Victor Arvidsson Ekerot

Född:1874-03-22 – Söderåkra församling, Kalmar län (i Ekestorp)
Död:1938-09-19 – Gustav Vasa församling, Stockholms län

Agronom, Riksdagsledamot


Band 12 (1949), sida 709.

Meriter

Ekerot, Victor Arvidsson, f. 22 mars 1874 i Ekestorp, Söderåkra sn (Kalm.), d. 19 sept. 1938 i Stockholm (Gustav Vasa). Föräldrar: lantbrukaren Fredrik Arfvidsson och Maria Danielsson. Studier vid Högalids folkhögskola och lantmannaskola 1894–97; lantbrukspraktik bl. a. i Danmark; studier vid Askovs folkhögskola där 1897–98; extra elev vid Alnarps lantbruksinst. 1898, frielev 1899; agronom där 1900; lärare och bokhållare vid Bjärka Säby lantbruksskola 1900–03; jordbrukskonsulent i Kristianstads län 1903–06; sekreterare och skattmästare i Kristianstads läns hushållningssällskap 1906–30; arrenderade Trolle Ljungby gård 1909–17; ägde sedan 1922 Stora Binga gård, Hossmo sn (Kalm.); överdirektör och chef för Statens egnahemsstyrelse 3 aug. 1930; led. av riksdagens andra kammare 1912–15 (höger); led. av Skånska hushållsfören:s styr.; led. av jordbrukskreditkommittén 1913; v. ordf. i Södra Sveriges centralkassa för jordbrukskredit 1916–23, ordf. 1923–35; ordf. i Södra Sveriges potatisodlares centralfören. 1918—26; i Sveriges fjäderfäavelsfören. 1932–38. RVO 1909; LLA 1915; GV:sJmt 1928; RNO 1928; KVO2kl 1935.

G. 18 juli 1903 i Hagby sn (Kalm.) m. Amanda (Manna) Sofie Carlsson, f. 21 mars 1873 i Hagby, dotter av häradsdomaren Carl Gummesson och Annette Sofie Olofsdotter.

Biografi

E. ägnade sig först en kort tid åt sjömansyrket men återvände snart till modernäringen. Som konsulent och sekreterare i Kristianstads läns hushållningssällskap under 27 år kom han att få stor betydelse för jordbrukets utveckling främst inom länet. Han gick i hushållningssällskapets tjänst vid en tidpunkt, då jordbruksvetenskapen började göra sig gällande, men då dess rön ännu voro okända för flertalet jordbrukare. Genom att anordna kurser och föredragsturnéer kom han i kontakt med de flesta av länets jordbrukare. E. hade lätt för att tala och samlade stora åhörarskaror. Han var outtröttlig, när det gällde att sprida kunskap. Vid jordbrukskurserna kunde han hålla på att tala och diskutera från morgon till kväll dag efter dag. När han icke var ute och höll föredrag, skrev han artiklar i tidningar och tidskrifter eller upplysningsskrifter.

Speciellt ägnade sig E. åt småbrukarna och deras problem. Småbrukspremieringen infördes under E:s tid, och han fann en särskild tillfredsställelse i att tillsammans med hankdirektör Ola Persson i Rinkaby, en småbrukets främjare, resa från småbruk till småbruk och med ägarna tala om deras bekymmer och glädjeämnen. E. var även varmt intresserad av egnahemsverksamheten, och knappast inom något län tog denna rörelse sådan fart som inom Kristianstads. Även om denna verksamhet, som ofta gick ut på bildande av tämligen små jordbruk, i ljuset av senare erfarenhet på det ekonomiska och sociala området nu bedömes annorlunda, kan man icke misstaga sig på att E: s strävanden voro burna av höga ideal och en bergfast tro på småbrukets framtid.

E. fick också tid att arbeta för främjande av jordbrukets föreningsrörelse. Han var med om att bilda småbrukareföreningar, torvströföreningar, mejeriföreningar, jordbrukskassor och andelsslakterier. I detta sitt arbete hade han ofta framgång, men fick även röna besvikelse. Jordbrukarna voro då ännu icke allmänt mogna för det samarbete, som sedermera vuxit sig så starkt bland dem. E. förtröttades emellertid icke utan fortsatte att arbeta med samma optimism och entusiasm som alltid präglade hans gärning.

