Branting, släkt



Band 06 (1926), sida 4.

Biografi

Branting, släkt, härstammande från regementsskrivaren vid Smålands kavalleri Göran B. (f. på 1640-talet, d. 1694), vars fader skall hava varit född eller bosatt i Norrköping och antagit namnet Branting.[1] Av Göran B: s barn blevo de fem sönerna, borgmästaren i Köping Amund B. (f. 1678, d. 1717), landskamreraren i Växjö Gabriel B. (f. 1682, d. 1746), majoren vid stånd- dragonerna Johan B. (f. 1683, d. 1744), lanträntmästaren i Växjö Lars B. (f. 1684, d. 1725) och kronouppbördsmannén och gästgivaren i Traryd Jacob B. (f. 1690, d. 1736), stamfäder för var sin släktgren, av vilka dock den äldsta snart utdog. Den ovannämnde Gabriel B: s son, överjägmästaren i Småland och Blekinge Sigfrid B. (f. 1714, d. 1760) adlades 12 okt. 1756 med namnet Adlebrant. En son till denne var hovrättsrådet Gabriel Adlerbrant (f. 1748, d. 1820), med vars son, hovrättsrådet Thure Gabriel Adlerbrant (f. 1780, d. 1853), ätten utdog. Den tredje grenens stiftare, Johan B., hade sonsönerna, kammarrådet Johan Gustaf B. (se nedan 1) och dennes broder, kronofogden, Anders Gabriel B. (f. 1759, d. 1819), farfars far till fröken Agnes B. (se nedan 5). En sonson till Lars B., den fjärde grenens stamfader, var kronofogden i Mellansysslet i Värmland, Jacob (Jöransson) B. (f. 1754, d. 1836), vilken är bekant genom Esaias Tegnérs vistelse i hans hem. En annan sonson till Lars B., kamreraren Jacob (Gustafsson) B. (f. 1757, d. 1816) blev fader till professor Lars Gabriel B. (se nedan 2), vars son, statsministern Karl Hjalmar B. (se nedan 3), var gift med författarinnan Anna B. (se nedan 4).

Författare



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor: Koncept till adelsbrev samt rådsprot. i inrikes civila ärenden 1756, RA; L. M. V. Örnberg, Svenska ättartal, 1898.

Gjorda rättelser och tillägg

1. Jmfr ang. släkten Brantings ursprung hypotesen hos L. M. V. Örnberg, Sv. ättartal, 1905, s. 70, not. 11 (Tillägg i enlighet med tryckta utgåvan, bd 6)., 2014-09-24


Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Branting, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16864, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2019-01-17.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16864
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Branting, släkt, urn:sbl:16864, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2019-01-17.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se