Knut Oscar Broady

Född:1832-05-28 – Uppsala domkyrkoförsamling, Uppsala län
Död:1922-03-13 – Stockholms stad, Stockholms län

Missionär, Baptistpredikant, Amerikansk arméofficer, Predikantseminarielärare


Band 06 (1926), sida 305.

Meriter

Broady (Brundin), Knut Oscar, f. 28 maj 1832 i Uppsala, d. 13 mars 1922 i Stockholm. Föräldrar: salpetersjudaren Jan Erik Brundin och Anna Persdotter. Elev vid Stockholms stads allmänna barnskola (»Finemanska skolan») 1838 samt vid Kungsholms apologistskola, Tyska skolan och Storkyrkoförsamlingens apologistskola. Inträdde på affärsbanan 1845; erhöll anställning vid andra kanonjärkompaniet på Skeppsholmen sept. 1848; avlade kanonjärexamen 4 apr. 1850 och artilleriunderofficersexamen 29 apr. 1852; underofficerskorpral i flottan 2 sept. s. å.; emigrerade till Amerikas förenta stater 1854; studerade vid Madison (numera Colgate) university från våren 1855 och var samtidigt predikant i en baptistförsamling; bachelor of arts 21 aug. 1861; kapten för ett kompani, huvudsakligast bestående av studenter från Madison university 19 sept. s. å.; deltog i trettiofem drabbningar under det amerikanska inbördeskriget; överstelöjtnant 30 sept. 1862; överste och chef för sextioförsta infanteriregementet av staten New Yorks volontärer 12 maj 1864; chef för fjärde brigaden av general Hancocks armé 25 juli s. å. men blev kort därefter sårad i slaget vid Reams station; pastor i en baptistförsamling i Ilion, N. Y/; erhöll avsked ur aktiv krigstjänst 20 apr. 1865; överste i amerikanska armén (colonel by brevett) s. d.; amerikanska baptistmissionssällskapets i Boston missionsarbetare i Sverige 1866; rektor för baptisternas i Sverige upprättade predikantskola, Betelseminariet, 28 aug. s. å.—31 maj 1906; lärare vid seminariet till kort före sin död; företog vidsträckta resor i Sverige och besökte i missionsangelägenheter andra länder såsom Förenta staterna 1876, 1887 och 1892, Finland 1877, England 1880 och 1905 samt Norge 1882. Doctor of divinity 1877; doctor of laws 17 juni 1916. Gift 1) 18 jan. 1854 med Charlotta Kloppman, f. 23 aug. 1828, d. 3 sept. 1854, dotter till possessionaten Kloppman, Göteborg; 2) 28 aug. 1861 med Emily West-nedge, f. 25 okt. 1838, d. 23 dec. 1902, dotter till skräddarmästaren Westnedge från Sheffield.

Biografi

Under det amerikanska inbördeskriget riktade B. uppmärksamheten på sig som en dugande militär. När han inlämnade sin avskedsansökan, meddelade honom hans kårchef, general Hancock, att han hos regeringen i Washington redan var föreslagen till ytterligare befordran och när som helst kunde vänta sig en ny utnämning. B. förklarade sig emellertid sinnad att fullfölja en redan före inbördeskriget inledd verksamhet som baptistpredikant, vartill generalen genmälde: »Överste Broady, då har ni säkerligen misstagit er med avseende på er livskallelse.» B. hade dock fattat sitt beslut och stod fast därvid. Hans bana blev icke militärens utan predikantens och skolmannens. I denna kallelse har han i över ett halvt sekel övat ett betydelsefullt inflytande på baptismen.

