Johan Lewin Eklund

Född:1701 omkring
Död:1775-09-22 – Uppsala domkyrkoförsamling, Uppsala län

Hippolog


Band 12 (1949), sida 736.

Meriter

Eklund (Ekelund), Johan Lewin, f. omkr. nyåret 1701 (enl. dödsnotis i Inrikes tidn.), d. 22 sept. 1775 i Uppsala. Korpral vid Livregementet till häst 26 mars 1739 och säges då ha varit beridare och sergeant vid Nylands dragonregemente, men har icke återfunnits i detta regementes rullor och räkenskapshandlingar; kvartermästare vid Livregementet till häst sept. 1741; akademistallmästare i Uppsala 31 mars 1744; adlad 15 juli 1773. RSO 1770. – Ogift.

Biografi

Då Akademiridskolan i Uppsala, efter att länge, ha varit nedlagd år 1739 återupprättades, utsågs till stallmästare där heridaren vid hovstallet G. F. von Walden, som emellertid 1744 förflyttades till Strömsholms stuteri. Till hans efterträdare som akademistallmästare utnämndes E., som kvarstod till sin död eller i 31 år. Han skrev sig före adlandet Johan Lewin Ekelund. Registraturet 1773 har vid och i sköldebrevet båda namnformerna (Lewin Eklund, Lewin Ekelund; Johan upptas ej), men i litteraturen är E. mest känd som Eklund; han introducerades ej och slöt själv sin ätt. Uppgiften i Inrikes tidningar 1775 vid E:s död, att han varit hovstallmästare, har ej kunnat verifieras och synes vara oriktig; dödsnotisen har den egendomliga namnformen »Johan Lewin Lewen».

Under E:s tid stod utbildningen vid Akademiridskolan i Uppsala på sin höjdpunkt. Hans anseende som ryttare, hästkännare och ridinstruktör var mycket stort. A. F. Skjöldebrand, som under sin uppsalatid tog lektioner av E., ägnar honom i sina memoarer anmärkningsvärt stort utrymme: »Han påstods med mycken trovärdighet vara naturlig son av czar Peter I», som han enligt flera uppgifter mycket liknade. E. hade »besökt de ryktbaraste maneger i Europa. Sedan han försökt fleras metoder, hade han fäst sig vid den i Bologna, där han», enligt Skjöldebrand, »funnit den bästa skolan. Där lärde han allt, som kunde läras, och arbetade därefter på egen hand att komma längre och längre». Memoarerna ge en ståtlig bild av E.: »Han var till växten stor, mycket rak, utan tvång, ända till sena ålderdomen, och i hans väsende var något majestätiskt. ... Som ryttare hade han bland alla andra goda egenskaper den, att ingen kunde se de rörelser med hand och ben, varigenom han oemotståndligt förmådde hästar att verkställa, vad han ville inom gränsen av deras förmåga, som han noga visste att urskilja. Han såg ut, som hade han med hästen ingenting att beställa, medan denna liksom av sig själv gjorde de vackraste och konstigaste rörelser». Skjöldebrand slutar sin skildring av E. med orden: »Han var en ädel man och stor i sin konst».

Det var under de antydda förhållandena icke underligt, att ridningen kom högt på modet inom vissa, studentkretsar i Uppsala. Professor Daniel Melanderhielm omnämner med en viss bitterhet denna företeelse: »Det var likasom en epidemi bland noblessen att rida på stallet, att alltid gå i denna ridhabiten med ridspö i handen, att anatomisera hästar, och att bevista gamla stallmästar Lewens [sic] föreläsningar, dels i själva ridkonsten, dels om hästsjukdomar och kurer, med vilket allt de så sysselsattes, att ingen tid var övrig till studiers och insikters förvärvande». G. J. Ehrensvärd sätter i sina dagboksanteckningar från 1776 E. mycket högt. Han kallar honom »en av de bästa ryttare i Sverige funnits» samt nämner, att E. »genom en mångårig erfarenhet, många resor och många försök skaffat sig kunskaper om hästavelns förbättrande». Ehrensvärd uppger, att E. brukat börja sina föreläsningar om hästen med orden: »När Gud skapte människan, skapte han ock hästen». En annan tradition, som bl. a. finnes berörd i »Dela Gardiska Archivet», kännetecknar E:s stora intresse för hästen genom uppgiften, att E. indelat sina föreläsningar i två delar, nämligen: »Del 1. Om människan: Gud gav människan förstånd för att kunna styra hästen. Vare detta nog sagt om människan», varpå följde: »Del 2. Om hästen».