Om sin verksamhet i Kristianstads län har E. själv skrivit, att »det var den lyckligaste tiden i mitt liv. Jag var ensam konsulent med en växande arbetsbörda, som dock icke var någon börda alls, ty jag var ung och lycklig.»

Såsom chef för Statens egnahemsstyrelse fick E. tillfälle att mera odelat ägna sig åt egnahemsverksamheten. Hela landet blev nu hans verksamhetsfält. Han besökte under denna tid många egna-hemsinnehavare och diskuterade med dem deras problem. E. hade ett otroligt gott minne, och när han gjort ett besök hos en småbrukare, kunde han långt efteråt minnas en mängd detaljer från de samtal, som tidigare förts. Egnahemsinnehavare minnas också gärna E. och tala om honom med särskild värme. E:s chefstid i egnahemsstyrelsen sammanföll med arbetarsmåbruksverksamhetens tillkomst, och utveckling. På organiserandet och ledandet av denna verksamhet nedlade E. ett betydande arbete.

E. släppte icke kontakten med det praktiska jordbruket. Under åren 1909–17 arrenderade han Trolle Ljungby gård och sedan 1922 ägde han Stora Binga gård i Kalmar län.

Som chef och medarbetare var E. uppskattad och avhållen.. Härför hade han att tacka ej blott sin sunda och ödmjuka inställning till sitt och andras arbete, han hade även den humorns gåva, som öppnar så många eljest stängda dörrar.