Till baptismen övergick B. redan 1855 kort efter sin ankomst till New York. Här kom han nämligen i förbindelse med Gustav Palmqvist, en skollärare från Stockholm, som tillhört kretsen kring G. Scott och K. O. Rosenius och som av de emigrerande hälsingeläsarna kallats till lärare i främlingslandet. Palmqvist hade redan före B: s ankomst övergått till baptismen. Snart kom B. i en religiös kris, som slutligen ledde till att han tog dopet och anslöt sig till en baptistförsamling i New York. Jämte Gustav Palmqvist övade även en annan svensk inflytande på B: s religiösa utveckling vid denna tid, nämligen Anders Wiberg, vilken efter att ha lämnat prästämbetet anslutit sig till baptismen år 1852 och vars bok »Det kristliga dopet» B. grundligt studerade. B. torde kunna betecknas som den främste representanten i 1800-talets svenska fromhetsliv för den angloamerikanska väckelsereligiositeten på klart reformert grand. Hans teologi var enkel, praktisk och helt ställd i väckelsearbetets tjänst. Systematisering intresserade honom alls icke. Därför har han heller icke under sin halvsekellånga verksamhet som teologisk lärare åstadkommit ett enda teologiskt arbete. Några upptecknade predikningar och tal, en liten broschyr om församlingen, tidningsuppsatser och artiklar i kalendrar utgöra jämte anteckningar till föreläsningarna i exegetik det enda efterlämnade material, som ger upplysning om hans teologiska åskådning. Dogmatiska distinktioner och läroformuleringar aktade han föga. Han var också emot, att baptistsamfundet skulle antaga någon trosbekännelse. Ehuru han var teologisk lärare för ett ungt, livskraftigt och omoget samfunds blivande ledare och predikanter, saknade han även i sin undervisning i förvånande grad system och dogmatisk stringens. »Lika skarpt som han schematiserade sin undervisning i logik och antropologi, lika fri var den från schematisering i exegetik», förklarar en av hans mest begåvade lärjungar. B. raserade dogmer och uppfattningar genom sin karakteristiska frågemetod, varefter lärjungen ofta lämnades att på egen hand söka sig fram till klarhet.

Det låg ett starkt kritiskt drag över B: s teologiska tänkande, vilket ibland gjorde honom misstänkt i hans eget samfund. B. omfattade icke vulgärbiblicismens ofelbarhets tro i fråga om bibeln, ehuru han närmast kan sägas ha hyllat en modifierad biblicistisk uppfattning. Ur denna biblicism och den amerikanska skolningen i förening framgick den antiklerikala och antisakramentalistiska åskådning, vilken var ett utmärkande drag i hans teologiska undervisning. I frälsningsläran var han alltigenom angloamerikansk: väckelsemari, i försoningsläran närmade han sig den s. k. subjektiva försoningsteorien. »Försoningen är Guds frälsningsverk hos oss genom Kristus och i kraft av Kristi död.» Han var emot den s. k, objektiva försoningsläran. I kult- och författningsfrågor stod han som en renodlad typ för den reformerta radikalismen. Därutinnan råder en bestämd skillnad mellan Anders Wiberg, baptismens; förste ledare i vårt land, och B. Den förres utbildning till luthersk präst här i landet och den senares läroår i Förenta staterna lämna i sin mån förklaringen härtill. I en år 1874 utgiven skrift, »Försök till utredning av begreppet Kristi församling», har B. framlagt grundtankarna av sin åskådning. »Kristi församling är Guds rike på jorden, vilket såsom synligt framträder i form av ett mänskligt samfund.» B. förklarar dock, »att Kristi församlings tillvaro i och för sig icke betingas av den apostoliska församlingens form». »Vad vidkommer hennes tillvaro i och för sig, så betingas den närmast av intet annat än av en sann och levande tro på Kristus.» Församlingen i dess lokala framträdande är emellertid »en frivillig förening av personer, de där förenat sig för ett särskilt ändamål, vilket i förevarande fall är uteslutande ett andligt». Den lokala församlingen betraktas således närmast som ett verksamhetsorgan för »församlingen i och för sig». »Det kristliga dopet är dörren till Kristi församling såsom synlig.» Inom denna församling härskar andlig enhet. »Sitt symboliska uttryck har denna enhet fått i den genom apostlarna åt den apostoliska församlingen överlämnade åminnelsemåltiden, nämligen det gemensamma brytandet av brödet och vinets drickande. Ty såsom det kristliga dopet är det symboliska uttrycket av individens enhet med Kristus, så är Herrens nattvard det symboliska uttrycket av samfundets enhet med Kristus och lemmarnas enhet inbördes.» Denna Herrens måltid förlorar all sin egentliga betydelse, »då den begås antingen av en enskild individ eller av personer, som stå utom det av Kristus upprättade synliga samfundet, eller då den begås av ett samfund eller en förening av individer, som icke är Kristi församling». De reformerta tonerna i nattvardsläran äro omisskännliga. Det är dock ej svårt att i församlings- och sakramentslärorna upptäcka oklarhet på vissa punkter, så i fråga om »församlingen i och för sig» och »församlingen såsom synlig», då dop och nattvard ställas i relation till endast det senare begreppet. Denna oklarhet visar sig särskilt i fråga om nattvardsläran, vilken kommer i en viss spänning till den givna definitionen på Kristi församling såsom Guds rike på jorden, därigenom att den bindes vid den »frivilliga föreningen». I senare tid gick B. över till en konsekventare linje i denna fråga, då han även kom att ogilla den nästan allmänt bland de äldre baptisterna omfattade läran om den s. k. slutna kommunionen, dvs. kravet på att för deltagande i nattvarden bland baptister vederbörande måste vara döpt som vuxen men därjämte även vara medlem av en erkänd baptistförsamling, tillhörande distriktsförening inom baptistsamfundet.