Vid äldre år skall E. ha begärt att få organisera och återupprätta stuteriet på Strömsholm. Då han av skäl, som icke ansågos bärande, nekades bemyndigande härtill, uppges han ha bränt alla sina arbeten om hästavelns förbättrande. Detta är dock icke riktigt. I Uppsala universitetsbibliotek finnas bevarade flera av hans viktigaste föreläsningar (jfr Handskrifter nedan). Av särskilt intresse är hans ridlära, som benämnes »Absoluta regler till ridkonsten», och innefattar de båda delarna »Ridskolan» och »Hästeskolan». Vidare märkas hans »Hippographie» samt ett flertal föreläsningar om hästens byggnad och muskulatur liksom om dess fel samt om dess sjukdomar och deras botande m. m. Ett antal av sina samlade föreläsningar har E. tillägnat riksmarskalken greve H. H. von Liewen.

Bland E:s elever var den blivande stallmästaren i Uppsala och på Strömsholm Carl Petter Fagerström (d. 1.808). På båda dessa platser lämnade denne en grundläggande ridutbildning åt Adam Ehrengranat (ovan s. 259 ff; den där s. 260 efter äldre litteratur givna uppgiften, att Ehrengranat skulle varit E:s direkte lärjunge, är oriktig). Med säkerhet kan man därför utgå ifrån, att Ehrengranat varit influerad av från E. härstammande lärosatser. Ehrengranat utformade dock småningom sin egen skola med starkt personlig färg.

Författare

Olof Ribbing.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

Handskrifter: Genera morborum; Hippographie; Kunskap om häståldern och underrättelse om de därpå vissaste kännetecken; En kort beskrivning på hästens utvärtes synliga delar; Kunskap om hästars fel och lyten; Absoluta regler till ridkonsten, efter naturliga lagar; Huru en ryttare med sin kropp, styrhanden och sina skänklar, skall skickeligen operera på en efter bemälte eller så kallade mekaniska lagar tillriden häst: 1. Ridskolan. 2. Hästeskolan; Kongl. Academie Stallmästaren Johan Lewen Ekelunds systeme om hästens rörelser; Om Hovslagarekonsten, underrättelse åt en hovslagare etc. (signa D 1360, 1361, 1362, 1363, 1375, 1376, 1377, 1388), UB.

Källor och litteratur

Inrikes civilexp:s registratur 1773, samt tre brev (ett från 1745, två från 1752) från E. till Anton De Geer i Sprengtportenska saml, RA; Livregementets till bäst generalmönsterrullor samt Nylands dragonregementes generalmönsterrullor och räkenskaper, KrA. – Inrikes tidningar 1775 nr 76. – C. Annerstedt, Upsala universitets historia, 3:2 (1914) och Bih. 5 (1913; D. Melanderhielms uppsats 1783 rörande Uppsala universitet); Dela Gardiska arch, 15 (1841), s. IV, 50; Den med sköldebref förlänade men ej å riddarhuset introducerade svenska adelns ättar-taflor, utg. af B. Schlegel och C. A. Klingspor (1875); G. J. Ehrensvärd, Dagboksanteckningar förda vid Gustaf III:s hof, utg. af E. V. Montan, 2:a uppl, 1 (1878); N. Fischerström, Ridskolan å Strömsholm 50 år. Minnesskrift (1918); A. F. Skjöldebrand, Me- moarer, utg. af H. Schück, 1 (1903), s. 27–31.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johan Lewin Eklund, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16852, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olof Ribbing.), hämtad 2019-01-22.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16852
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johan Lewin Eklund, urn:sbl:16852, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olof Ribbing.), hämtad 2019-01-22.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se