Ekerman(n), släkt



Band 12 (1949), sida 698.

Biografi

Ekerman, Ekermann, Eckerman. vittutgrenad släkt, vars äldste kände stamfader Olof levde vid 1500-talets mitt i Höreda sn (Jönk.). Släkten har med rätta karakteriserats som en magistratsdynasti. Den nämnde Olofs sonson borgmästaren i Eksjö Bengt Svensson (d. 1668) hade bl. a. sonen Nils Bengtsson (f. 1621, d. 1677), handlande och rådman i Eksjö. Släktnamnet, vilket antogs av hans nio barn och som av nu levande medlemmar skrives Ekermann, skrevs tidigare vanligen Ekerman, men förekommer i skrift och tryck även i andra varianter (jfr ovan). Av Nils Bengtssons söner blev kyrkoherden i Västra Eneby och Kisa (Ög.), kontraktsprosten Paulus Nicolai Ekerman (f. 1664, d. 1731) stamfader för den numera helt utgångna första huvudlinjen. Av hans söner märkas: 1) professorn Petrus Ekerman (E. 1); 2) stadssekreteraren och rådmannen i Stockholm Samuel Ekerman (f. 1701, d. 1754); 3) justitieborgmästaren, senare handelsborgmästaren i Göteborg Paul Ekerman (f. 1708, d. 1749), riksdagsman i borgarståndet 1746–47; 4) handelsborgmästaren i Stockholm Johan Ekerman (f. 1712, d. 1789). Av dessa var Samuel Ekerman fader till den bekante justitieborgmästaren i Stockholm, talmannen i borgarståndet och Stockholmsforskaren Carl Fredrik Ekerman (E. 2), vars gren, liksom hela första huvudlinjen, utdog med sonen, grosshandlaren i Stockholm, bankofullmäktigen Carl Johan Ekerman (f. 1778, d. 1845), riksdagsman i borgarståndet 1828–30 och 1834–35.

Prosten Paulus E:s bror, assessorn i Göta hovrätt Bengt Nilsson Ekerman (f. 1670, d. 1719), g. m. Margaretha Hägerhielm, är stamfader för den ännu levande, andra huvudlinjen. Från hans yngre son, assessorn i samma hovrätt Nils Ekerman (f. 1699, d. 1751) härstammar den nu levande äldre linjens andra gren (Ekermann). Bengt E:s äldre son och Nils E:s bror, politiborgmästaren i Norrköping, assessorn Olof Ekerman (f. 1697, d. 1742), var riksdagsman i borgarståndet 1731. Han spelade även en roll för tidens industriella strävanden på textilområdet (S. Kjellberg). Han föreslog bl. a. i memorial vid riksdagen 1741, att från alla större socknar unga kvinnor skulle sändas till närmaste stad med klädesfabriker för att lära sig spanad. Olofs äldste son hovrättsnotarien Johan Axel Ekerman (f. 1726, d. 1811) är stamfar för den nu levande äldre linjens första gren (Ekermann), som innehar ett av Sveriges få borgerliga fideikommiss, Kättsäter i Löts sn (Ög.), stiftat av J. A. E:s yngste bror, borgmästaren i Norrköping, lagmannen Otto Fredric Ekerman (f. 1731, d. 1800), vilken själv var barnlös. En herostratisk ryktbarhet fingo J. A. E:s och O. F. E:s broders ryttmästaren vid Kungl. Husarreg:tet Bengt Edvard Eckermans (f. 1728, d. 1785) tvenne döttrar i hans första gifte med Catharina Ahlgren, kammarfru hos änkedrottning Lovisa Ulrika, de i den gustavianska tidens »chronique scandaleuse» så ofta omtalade mamsellerna E.: Beata Charlotte Ekerman (E. 3) och Catharina Juliana (Julie) Ekerman (f. 1765, d. 1800[1]). Av dessa är den senare, Julie E., mest bekant som älskarinna åt den kvinnodyrkande överståthållaren friherre Carl Sparre. När denne för sina affärers skull behövde göra ett rikt parti, avpolletterade han Julie 1789 genom att placera henne som maka till Nils Björkegren (f. 1750, d. 1818), vilken Sparre lyckats få utnämnd till borgmästare i Linköping. Efter Sparres död skildes hon från Björkegren. Levertin har novellistiskt utnyttjat Carl Sparres och Julie E:s liaison i en scen i novellen Kalonymos i »Rokokonoveller». Talrika brev från Charlotte och Julie E. till Sparre finnas i Börstorpsaml, Riksarkivet. — En bror till prosten Paulus E. och assessorn Bengt E. var även handlanden och rådmannen i Eksjö Daniel Eckerman (f. 1672, d. 1736), stamfader för släktens tredje huvudlinje. Bland hans barn märkas stadsnotarien och rådmannen i Linköping Bengt Eckerman (f. 1697, d. 1755), riksdagsman i borgarståndet 1734, samt tullinspektören i Göteborg Johan Magnus E. (f. 1719, d. 1790), vars ene son förvaltaren på S:t Barthélemy Gustaf E. (f. 1773, d. 1840) var fader till Gustaf E. d.y. (f. 1810, d. 1865), »auktionsmästare» där; grenen fortlever i Amerika.

Författare

Bengt Hildebrand med bidrag av Torgny Höjer.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor: om släkten i sin helhet se: Ebbe Ekermanns samling, Stockholms stadsarkiv; Svenska släktkalendern, 7, 1919, utg. av G. Elgenstierna, samt [V. Örnberg], Svensk slägtkalender, 4, 1888 (1887). – Om de olika riksdagsmännen E. se V. Millqvist, Svenska riksdagens borgarstånd 1719–1866 (1911) – om Carl Johan E. även H. A. Olsson, Ministerstyrelse- och kollegialprinciperna i svensk reformdiskussion 1812–40 (1934); om de i Linköping bosatta släktmedlemmarna se A. Kugelberg, Gamla Linköpingsgårdar (1943), samt S. Kraft, F. Lindberg, A. Kugelberg m. fl, Linköpings historia, 2:2 (1946). – Om Charlotte och Julie E. sé bl. a.: Brev till Carl Sparre från A. v. Axelson, R. F. Hochschild, E. Palmstedt och H. v. Sivers-Liljensparre 1773–1790, utg. av Torgny Höjer & N. Staf (Hist. handl. 32:2, 1942); G. J. Ehrensvärd, Dagboksanteckningar förda vid Gustaf III:s hof, utg. af E. V. Montan, 1–2 (1877–78); F. A. von Fersen, Historiska skrifter, utg. af A. M. Klinckowström, 4–5 (1869–70); C. Forsstrand, Sophie Hagman och hennes samtida (1911), s. 138–171 [Charlotte E.]; R. F. Hochschild, Memoarer, utg. af H. Schuck, 1 (1908), s. 62, 95 f, och 2 (1909), s. 79, 223. – H. L. von Dardel, En borgmästarefru i Linköping vid slutet av 1700-talet [Julie E.] (Personhist. tidskr, 28, 1927, tr. 1928).

Gjorda rättelser och tillägg

1. Korrigering av tidigare felaktigt dödsår, 2017-08-24


Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Ekerman(n), släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16835, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand med bidrag av Torgny Höjer.), hämtad 2019-02-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16835
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Ekerman(n), släkt, urn:sbl:16835, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand med bidrag av Torgny Höjer.), hämtad 2019-02-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se