B: s stora inflytande på det religiösa livet i vårt land har gjort sig gällande framför allt genom den kår på nära 600 unga män, som i Betelseminariet under årens lopp fått sin fostran och som sedan gått ut som predikanter och religiösa ledare. B: s radikalism i kult- och författningsfrågor har genom dessa män vunnit en spridning, som nu skönjes långt utanför baptistsamfundet. Utom som föreståndare för Betelseminariet verkade B. som uppmärksammad predikant, dels i Stockholm och dels i olika delar av landet. I mer än tjugu år predikade B. i regel varje söndagseftermiddag i Betelkapellet, Stockholm. Vid dessa tillfällen fingo oftast skaror vända om utan att kunna få inträde. B. var väckelsepredikant, och tusental grepos av hans förkunnelse och fördes till avgörande religiösa kriser. B. var helt »evangelisk» i sin predikan, ehuru lag och dom icke saknades. Som predikant var han en god typ för det bästa inom de angloamerikanska väckelsepredikanternas led. Han var i eminent grad folktalare med en sådans omedelbara grepp över både sitt ämne och sin publik. Språket var enkelt och kraftigt. Han extemporerade alltid sina predikningar, vilket nog orsakade ojämnheter i förkunnelsen men å andra sidan gav honom tillfälle att utnyttja sina personliga tillgångar som talare. B: s imponerande gestalt, hans starka, vackra röst, hans eldblick och hans i tidigare år ovanligt livliga gester gjorde honom till en av sin tids mest uppmärksammade och omdebatterade frikyrkopredikanter. Det är med säkerhet B., som Zacharias Topelius åsyftar, när han i kapitlet »Predikanten» i »Blad ur min tankebok» berättar om ett besök i »Stockholms baptistkyrka», där han såg »en begåvad skollärare utan prästkrage» ... »tala till själarna livets enkla ord, utan de sedvanliga fraserna». — »Men det flärdlösa, tändande, levande liv, som flödade ut ur denna baptistpredikants ord, syntes mig vara en bättre kristendom, än mången skriven predikan i den rättrogna folkkyrkan.»

B. deltog särskilt i yngre dagar med iver i nykterhetsarbetet. Han reste vida omkring som nykterhetstalare och var som sådan mycket uppburen. Han förfäktade redan tidigt förbudstanken. Inom sitt eget samfund var B. givetvis anlitad i ett stort antal styrelser, kommittéer och andra uppdrag. I religionsfrihetskampen deltog han med kraft och entusiasm. Hans i Amerika vunna frihetsideal anvisade honom platsen på oppositionssidan i striden mot de i Sverige rådande kyrkliga förhållandena. Men B. var alltid en nobel och ridderlig kämpe, som även av motståndare högt aktades för sin redbarhet.

Författare

Gunnar Westin.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

skriftliga kvarlåtenskap, som väsentlig utgöres av anteckningar i exegetik, förvaras i Betelseminariets arkiv.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Försök till utredning af begreppet Kristi församling (Handl. vid 11 :e årsmötet af Stockholms distriktsfören. af baptistförsamlingar, Sthm 1874, s. 31—64; även sep. Sthm 1874. 16: o 36 s.). Ax från ett 50-årigt arbetsfält Predikningar, skoltal, söndagsskolföredrag och uppsatser af K. O. Broady, saml. af en hans lärjunge. Sthm 1916. 272 s., 1 portr. — Dessutom ett stort antal predikningar, tal, föredrag och uppsatser i Wecko-posten, Söndags-skolläraren, Svenska härolden, Skaffaren, Betlehem, m. fl., delvis omtryckta i ovannämnda, samling.

Redigerat: Söndags-skolläraren. Örebro 1879—80. — Kristlig tidskrift för exegetik, apologetik, homiletik och svenska baptisternas historia. Sthm 1888. (Tills, med A. Drake och J. A. Borgström.)

Källor och litteratur

Källor: B:s efterlämnade papper, Betelseminariets arkiv; Betlehem. Kristlig kalender (olika årg.); J. Cederoth, Betelseminariets femtioårsberättelse (1916); N. J. Nordström. K. O. Broady. En levnadsteckning (1922); W. Skarstedt, Nykterhetsrörelsens banerförare (1903).


Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Knut Oscar Broady, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16974, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gunnar Westin.), hämtad 2018-11-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16974
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Knut Oscar Broady, urn:sbl:16974, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gunnar Westin.), hämtad 2018-11-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se