Meriter

Bresselisij (Brisselesa, Brizilesa), Johannes Baptista, italiensk militäringenjör; gick i svensk tjänst senast 1580; byggmästare på Kexholm 1580; kallades av Pontus De la Gardie till fälttrupperna 1 maj 1581 och upptages sedan i fälträkenskapema t. o. m. 1584; erhöll donation på gods i Uppland 15 apr. 1599 och kallas då hovjunkare; ledare av kronans byggnadsarbeten vid slott och gårdar med uppsikt över alla byggmästare 5 jan. 1605; avfärdades under tjänstgöring i Lifland till vojvoden på Nöteborg 13 hov. s. å.; sändes till Venedig för att förhandla om handelsangelägenheter 1607 (K. brev 23 dec. 1606 och 16 jan. 1607) samt till Nederländerna för att anskaffa fyrtiofem »chorisser» och sextio »arkibusserer» i början av år 1608; tjänstgjorde i Östersjöprovinserna och Finland från senhösten s. å. men återvände snart till Sverige; kallas vid denna tid kvartermästare och senare ingenjör, vilken titel han var den förste som bar i svensk militärtjänst (se K. brev 27 jan. och 7 febr. 1611); erhöll donation på gods i Uppland i nov. 1608 och konfirmation på förläningarna därstädes 1 dec. 1612; kvarstod ännu 1616 i svensk tjänst.

Biografi

B. möter först under Pontus De la Gardies fälttåg i Östersjöprovinserna. Han var med om Kexholms erövring 1580 och fick sedan stanna där som byggmästare, då han ej följde fälttrupperna. Med dessa deltog han i intagandet av Narva, Ivangorod, Jama och Koporje; Kexholm lämnade han antagligen först 1586, då en ny, byggmästare skulle förordnas dit. Sedan har han ej anträffats förrän 1591, då han erhöll betalning »för det han drog till Narven». Ehuru han även därefter kvarstod i svensk tjänst, omtalad som hovjunkare (1599), och kom i åtnjutande av förläning, kan hans tjänstgöring ej närmare bestämmas förrän år 1605. Men då beordrades han »att give anslag, hure våre byggninger uppå slott och gårder över alt riket mage blive förviggade, förstärkte och förbättrede såsom ock have uppseende med våre byggmästere, att the fort och stadigt byggia, vad byggninger the företaga». Genom detta lika vidlyftiga som hedrande uppdrag blev B., även om benämningen ej nu användes, den förste, som gjorde generalkvartermästartjänst »i fred» (generalkvartermästare »i fält» hade redan tidigare anställts). Han reste omkring till pågående byggnadsarbeten, uppgjorde förslag till nybyggnader och förstärkningar samt gav nödiga anvisningar rörande arbetenas utförande m. m. Verksamheten avbröts emellertid genom beskickningar och kommenderingar. Efter att ha besökt både Venedig och Nederländerna i svenska konungens ärenden kallades han sålunda 3 nov. 1608 till konungen i Uppsala, där han befalldes att överresa till Lifland för att i allmänhet vara greven av Mansfeld »med råd och dåd biståndig», varjämte konungen lade honom »något synnerligit ärende oppå, som han skall veta greven berätta». Det särskilda uppdraget gällde ett överrumplingsförsök mot fästningen Ivangorod, som B. därför rekognoscerade men fann vara svår att överraska. Då Jakob De la Gardie i dec. s. å. beordrades att med allt krigsfolk, som fanns i Finland, inrycka i Ryssland, sändes B. i jan. 1609 till honom. Han ansågs nämligen skola bliva »myckit nyttig på thet tåget åt Ryssland, alldenstund han vet lägenheten och haver varit med herr Ponte, then tid befästningen (Kexholm) togs in». Meningen var alltså, att han skulle göra generalkvartermästartjänst vid De la Gardies här, varjämte han även synes ha fått befälet över en del ryttare. Av obekant anledning lämnade han dock snart fälttjänsten och återvände till Sverige. På våren 1611 sändes han med vissa besked till Jesper Mattsson Krus, som skulle slå en skans vid Nya Lödöse.

Användbar och använd både som militäringenjör och underhandlare, var B. högt skattad av Johan III, Karl IX och Gustav Adolf. Han åtnjöt också en betydande lön i penningar och naturapersedlar (100 dlr, 1 klädning och 4 dlr i månaden i förtäringspenningar) samt ganska omfattande donationer, nämligen två gårdar i Lovö socken, sex gårdar i Hagunda härad och Staby kyrkotionde i Ölands härad. Den 27 jan. 1611 befriades därjämte hans förläningsbönder från alla hjälpkörslor, eftersom han »låter sig alltid på tog och reser emot våre fiender godvilligen bruke». Liksom kronans andra tjänare fick B. ej sällan vänta på lön och underhåll, men åtskilliga brev vittna dock om att man sökte sörja för att han riktigt utfick sina tillgodohavanden. Så skrev konungen 2 maj 1611 till kammaren, att man måste ge B. hans underhåll, så att han ej skrev till främmande land och klagade. År 1605 inköpte B. av friherre Karl Gustavsson [Stenbock] till Toftaholm för 640 dir ett stenhus vid Skomakaregatan på västra sidan näst nedanför S: t Olofs gillestuga. — Nämnas bör slutligen, att B. även försökte sig som konstnär. År 1591 uppbar han nämligen betalning för ett porträtt av konung Gustav, som han målat.

Författare

L. W:son Munthe.

Källor och litteratur

Källor: Militieräkningar 1581—86, 91, krigsarkivet; riksregistr. och hertig Karls registr., RA. — Fi de Brun,, Anteckningar rör. medeltida gillen i Stockholm (Samf. S:t Eriks årsbok, 1917); L. W:son Munthe, Kungl. fortifikationens historia, 1, 6: 1—2 (1902, 16, 19); T. Widekindi, Thet swenska i Ryssland tijo åhrs krijgz-historie (1671).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johannes Baptista Bresselisij, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16947, Svenskt biografiskt lexikon (art av L. W:son Munthe.), hämtad 2024-04-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16947
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johannes Baptista Bresselisij, urn:sbl:16947, Svenskt biografiskt lexikon (art av L. W:son Munthe.), hämtad 2024-04-24.