Henrik Wilhelm Bredberg

Född:1819-04-15 – Stockholms stad, Stockholms län
Död:1877-12-10 – Stockholms stad, Stockholms län

Statsråd, Protokollsekreterare


Band 06 (1926), sida 159.

Meriter

Henrik Wilhelm Bredberg, f. 15 apr. 1819 i Stockholm, d. 10 dec. 1877 därstädes. Föräldrar: justitierådet Erik Vilhelm Bredberg och Hedvig Kristina Pfeffer. Elev vid Nya elementarskolan 1829; student i Uppsala 9 juni 1837; jur. fil. kand. 11 dec. 1838; jur. kand. 18 apr. 1843. E. o. kanslist i ecklesiastikexpeditionen 11 febr. 1839 och i justitierevisionsexpeditionen 22 apr. 1843; auskultant i Svea hovrätt 24 apr. s. å. och e. o. notarie därstädes 1 maj s. å.; auskultant vid Stockholms stads rättegångsverk 28 apr. s. å. och v. notarie hos rådhusrätten 17 nov. s. å.; e. o. kanslist vid överintendentsämbetet 20 aug. 1844; amanuens vid Konstakademien 5 okt. s.å.—25 nov. 1848; v. notarie i Svea hovrätt 20 dec. 1844; sekreterare och räkenskapsförare i kommittén för nationalmuseibyggnadens uppförande 1846—50; sekreterare vid överintendentsämbetet 10 nov. 1848—19 juni 1858; tf. domhavande vid Södra Roslags domsaga flera gånger under år 1849; ombudsman i Sällskapet pro patria 1851—59; adjungerad ledamot i Svea hovrätt 5 jan. 1852; -kopist i justitierevisionsexpeditionen 5 juni s. å.; tf. revisionssekreterare första gången 1 juni 1853; kanslist i Stockholms stads brandförsäkringskontor 26 nov. s. å.; expeditionschef i finansdepartementet 1 juli 1856; förstekanslist i Stockholms stads brandförsäkringskontor 16 maj 1857; protokollssekreterare i justitierevisionsexpeditionen 27 apr. 1858; konsultativt statsråd 2 nov. 1860; ledamot i direktionen för Allmänna änke- och pupillkassan 25 maj 1864; tf. chef för finansdepartementet.4 juli—4 sept. 1866 samt 5 apr.—23 aug. 1867 och för justitiedepartementet 8 apr.—4 maj 1874; erhöll avsked från statsrådsämbetet 5 juni s. å.; president i kammarrätten s. d.; ordförande i löneregleringskommittén 12 juni s. å.—11 juni 1875, i direktionen över civilstatens pensionsinrättning 16 juni 1875, i direktionen över nya elementarskolan i Stockholm 7 jan. 1876 och i direktionen över h. lärarinneseminariet 22 dec. s. å. Erhöll belöning av Vetenskaps- och vitterhetssamhället i Göteborg för översättning av Schillers »Der Kampf mit den drachen» 1842; KNO 1858; KNO 1861; direktionsledamot i Sällskapet pro patria 1851—59 och ordförande från 22 dec. 1863; KmstKNO 1866; StkS : tOO 1873; innehade dessutom flera utländska ordnar.

Gift 4 jan, 1855 med Josefina Lovisa Smerling, f. 10 jan. 1835, d. 5 juli 1909, dotter till grosshandlaren Gottlob Fredrik Smerling i Stockholm.

Biografi

B:s utnämning till expeditionschef i finansdepartementet skedde på initiativ av J. A. Gripenstedt, som nyss blivit departementets chef. Först efter tvekan mottog B. det ansvarsfulla ämbetet, som låg ganska långt från hans tidigare verksamhet. I sin självbiografi säger han även, att möjligheten för honom att mottaga och bibehålla befattningen berodde på en arbetsfördelning, »så att allt i egentlig och stor mening finansiellt och statsekonomiskt sköttes av mästaren Gripenstedt, och jag, gesällen, hade på min lott huvudsakligen de små bestyren med kamerala besvärsmål och dylikt jämte ansvaret för expeditionens jämna gång». Samarbetet mellan Gripenstedt och B. var det bästa. År 1860 blev B. erbjuden att övertaga civilportföljen, men avböjde. I stället förmåddes han då av Louis De Geer och Gripenstedt att mottaga utnämning till konsultativt statsråd.

