fader till Israel Ekman (f. 1696, d. 1770). Denne blev arklimästare 1719, gjorde engelsk örlogs- och kofferditjänst i fem år som konstapel och åtta år som överstyrman 1722–35, bl. a. på slavhandelsbrigantinen Ruby från London. Ekman inträdde som löjtnant vid svenska amiralitetet 1736, var 1736–37 befälhavare på kofferdiskeppet Patrioten, som gick med presenter till Tripolis och på samma skepp, då det jämte örlogsskeppet Sverige gick till Konstantinopel 1738. I Ostindiska kompaniets tjänst var Israel Ekman chef på »Stockholm» 1740–42, på »Drottning Ulrica Eleonora» 1743, »Calmar» 1744–45, vilka alla gingo på Kina. Han befordrades i Amiralitetet till kaptenlöjtnant 1743 och slutligen till kommendör 1765 samt erhöll avsked 1766. Han hade, sannolikt i mars 1744, köpt egendomen Sålla (Solla) i Sjögestads sn (Ög.) och slog sig efter avskedet definitivt ned där, varest han också dog. Gift med rådmansdottern. från Göteborg Catharina Häger (f. 1710, d. 1774) hade han flera barn. Dessa ändrade släktnamnet och kallade sig, antagligen från 1772, Ekenman. Bland dem var Nils Adolph Ekenman, som 1810 adlades enligt 37 § RF med namnet af Ekenstam, slutligen överste (E. 1). De ofrälse släktmedlemmarna skrevo sig till in på 1870-talet vanligen Ekenstam, därefter af Ekenstam. Flera av N. A. af E:s barn ha på olika sätt gjort sig kända (jfr härom även E. 1 nedan). En av hans söner var fil. jubeldoktorn och teol. doktorn Fabian Wilhelm af E. (f. 1786, d. 1868), som blev teologie docent vid universitetet i Lund 1809 och e. o. teol. adjunkt där 1812, tf. pastor vid svenska kyrkan i London 1815–18 (utom en kortare tid 1816), fick professors namn 1818, blev lektor i teoretisk filosofi vid Linköpings gymnasium 1822–37 – som sådan ansedd som en av gymnasiets skickligaste lärare, därtill viljestark och självständig, tillika gymnasiets rektor 1824 och 1831 – kyrkoherde i Skeda (Linköpings stift) 1834, i Stora Tuna (Västerås stift) 1836 (tilltr. 1837) och kontraktsprost 1842–51. Wilhelm af E. var som ung utpräglad herrnhutare (jfr E. 1); senare intresserade han sig också för swedenborgianismen. Under sin tid i London, där han studerade sanskrit för William Jones, fick Wilhelm af E. även tillfälle att förmedla C. A. Agardhs förbindelser med engelska botanister. Fredrika Bremer, som råkade W. af E. 1835, beskriver honom som »en innerligt god, livlig och naiv människa! Lärande alla i hjärtats iver och dock lämnande alla i frihet... Att han som tänkare var djuptänkande tror jag ej, och hans kristliga tro syntes mig i vissa avseenden inskränkt och sammanträngd av hans swedenborgianism. En god, älskvärd och intressant människa var han och genomträngd av tacksamhet över den sällhet han njöt som äkta man och far till 9 barn». Hans bröder komministern i Hannäs (Linköpings stift), hovpredikanten Thure Reinhold Ekenstam (f. 1795, d. 1848) och särskilt major-mekanikus Carl Theodor Ekenstam (d. 1879; E. 2) voro pionjärer inom nykterhetsrörelsen, den senare även på lantbruksområdet. Som bruksman utmärkte sig den yngste brodern bergmästaren Gustaf Fredrik Ekenstam (f. 1802, d. 1886), som var delägare i och disponent för Robertsfors' bruk i Bygdeå sn (Vb.) 1834–56; även brodern överste Israel af Ekenstam (f. 1784, d. 1856) hade del i bruket. Fredrik E., vilken som ung tillhört C. J. L. Almquists MannaSamfund (jfr E. 2 nedan), inlade betydande förtjänster om Robertsfors' utveckling. Till de religiöst intresserade av den stora syskonskaran – tretton nådde mogen ålder – hörde, utom ett par av systrarna (jfr E. 1 nedan), även hovjägmästaren Nils Adolf Ekenstam (f. 1788, d. 1852), som ägde olika egendomar i Östergötland. Han ingick 1818, jämte brodern Israel, som ledamot av Evangeliska sällskapet och 1840 i Svenska missionssällskapet. N. A. E. d. y. ivrade också i likhet med bröderna Thure och Carl (se ovan) för nykterhetsarbetet. Mest bekant av alla syskonen är systern Ebba Fredrika Ekenstam (f. 1801, d. 1854) av det skäl, att hon 1826 äktade skalden P. D. A. Atterbom (jfr denne och E. 1 nedan), som varit informator på Sålla; hans brev till henne äro delvis tryckta (se Källor under E. 1 nedan).