Författare

G. R. Ytterborn.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Stallgödsel och konstgödsel m. m, deras värde, behandling och användning i jordbruket. Linköping 1901. 44, (1) s. 2. uppl. Linköping 1901. 3. uppl. Linköping 1902. 4. uppl. Christianstad 1904. 49, (1) s. 5. uppl. Christianstad 1905. – Berättelse från Kristianstads och Blekinge läns hushållningssällskaps potatisförsöksstation år 1905. 2. Kristianstad 1905, 20 s. – Hvad är att iakttaga för att få det mindre jordbruket verkligt lönande? (Kristianstads läns hushålln.-sällsk:s tidskr, H. 2, 1905, s. 119–127). – Andelssvinslakterifrågan inom mellersta delen af Kristianstads län. Kristianstad 1906. 3 s. – [Inledningsföredrag vid diskussion över ämnet:] Olika sätt att anordna yrkesundervisning för praktiska landtmän och därom vunnen erfarenhet (Förhandl. vid landtbrukslärarkursen i Stockholm .. . 1905, Sthm 1906, s. 312–318). – Kan Södra Kalmar län anses hafva betingelser för en lönande sockerbetsodling. Föredrag... 1906. Kalmar 1906. 15 s. – [Svar på enquéte rörande:] Statens egnahemslånerörelse (Social tidskr, Årg. 6, 1906, s. 374–376). – Svinskötseln och andelssvinslakterier. Jämte föredrag om »Betingelserna för en lönande svinskötsel» af A. Torell. Kalmar 1906. 32 s. (E:s arbete s. 3–20.) – Det mindre och det större jordbruket (Vårt landtbruk, 1906, prof nummer, s. 1–4; sign. V. E–t.). – Rotfrukternas vinterförvaring (ibid, 1906, profnummer, s. 12–14; sign. V. E–t.). – Nötkreatursafveln och dess mål (ibid, [Årg. 1,] 1907, s. 1–6; sign. V. E–t.). – Är vintern en lämplig tid för stallgödselns utförande? (ibid, [Årg. 1,] 1907, s. 10–13; sign. V. E–t.). – Hvilka kraftfoderämnen skola vi välja till vår vinterutfodring? (ibid, [Arg. l,j 1907, s. 21–25; sign. V. E–t.). – Hvilket värde representerar gödseln efter våra husdjur? (ibid, [Årg. 1,] 1907, s. 33–37; sign. V. E–t.). – Lupinen och dess odling (ibid, [Arg. 1,J 1907, s. 54–57; sign. V. £–t.). – Gräsvallar och dess anläggning. Fröblandningar (ibid, [Årg. 1.] 1907, s. 76—80; sign. V. E—t.). – Gödselns tillvaratagande (ibid, [Arg. 1,] 1907, s. 89–93; sign. V. E–t.). – Cementeringen och dess utförande (ibid, [Arg. 1,] 1907, s. 99–104, 109–112; sign. V. E–t.). – Jordbruket och kalkfrågan (ibid, [Årg. 1,] 1907, s. 125–128, 143–148; sign. V. E—t.). – Länets jordbrukareförening (ibid, [Årg. 1,] 1907, s. 163–169). – Hönsens vinterutfodring (ibid, [Årg. 1,] 1907, s. 196–200; sign. V. E–t.). – Landtmännens föreningsverksamhet (ibid, [Arg. 1,J 1907, s. 208–210; sign. V. E–t.). – Pre-mieringsnämndens för mindre jordbruk berättelse öfver premieringen år 1907 (Kristianstads läns hushålln.-sällsk:s tidskr, H. 2, 1907, s. 68—129; anon.). Omtr. i något förkortad form med titel: Småbrukspremieringen inom Kristianstads län 1907 (Vårt landtbruk, [Årg l,j 1907, s. 188–191, 239–280; sign. V. E–t.). – [Inledningsföredrag vid diskussion över ämnet:] Potatisodlingen, dess utbredning och medlen för afkastningens höjande samt potatisens användning (Berättelse öfver tjugonde allm. sv. landtbruksmötet i Norrköping 1906, Sthm 1907, s. 379–391). – Våra gödselstäder. Nyköping 1907. 4 s. – Några ord i jordbrukets undervisningsfråga (Vårt landtbruk, Arg. 2, 1908, s. 11–14; sign. V. E–t.). – Något att tänka på under vinterdagarne (ibid, Årg. 2, 1908, s. 19–21, 40–43; sign. V. E–t.). – Konstgödsel till vårbruket (ibid. Arg. 2, 1908, s. 32–37; sign. V. E–t.