Biografi

Eklundh, småländsk släkt, härstammar från borgmästaren i Eksjö Bengt Månsson. Dennes söner, som efter fädernestaden antogo namnet Ekelund, voro borgmästaren i Jönköping Carolus Ekelund (f. 1657, d. 1721) samt kyrkoherden i Åsum och Skepparslöv (Krist.) Mathias Ekelund (f. 1658, d. 1693). Den sistnämnde var fader till ryttmästaren vid Smålands kavallerireg. Johan Gustaf Ekelundh (student i Lund 1706; avsked 1715), som i sitt första gifte med Cajsa Wiraenia (brorsdotter till biskop Wirsenius i Växjö) hade sonen fänriken Alexander Ekelundh (f. 1716, d. 1795), som ägde Billa i Hemmesjö sn (Kronob.). Där bodde också dennes son, kommissionslantmätaren och tituläre lantmäteridirektören Alexander Eklundh (f. 1754, d. 1816), som införde släktens nuvarande namnform. Han var fader till bl. a. kyrkoherden i Ryssby (Kronob.) Bengt Johan E. (f. 1810, d. 1871). Av dennes barn märkes sonen akademiräntmästaren vid Lunds univ. Robert Wilhelm Alexander Magnus E. (f. 1850, d. 1931), som var led. (höger) för Lunds stad av riksdagens andra kammare 1894–1902 (led. av bankoutskottet 1897—1902), av kyrkomötena 1915, 1918 och 1920 samt mycket kommunalt anlitad (ordf. hos stadsfullmäktige i Lund 1903–10, led. av Malmöhus läns landsting 1896–1919, ordf. i dess förvaltningsutskott 1896–1921). Många brev från Robert E., bl. a. till C. M. Fürst, C. J. af Petersens och E. H. V. Tegnér, finnas i Lunds univ.-bibliotek. Robert E:s son, fd. ombudsmannen vid Skånska Hypoteksföreningen i Lund Bengt Hjalmar Albert E. (f. 1882), nu bosatt i Pjätteryd (Kronob.), är känd dels som skönlitterär författare (senast berättelsesamlingen, folklivsskildringen »Kring en gård», 1948), dels som jäktförfattare (bl. a. »Svensk jakt», 1930).

Författare

Källor och litteratur

S. Cavallin, Lunds stifts herdaminne, 5 (1858); V. Ekstrand, Svenska landtmälare 1628–1900 (1896–1903); A. Lewenhaupt, Karl XII:s officerare, 1–2 (1920–21); Lunds universitets matrikel läsåret 1924–1925, utg. av A. Malm & P. Wilner (1925); Minnen från Växjö läroverk, utg. gm L. Larsson (1928), s. 55–68; K. G. Odén, Östgötars minne (1902); C. Sjöström & V. Ljungfors, Smålands nation i Lund 1668–1921 (1922); G. Virdestam, Växjö stifts herdaminne, 3 (1929), s. 149 f.; [V. Örnberg], Svenska ättartal, 9, 1893 (1893), s. 75 f.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Eklundh, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16856, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-07-22.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16856
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Eklundh, släkt, urn:sbl:16856, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-07-22.