Major-mekanikus Carl Th. Ekenstams sonson häradshövdingen först i Gotlands härads södra domsaga, sedan i Hammarkinds härad med Stegeborgs skärgård och Skärkinds härads domsaga Carl Theodor af E. (f. 1858, d. 1929) var ledamot av riksdagens första kammare 1898–1915 och av andra kammaren 1920–29 (höger), ordf. i Gotlands läns landsting 1908–13 och innehade flera andra allmänna förtroendeuppdrag. Theodor af E. har utgivit »Sverige-Norge. Anteckningar från tiden närmast före och under 1905» (1929). Hans kusin ciselören Märta Gunilla Matilde af Ekenstam (f. 1880, d. 1939; g. 1928 m. direktören Carl Alfons Benjamin Jarmig, f. 1890) hade en firma för konsthantverk i Malmö, sedan i Kalifornien.

Majoren Carl Th. Ekenstam inköpte bl. a. egendomen Höstrum (Hösterum) i Mogata sn (Ög.), även ägd av C. Theodor af E., delvis från 1885, helt 1903–23. Det där samlade Höstrumsarkivet, 105 vol. in folio, tillhör sedan 1930 Stifts- och landsbiblioteket i Linköping. Det utgör en blandning av originalarkiv och systematiskt hopkommen samling av släktanteckningar. Arkivet innehåller bi. a. handlingar rörande släkten Ekman-Ekenman-af Ekenstam och den däri ingifta familjen Götherhielm (jfr E. 1) i vol. 105, om major-mekanikus Carl Th. Ekenstam (E. 2) och hans maka i särskilt vol. 1–31 och 38, om professor W. af E. i vol. 34, om Carl Th. Ekenstams son kapten Carl Adolf Wilhelm af E. (f. 1829, d. 1903) och hans två hustrur i vol. 39–51, om häradshövding C. Theodor af E. och hans familj i särskilt vol. 53–65; breven till honom från icke-släktingar i vol. 57–58 sakna ej visst politiskt-historiskt intresse, bl. a. för den tid 1913, då E. Trygger utsågs till konservativ partiledare efter G. Billing. I nämnda serier ingå även brevarkiv, medan vissa sakliga ämnesserier utbrutits ur de personliga arkiven. Dessa ämnesserier bilda en kronologiskt äldre svit i vol. 68–89 (rör mest E. 2), därav vol. 68 om Göta och Trollhätte kanalverk, vol. 71 om Höstrum, 74–75 om Gusum, vol. 81 om nykterhetsfrågan, 83 om lantbruk. En kronologiskt yngre ämnesserie utgöres av vol. 90–104, därav vol. 90–96 om Höstrum och en rad papper om C. Theodor af E:s verksamhetsområden.

Författare

Bengt Hildebrand.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor: det ovan nämnda Höstrumsarkivet i Linköpings stifts- och landsbibliotek. – G. Hyltén-Cavallius, Kongl. Kronobergs regementes officerskår... 1623–1896 (1897). – Om Israel Ekman se Hj. Börjeson, Biografiska anteckningar om örlogsflottans officerare 1700–1799 (1942). – Om F. Wilhelm af E. se utom Höstrumsarkivet (jfr ovan): Fredrika Bremer, Brev, saml. o. utg. av Klara Johanson & Ellen Kleman, 1 (1915); G. W. Carlsson, Den svenska kyrkan iLondon (1852); L. De Geer, Minnen, 1 (1892), s. 22; Linköpings gymnasiums historia 1827–1927 (1927); Linköpings stifts herdaminne, 1 (1915), s. 335 f, utg. af J. A. Westerlund & J. A. Setterdahl; H. Pleijel, Från fädernas fromhetsliv (1939); N. Rodén, Herrnhutiska och nyevangeliska väckelserörelser i Linköpings stift intill 1856 (1941). – Om Thure R. E.: N. Rodén, a. a. – Om G. Fredrik E.: B. Boëthius, Robertsfors bruks historia (1921); Henry Olsson, MannaSamfund (Samlaren 1924). – Om Ebba Atterbom,' född Ek en stam, se Källor till E. 1 nedan. – Meddel. av förste bibliotekarien N. Afzelius, landsbibliotekarien N. Gobom och professor Hilding Pleijel.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Ekenstam af, Ekenstam, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16829, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2019-08-22.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16829
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Ekenstam af, Ekenstam, släkt, urn:sbl:16829, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2019-08-22.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se