}. – Fröodling (ibid, Årg. 2, 1908, s. 57–60; sign. V. E–t.). – Grönfoder till vår-, sommar- och höstutfodring (ibid. Arg. 2, 1908, s. 82–85; sign. V. E–t.). – Olika sätt att bärga hö och grönfoder (ibid. Arg. 2, 1908, s. 89—93; sign. V. E–t.). – Intressanta gödselförsök (ibid. Arg. 2, 1908, s. 96–99; sign. V. E–t.). – Våra ladugårdar och dess inredning (ibid, Årg. 2, 1908, s. 105–110; sign. V. E–t.). – Gamla vägar för jordbrukets utveckling och nya (ibid, Årg. 2, 1908, s. 138–141; sign. V. E–t.). – Några ord i jordfrågan (ibid, Årg. 2, 1908, s. 152–155). – Individuell utfodring i ladugården (ibid, Årg. 2, 1908, s. 157–161; sign. V. E–t.). – Småbrukets svaga punkt (ibid, Årg. 2, 1908, s. 167–170; sign. V. E–t.). – Några resultat från årets gödslingsförsök inom Kristianstads län (ibid, Årg. 2, 1908, s. 215—219; Arg. 3, 1909, s. 6–8, 34–36, 56–57; sign. V. E–t.). – Några tankar i landtbruksekonomiska frågor (ibid. Arg. 2, 1908, s. 219–224; sign. V. E–t.). – Vårt jordbruk. En bok för hvarje landtmän. 1*. Skördens produktion. Kristianstad 1908. 120 s. – Odling af blå luzern (Vårt landtbruk, Arg. 3, 1909, s. 3–5, 25–27; sign. V. E–t.). – Skördens tillgodogörande och förädling i det moderna jordbruket (ibid. Arg. 3, 1909, s. 9–11, 50–54, 68–70, 86–90; sign. V. E–t.). – Fodrets mineralbeståndsdelar och dessa ämnens inverkan på våra husdjur (ibid, Årg. 3, 1909, s. 12–15; sign. V. E–t.). – Kontrollering af fodrets ägghvitehalt (ibid. Arg. 3, 1909, s. 28–31; sign. V. E–t.). – Aldrig för sent att börja! (ibid, Årg. 3, 1909, s. 47–49; sign. V. E–t.). –Jordens bearbetning (ibid, Årg. 3, 1909, s. 64–68; sign. V. E–t.). – Intressanta kontrollsiffror (ibid. Arg. 3, 1909, s. 71–74; sign. V. E–t.). – Jordbruket och bak-terielifvet (ibid, Årg. 3, 1909, s. 81–85; sign. V. E–t.). – Gödselns tillvaratagande (ibid, Årg. 3, 1909, s. 90–93, 97–102, 130–134; sign. V. E–t.). – Kor som dragare (ibid, Årg. 3, 1909, s. 140–143; sign. V. E—t.). —¦ Kalken och dess användning (ibid. Arg. 3, 1909, s. 145—149; sign. V. E—t.). — Potatisodlingen och dess framtid (ibid, Årg. 3, 1909, s. 163— 165; sign. V. E—t.). — Torkning af potatis (ibid. Arg. 3, 1909, s. 179—182; sign. V. E—-t.). — Huru vårda vi arfvet från våra fäder? (ibid, Årg. 3, 1909, s. 190—194; sign. V. E—t.). — Några för ladugårdsskötseln betydelsefulla frågor (ibid, Årg. 3, 1909, s. 211—212, 221—224; sign. V. E—t.). — Små-brukspremieringsnämndens inom Kristianstads län berättelse öfver premiering af mindre jordbruk år 1909 (Kristianstads läns hushålln.-sällsk:s tidskr, H. 2, 1909, s. 161—228; omtr. i något förkortad form i: Vårt landtbruk, Arg. 3, 1909, s. 224—266). — Småbruket (Svenska allmogehem, Sthm 1909, s. 29—110). — Berättelse öfver Kristianstads läns lokala fältförsök 1909 (Kristianstads läns hushålln.-sällsk:s tidskr, H. 1, Bil. B, 1910, s. 22—63; omtr. i förkortad form i: Vårt landtbruk, Arg. 4, 1910, s. 21—26, 58—61, 81—83). — Gödselns kväfveförluster vid användandet af olika ströämnen (Vårt landtbruk, Årg. 4, 1910, s. 3—6; sign. V. E—t.). — Gödslingsförsök med olika slag af ladugårdsgödsel (ibid, Årg. 4, 1910, s. 112—114; sign. V. E—t.). ¦— Med hvilka medel kunna vi höja våra potatisskördar? (ibid, Årg. 4, 1910, s. 115—118; sign. V. E—t.). — Afvelstjuren, dess vård och skötsel (ibid, Årg. 4, 1910, s. 119—122; sign. V. E—t.). — Torfströets värde för jordbruket (ibid, Årg. 4, 1910, s. 127—129; sign. V. E—t.). — Vanhäfd af arbetskraft i jordbrukets tjänst (ibid, Årg. 4, 1910, s. 185—188; sign. V. E—t.). [Diskussionsinlägg med anledning av denna uppsats samt svar av E.] (ibid, Årg. 6, 1912, s. 104—106). — Några synpunkter vid val af kraftfoderämnen (ibid, Årg. 4, 1910, s. 233—237; sign. V. E—t.). — Småbrukspremie-ringsnämndens inom Kristianstads län berättelse öfver premiering af mindre jordbruk 1910 (Kristianstads läns hushålln.