Branting, släkt
Band 06 (1926), sida 4.
Biografi
Branting, släkt, härstammande från regementsskrivaren vid Smålands kavalleri Göran B. (f. på 1640-talet, d. 1694), vars fader skall hava varit född eller bosatt i Norrköping och antagit namnet Branting.[1] Av Göran B:s barn blevo de fem sönerna, borgmästaren i Köping Amund B. (f. 1678, d. 1717), landskamreraren i Växjö Gabriel B. (f. 1682, d. 1746), majoren vid stånddragonerna Johan B. (f. 1683, d. 1744), lanträntmästaren i Växjö Lars B. (f. 1684, d. 1725) och kronouppbördsmannen och gästgivaren i Traryd Jacob B. (f. 1690, d. 1736), stamfäder för var sin släktgren, av vilka dock den äldsta snart utdog. Den ovannämnde Gabriel B:s son, överjägmästaren i Småland och Blekinge Sigfrid B. (f. 1714, d. 1760) adlades 12 okt. 1756 med namnet Adlebrant. En son till denne var hovrättsrådet Gabriel Adlerbrant (f. 1748, d. 1820), med vars son, hovrättsrådet Thure Gabriel Adlerbrant (f. 1780, d. 1853), ätten utdog. Den tredje grenens stiftare, Johan B., hade sonsönerna, kammarrådet Johan Gustaf B. (se nedan 1) och dennes broder, kronofogden, Anders Gabriel B. (f. 1759, d. 1819), farfars far till fröken Agnes B. (se nedan 5). En sonson till Lars B., den fjärde grenens stamfader, var kronofogden i Mellansysslet i Värmland, Jacob (Jöransson) B. (f. 1754, d. 1836), vilken är bekant genom Esaias Tegnérs vistelse i hans hem. En annan sonson till Lars B., kamreraren Jacob (Gustafsson) B. (f. 1757, d. 1816) blev fader till professor Lars Gabriel B. (se nedan 2), vars son, statsministern Karl Hjalmar B. (se nedan 3), var gift med författarinnan Anna B. (se nedan 4).
Författare
Sök i Nationella Arkivdatabasen
Källor och litteratur
Källor: Koncept till adelsbrev samt rådsprot. i inrikes civila ärenden 1756, RA; L. M. V. Örnberg, Svenska ättartal, 1898.
Gjorda rättelser och tillägg
1. Jmfr ang. släkten Brantings ursprung hypotesen hos L. M. V. Örnberg, Sv. ättartal, 1905, s. 70, not. 11 (Tillägg i enlighet med tryckta utgåvan, bd 6). | 2014-09-24 |
Hänvisa till den här artikeln
Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till.
Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Branting, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16864, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-27.
Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16864
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare.
Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Branting, släkt, urn:sbl:16864, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-27.