B: s statsrådsutnämning torde utgöra ett av bevisen för att under senare hälften av år 1860 ledningen inom ministären hade koncentrerats hos De Geer. Henning Hamilton, som kort därefter utträdde ur statsrådet, säger i ett brev, att han kände, att B. icke tillhörde samma fårahus som han. B. kom emellertid icke att spela någon politisk roll, han klagade själv över sin brist på statsmannaegenskaper och ägnade huvudsakligen sin verksamhet åt de juridiska och administrativa göromål, som då ännu mera än nu ålågo de konsultativa statsråden. Trots politiska växlingar stannade han också ända till 1874 i statsrådet, där han gjort sig oumbärlig genom sin omfattande författningskunskap och sina gedigna egenskaper i övrigt. De arbetsuppgifter, han därefter erhöll som president i kammarrätten, tilltalade honom föga; han säger själv, att han genom utnämningen kommit »på det torra, ja på det riktigt torra», och talar om »kammarrättens djupa prosa», men det var dock med en känsla av lättnad han lämnade statsrådet för att övertaga en befattning, där han helt kunde få känna sig som ämbetsman.

Det var troligen mest på grund av tradition från far och farfar, som B. kom att ägna sig åt ämbetsmannabanan. Hans håg stod kanske mera åt litterära sysselsättningar, och han ägde utpräglad litterär begåvning. Flertalet av Karl XV: s trontal anses vara författade eller överarbetade av honom, och hans talangfulla penna togs ofta i anspråk, då ministären ville göra sina synpunkter gällande i pressen. Särskilt i sina yngre dagar framträdde B. som lyckad tillfällighetspoet. Ett urval av hans dikter utgåvos efter hans död under rubriken »Fallfrukt plockad i min poetiska täppa och inlagd». I vissa av dikterna röjer sig en djup humoristisk åder, vilken även träder till mötes i breven till vännerna. Den kanske bästa av hans dikter är skriven till J. Gr. Richert 1851[1] och visar starka liberala sympatier. B. ägde husen n:o 12 och 14 vid Lilla Vattugatan i Stockholm samt arrenderade från 1874 Björnholmen under Drottningholm.

Författare

Ruth Holmbäck.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

I riksarkivet finnas tjugutvå brev från B. till F. F. Carlson samt några brev från honom till K. R. L. Manderström.

Tryckta arbeten

Tryckta skrifter: Ett stort antal tillfällighetsdikter, dels särskilt utgivna, dels i festskrifter såsom Hundraårsfest till minne af Johan Henrik Pestalozzi (1846), Minnesfest öfver Esaias Tegnér (1847), Minnesfest öfver R M. Franzén (1847), till större delen omtryckta i nedannämnda samling. — Fallfrukt plockad i min poetiska täppa och inlagd af H.W.B. Sthm 1879. 213, (3) s. — Tillfällighetsdikter af H.W.B. (S. P: n Lagerberg, Om släkterna Pfeffer och Bredberg, Sthm 1918, s. 49—55).

Handskrift: Sjelfbikt (hos v. häradshövd. E. Bredberg).

Källor och litteratur

Källor: B:s ovannämnda »sjelfbikt». — L. De Geer, Minnen, 1—2 (1892); P. von Ehrenheim, Några minnen (1916); Ur Henning Hamiltons brefsamling, 1-2 (1914); S. P:n Lagerberg, Om släkterna Pfeffer och Bredberg (1918); J. A. Almquist, Stockholms stads brandförsäkringskontor 1746—1921 (1921); C. Hallendorff, Oskar I och Karl XV (Sveriges historia till våra dagar, 12, 1923); dens., Från Karl XV:s dagar (1924); K. A. K: son Leijonhufvud, Ny svensk släktbok (1906).

Gjorda rättelser och tillägg

1. Ändring i enlighet med tryckta utgåvan, bd 6., 2014-09-30


Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Henrik Wilhelm Bredberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16925, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ruth Holmbäck.), hämtad 2019-02-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16925
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Henrik Wilhelm Bredberg, urn:sbl:16925, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ruth Holmbäck.), hämtad 2019-02-20.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se