-sällsk :s tidskr, H. 2, Bil..8, 1910, s. 104—176; omtr. i förkortad form i: Vårt landtbruk, Årg. 4, 1910, s. 249— 288). — Huru skall svinskötseln bli lönande? (Sv. svinafvelsfören:s tidskr, [Årg. 1,] 1910, s. 3—8). —¦ Landtbrukets bokföringsfråga och den nya skattelagstiftningen (Vårt landtbruk, Årg. 5, 1911, s. 1—7; sign. V. É—t.). — Egnahemsfrågan (ibid, Årg. 5, 1911, s. 132—134, 151—153, 194—197; sign. V. E—t.). — Några för jordbruket viktiga beslut vid 1911 års riksdag (ibid, Årg. 5, 1911, s. 165—168; sign. V. E—t.). — Jordbrukets afsättningsförhål-landen (ibid, Årg. 5, 1911, s. 234—236; sign. V. E—t.). —'Svinskötseln nu och framdeles (ibid, Årg. 5, 1911, s. 243—245, 264—267; sign. V. E—t.). — Jordbrukslära för mindre jordbrukare. På uppdrag af Kungl. Landtbruksstyrel-sen utarbetad. Sthm (tr. i Kristianstad) 1911. 213 s. 2. uppl. Sthm 1912. 219 s. — Den mindre jordbrukarens räkenskapsbok uppställd för deklaration. 3. uppl. Sthm (tr. i Kristianstad) 1911. 4:o 28 s. 5. uppl. Kristianstad 1930. (Endast dessa två upplagor tillgängliga i offentliga bibliotek; utgivningsår för övriga upplagor ej kända.) — Vårt jordbruk inför årets riksdag (Vårt landtbruk, Arg. 6, 1912, s. 46—48; sign. V. E—t.). — Några resultat af sort- och kulturförsök med potatis (ibid. Arg. 6, 1912, s. 73—78; sign. V. E—t.). — Berättelse öfver utförda egnahemsbesiktningar år 1912 (Kristianstads läns hushålln.-sällsk:s tidskr, H. 4, 1912, s. 111—122; omtr. i förkortad form i: Vårt landtbruk, Arg. 6, 1912, s. 227—229, 249—253; Arg. 7, 1913, s. 2—6). — Jordbruket inför årets riksdag (Vårt landtbruk, Arg. 7, 1913, s. 17—19, 33—34, 49—53, 65—66). — Ur potatisförsöksstationens årsberättelse (ibid. Arg. 7, 1913, s. 19—22; sign. V. E—t.). — Två och ett hälft tunnland jord (ibid. Arg. 7, 1913, s. 145—150). — Kreatursskötseln och jordbruket (ibid. Arg. 7, 1913, s. 161 — 163, 177—179; Arg. 8, 1914, s. 13—16; sign. V. E—t.). — Dragkraften vid jordbruket (ibid. Arg. 7, 1913, s. 169—172; sign. V. E—t.). — Jordbrukets driftskredit (ibid. Arg. 8, 1914, s. 8—10; sign. V. E—t.). — Kristianstads läns hushållningssällskap 100 år (ibid. Arg. 8, 1914, s. 99—103). — Frukthandelns ordnande (ibid. Arg. 8, 1914, s. 121 — 126; sign. V. E—t.). — Jordbruket och det europeiska kriget (ibid. Arg. 8, 1914, s. 146—150; sign. V. E—t.). — Tobaksodlarne och det föreslagna statsmonopolet å tobakshandteringen (ibid, Årg. 8, 1914, s. 154—157; sign. V. E—t.). — Till landtmännen. [Bemötande av Frisinnade landsföreningens upprop för landstingsmannavalen 1914.] Kristianstad 1914. 7 s. ¦— Nya grunder för bedömningen af tjurarna vid de allmänna premieringarna (Vårt landtbruk, Arg. 9, 1915, s. 56—60). — Jordbruksstatistik (ibid. Arg 9, 1915, s. 65—69; sign. V. E—t.). — Jordbrukets driftskredit (ibid. Arg. 9, 1915, s. 102—105, 201). — Jordbruket och dyrtiden (ibid. Arg. 10, 1916, s. 145—149; sign. V. E—t.). —¦ Livsmedelsfrågans ordnande under nästa konsumtionsår (ibid, Årg. 11, 1917, s. 113—117). — Råd inför potatiskampanjen. Hur man sparar utsädet men ökar skörden. Norrköping 1917. (2) s. (Ur: Sv. dagbl. 1/6 1917.) — Jordbruket under det nya året (Vårt lantbruk, Årg. 12, 1918, s. 1—4). — Statliga åtgärder för främjande av nyodling och beteskultur (ibid, Årg. 12, 1918, s. 65—70; sign. V. E—t.). — Den nya ransoneringsplanen (ibid, Årg. 12, 1918, s. 97—100; sign. V. E—t.). — Jordbrukets leveransplikt (ibid. Arg. 12, 1918, s. 145—148; sign. V. E—t.). — Det mindre jordbruket före, under och efter kristiden (ibid. Arg. 12, 1918, s. 161 — 166). — Konstgödseln till vårsådden (ibid. Arg. 13, 1919, s. 17—20; sign. V. E—t.). — Växtodlingens planläggning innevarande år (ibid, Årg. 13, 1919, s. 21—24; sign. V. E—t.). — Tiden för stallgödselns utförande (ibid. Arg. 13, 1919, s. 113— 117; sign. V. E—t.). — Nya bestämmelser för egnahemslånerörelsen (ibid, Årg. 13, 1919, s. 117—120). — Några erfarenheter vid användning av olika bärgningsmetoder innevarande år (ibid. Arg. 13, 1919, s. 129—131, 145— 147). — En viktig grundförbättring (ibid, Årg. 13, 1919, s. 161—163). — Potatisodlingens framtid (ibid, Årg. 14, 1920, s. 17—21). — Den nya vattenlagen (ibid, Årg. 14, 1920, s. 133—137, 164—166). — Jordbrukarens räkenskapsbok. Litt. A. För större jordbruk. (Utgivningsår ej känt.) Litt. B. Att användas vid undervisning samt för mindre jordbruk. Lund (tr. i Malmö) 1920. Fol. 48 s. (Tills, med Hj. Paulsen.) — Jordbruket inför nedåtgående tider. Föredrag... 1920 (Vårt lantbruk, Årg. 15, 1921, s. 1—5, 17—20). — Några reflektioner inför det stundande vårbruket (ibid, Årg. 15, 1921, s. 21—24). — Villkoren för lån från allmänna nyodlingsfonden (ibid, Årg. 15, 1921, s. 114—117; sign. V. E—t.). — Upplysning och ansvar. Föredrag... 1921 (ibid. Arg. 15, 1921, s. 134—139). — Några ord i andelsslakterifrågan (ibid, Årg. 15, 1921, s. 145—148). — Jordbrukets ekonomiska svårigheter (ibid. Arg. 15, 1921, s. 161—164; sign. V. E—t.). — Jordbrukets svåra läge (ibid, Årg. 16, 1922, s. 17—21; sign. V. E—t.). — Egnahemmet »Solbacken» (ibid. Arg. 16, 1922, s. 81—86; sign. V. E—t.). — Huru Anders Larsson i Tornby utfodrar sina kor (ibid. Arg. 16, 1922, s. 97—101; sign. V. E—t.). — Krak-stör, en utmärkt hjälp vid dåligt bärgningsväder (ibid, Årg. 16, 1922, s. 129— 131). — Jordbrukets betryckta läge (ibid, Årg. 16, 1922, s. 161—164; sign. V. E—t.). — Svinskötseln (ibid. Arg. 16, 1922, s. 165—171, 179—183; Arg. 17, 1923, s. 3—9, 17—20, 33—36, 49—52). — Ett framstående småbruk i Göingebygden (ibid. Arg. 17, 1923, s. 12—15). — Nya bestämmelser för egnahemslånerörelsen (ibid, Årg. 17, 1923, s. 82—85; sign. V. E—t.).—-Våra bärgningsmetoder (ibid, Årg. 17, 1923, s. 129—133). — Jordbruk och skogsbruk i Kristianstadsorten för 100 är sedan. Föredrag... 1923 (ibid, Årg. 17, 1923, s. 134—138, 171—175, 178—181). — Jordbrukets ekonomiska planläggning samt det stöd, jordbrukskassorna härvid kunna lämna jordbrukarna. Föredrag... 1923. Falköping 1924. 16 s. — Förbättringar av hagmarkerna under vintern (Vårt lantbruk, Årg. 19, 1925, s. 11—13). — Betesmarker på åkerjorden (ibid. Arg. 19, 1925, s. 25—27; sign. V. E—t.). — Våren och vårbruket (ibid, Årg. 19, 1925, s. 41—44; sign. V. E—t.). — Inventariebelåning (ibid. Arg. 20, 1926, s. 49—53; sign. V. E—t.). — Ett och annat för hönsgården (ibid, Årg. 20, 1926, s. 154—157; sign. V. E—t.). — En särskilt för det mindre jordbruket ytterst viktig binäring. 50—200 höns på varje småbruk. Kristianstad 1926. 34 s. 2. uppl. Kristianstad 1926. 36 s. 3. uppl. Kristianstad 1926. 34 s. 4. uppl. Kristianstad 1926. 5. uppl. med titel: Hönsskötseln, en särskilt... Kristianstad 1929. 32 s. 6. uppl. Kristianstad 1931. 7. uppl. Kristianstad 1931. 8. uppl. Kristianstad 1932. — Statsbidrag till nyodling och betesförbättring å ofullständiga jordbruk (Vårt lantbruk, Årg. 21, 1927, s. 98—102; sign. V. E—t.). — Odling av höstsäd (ibid. Arg. 21, 1927, s. 116— 121; sign. V. E—t.). — Det nya året och jordbruket (ibid. Arg. 22, 1928, s. 1—4). — Plantering av kålrötter (ibid, Årg. 22, 1928, s. 45—48; sign. V. E—t.). — Högre potatisskördar och billigare produktion. Radioföredrag (ibid, Årg. 22, 1928, s. 49—55). —¦ Åtgärder i kampen mot potatissjukan. Radioföredrag (ibid. Arg. 22, 1928, s. 97—100). — Ungdomsrörelse och egnahemsverksamhet. Radioföredrag (ibid, Årg. 22, 1928, s. 101—106). — Statslån och statsbidrag till betesförbättring. Radioföredrag (ibid, Årg. 23, 1929, s. 17—22). — Höskörden och höets kvalitet (ibid, Årg. 23, 1929, s. 90—96; sign. V. E—t.). — Grisexporten och vår fläskexport (ibid, Årg. 23, 1929, s. 121—124; sign. V. E—t.). — Jordbrukets betryckta läge (ibid. Arg. 23, 1929, s. 186—190; sign. V. E—t.). — Vintern och vinterarbeten (ibid, Årg. 24, 1930, s. 1—4; sign. V. E—t.). — Brödsäd och svinfoder (ibid, Årg. 24, 1930, s. 5—7). — Något om svinskötseln (ibid. Arg. 24, 1930, s. 12—15; sign. V. E—t.). — Gödslingen under våren (ibid. Arg. 24, 1930, s. 17—20). — Våra husdjurs utfodring (ibid, Årg. 25, 1931, s. 9—12, 23—26, 40—43). — Ett svenskt småbruk. På besök hos min vän Anders. Sex radioföredrag (ibid, Årg. 25, 1931, s. 17—23, 33—39, 49—56, 65—67, 81—87, 97—102, 113—116, 129—137). Även sep. utg. (med tillägg av ett radioföredrag). Kristianstad 1931. 64 s. 2. uppl. Kristianstad 1932. ¦— Egnahemsverksamheten behöver mer än pengar (ibid. Arg. 25, 1931, s. 102—106; sign. V. E—t.). — Hönsens utfodring (ibid, Årg. 25, 1931, s. 163—166; sign. V. E—t.). — På studieresa. Föredrag i skolradio (ibid, Årg. 26, 1932, s. 14—20, 25—29, 43— 47, 61—68, 81—88, 101—107, 143—151, 163—167, 193—198). — Jordbrukets dragkraft (ibid. Arg. 26, 1932, s. 34—37, 89—91). — Egnahemsverksamheten inom Kristianstads län (ibid. Arg. 26, 1932, s. 93—96). — Sveriges fjäderfäavel. Radioföredrag... 1932 (ibid. Arg. 26, 1932, s. 178—180). — Matpotatisens kvalitet (ibid, Årg. 26, 1932, s. 205—208, 226—227). — Vår svenska egnahemsverksamhet i verklig fara (ibid. Arg. 26, 1932, s. 212—216; sign. V. E—-t.). — Jordbrukets önskemål beträffande rikets kartläggning. Föredrag ... 1931 (LA Handl. och tidskr. Arg. 71, 1932,- s. 1041—1050). Även sep. utg. tills, med en uppsats av T. Jonsson med den gemensamma omslagstiteln: Jordbrukets och skogsbrukets önskemål beträffande rikets kartläggning. Sthm 1923. 23 s. — Egnahemsverksamheten och krisen. Föredrag ... 1932 (Vårt lantbruk, Årg. 27, 1933, s. 13—16, 29—36). — Vårvete eller vårråg på för båda lämplig jord? (ibid. Arg. 27, 1933, s. 21—24; sign. V. E—t.). — Äggproduktionen (ibid, Årg. 27, 1933, s. 51—54; sign. V. E—t.). — Norrland och dess jordbruk (ibid. Arg. 27, 1933, s. 169—176; sign. V. E—t.). — Den finska lagen om inlösen till staten av fastigheter, som säljas å exekutiv auktion (ibid, Årg. 27, 1933, s. 184—188; sign. V- E—t.). — Potatisindustrien (ibid, Årg. 27, 1933, s. 213—217). — Med småbrukare på studieresa. Sju föredrag i radio för landsbygdens skolungdom. Kristianstad 1933. 63 s. — Några tankar i egnahemsfrågaii (Vårt lantbruk, Arg. 28, 1934, s. 5—9, 23—28). — Vår fjäderfäskötsel (ibid. Arg. 28, 1934, s. 16—19; sign. V. E—t.). — »Bonde-Nöden» (ibid. Arg. 28, 1934, s. 40—42). — Genom Sveriges bygder. Några drag ur svenskt jordbruk. Föredrag i radio (ibid, Årg. 28, 1934, s. 47'—56, 236—244, 253—260). — På resa genom Sverige i vårdagar (ibid. Arg. 28, 1934; s. 123—126; sign. V. E—t.). — I midnattssolens land (ibid, Årg. 28, 1934, s. 135—139). — Stallgödseln och dess tillvaratagande (ibid, Årg. 29, 1935, s. 14—18, 33—40, 47—51). — Från norr till söder (ibid, Årg. 29, 1935, s, 129—134; sign. V. E—t.). — Den sociala och landsekonomiska betydelsen av arbetarsmåbruk. Radioföredrag. . . 1935 (ibid, Årg. 30, 1936, s. 4—10). — Användningen av konstgödsel under vårbruket (ibid, Årg. 30, 1936, s. 25—29). — Inför vårbruket (ibid, Årg. 30, 1936, s. 47—51; sign. V. E—t.). — När böra vi skörda våra vallar? (ibid. Arg. 30, 1936, s. 79—82; sign. V. E—t.). — Reseminnen (ibid, Årg. 30, 1936, s. 144—148; sign. V. E—t.). — Tre dagar i Finland (ibid. Arg. 32, 1938, s. 115—118; sign. V. E—t.). — Från mitt fönster (ibid. Arg. 32, 1938, s. 148—151). — Byggnaderna å egnahemmen (ibid, Årg. 32, 1938, s. 178—182). — Den finska lagen om inlösen till staten av fastigheter, som säljas å exekutiv auktion (ibid. Arg. 32, 1938, s. 184—188; sign. V. E—t.). — När det som bäst varit haver. Glimtar ur mitt ungdoms- och konsulentliv. Sthm (tr. i Kristianstad) 1938. 248 s. — Dessutom riksdagsmotioner och anföranden i Andra kammarens protokoll, årsberättelser, protokoll och motioner i Kristianstads läns hushållningssällskaps tidskrift samt talrika smärre artiklar och rec. i Vårt lantbruk, Lantmannen, Skånsk jordbrukstidskrift, Svenska landtmännens föreningsblad och i dagspressen.

Utgivit (och redigerat): Kristianstads läns hushållningssällskaps tidskrift. Kristianstad 1906—1930. — Vårt lan(d)tbruk. Tidskrift för jordbruket och dess binäringar. Profnummer. Kristianstad 1906. Årg. [1]—32. Kristianstad 1907— 38. (Årg. [1]—2 jämte profnummer tills, med I. Ekwall.)

Handskrift: Hemma på vår gård (hos fru Manna Ekerot, Stora Binga gård, Hossmo).

Källor och litteratur

Källor: Alnarps matrikel... 1862–1933, utarb. av S. Andersson (1935); Konsulent V. Ekerot 50 år (Landtmannen, Tidskr. för lantmän, 1924, s. 242); V. Ekerot 60 år (ibid, 1934, s. 214); [Nekrologer i:] Lantmannen, Svenskt land, 1938, s. 294; nekr. i Kristianstads läns tidning 21 sept. 1938; Barometern 21 sept. 1938, Dagens Nyheter 21 sept. 1938. – Meddel. av rektor Nils Eke- rot, Bräkne-Hoby.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Victor Arvidsson Ekerot, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16839, Svenskt biografiskt lexikon (art av G. R. Ytterborn.), hämtad 2019-01-17.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16839
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Victor Arvidsson Ekerot, urn:sbl:16839, Svenskt biografiskt lexikon (art av G. R. Ytterborn.), hämtad 2019-01-17.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se