Johan Fredrik Broman

Född:1839-06-24 – Västra Eds församling, Kalmar län
Död:1917-06-06 – Östersunds församling, Jämtlands län

Agronom, Lantbrukslärare


Band 06 (1926), sida 352.

Meriter

Broman, Johan Fredrik, f. 24 juni 1839 i Västra Eds församling, d. 6 juni 1917 i Östersund. Föräldrar: mjölnaren Karl Fredrik Broman och Lisa Persdotter. Elev vid Västerviks h. allmänna läroverk 1849—56; elev och bokhållare vid Lindö i Östergötland 1857—61; elev vid Ultuna lantbruksinstitut 24 okt. 1861—24 sept. 1863. Vik. lärare och inspektor vid Ultuna lantbruksinstitut 1 febr. 1863—31 aug. 1864; förste lärare vid lantbruksskolorna i Varplösa på Gotland 1864—65 och i Fänneslunda i Älvsborgs län 1865—67; föreståndare för sistnämnda skola 1867—77 och för Ope lantbruksskola (från 1884 lantmannaskola) i Jämtlands län 1 nov. 1877—1 nov. 1905; föreståndare för Jämtlands läns frökontrollanstalt från 1881 till sin död; sekreterare i länets fröodlingsförening från 1882 till föreningens upphörande i början av 1890-talet; Jämtlands läns landstings revisor 1883—84[1]; ledamot av förvaltningsutskottet i Jämtlands läns hushållningssällskap 1883—86 och 1914—17; sekreterare och skattmästare i samma hushållningssällskap 1886—1914.; ordförande i nämnden för premiering av nötboskap 1888—1910; leda- mot av Allmänna svenska utsädesföreningens (från 1894 Sveriges utsädesförenings) större styrelse 1888—1913; suppleant i styrelsen för Svenska mosskulturföreningen 26 nov. 1896; ordförande i prisnämnden för fjällras vid de allmänna lantbruksmötena i Malmö 1896, i Gävle 1901 och i Norrköping 1906, i nämnden för premiering av mindre jordbruk i Jämtlands län 1902—05, i urvalsnämnderna för bildande av avelscentra för fjällboskap 1903, i avelscentranämnderna för samma ras 1905, 1908 och 1913, i skogsvårdsstyrelsen inom Jämtlands läns landstingsområde 12 aug. 1903 (räknat från 1 jan. 1905)—1914, i styrelsen för Jämtlands folkbank 1906—17 samt i jordbrukskommissionen i Jämtlands län 1 sept. 1909—31 maj 1917. RVO 1891; LLA 1895; erhöll Jämtlands läns hushållningssällskaps guldmedalj 1898 och konungens hederspris vid lantbruksmötet i Gävle 1901; RNO 1902; HedLLA 1910; erhöll guldmedalj för medborgerlig förtjänst 1911 och Lantbruksakademiens stora guldmedalj 1913.

Gift 18 sept. 1877 med Annie Elisabet Eriksson, f. 17 juli 1856, dotter till lantbrukaren Anders Eriksson.

Biografi

B. innehade från slutet av 1880-talet till ett stycke in på 1900-talets andra decennium ledningen av snart sagt all offentlig verksamhet för lanthushållningen i Jämtlands län, och han var den förnämsta ledande kraften vid dennas stora uppblomstring till en ekonomiskt bärkraftig näring under årtiondena omkring sekelskiftet. Som en det moderna jordbrukets föregångsman lyckades lian med sin ovanliga kapacitet som lärare från Ope lantmannaskola genom generationer av lärjungar sprida de rationella jordbruksmetoderna över länets bygder. Mest betydelsefull var hans verksamhet för den jämtländska kulliga nötboskapens förädling till ren ras och hög avkastningsförmåga. B. hörde till dem, som i den rena fjällrasen sågo den enda för Norrland lämpliga nötboskapen. Med okuvlig energi och stor initiativrikedom arbetade han på att länets jordbrukare skulle genom bättre utfodring och uppfödning samt lämpligt avelsurval främja fjällrasens utveckling beträffande såväl kroppsbyggnad som mjölkavkastning, och hans strävanden kröntes ock med avgjord framgång. Som ordförande i länets jordbrukskommission bidrog han kraftigt till vanhävdens utrotande i dessa bygder. B. var en försynt, vänlig och hjälpsam, man, en outtröttlig arbetsmänniska, ibland något försiktig men alltid med stark tro på jordbrukets framtid i Norrland.

Författare

H. Juhlin Dannfelt.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Några anvisningar om användning af konstgödsel. Östersund 1800. 7 s. [Ny omarb. uppl.] Östersund 1898. 9 s. — Några ord som beröra vårt landtbruk. Östersund 1893. 35, (1) s. (Jämtlandspostens folkbibi., 7.) — Ströskrift för nötboskapspremieringen. Några råd och anvisningar om boskapsskötseln. Östersund 1894. 19 s. 2: a uppl. Östersund 1899. 19 s. — Hvilka erfarenheter hafva vunnits vid de pågående förädlingsarbetena med vår inhemska fjällras och i hvilken rigtning bör detta förädlingsarbete fortfarande bedrifvas? (LA Handl. o. tidskr., Arg. 36, 1897, s. 188— 197). — Wiborghsfosfatets användning. Östersund 1900. 3 s. — Dessutom smärre flygblad samt uppsatser i Landtbrukstidskr. utg. af H. Juhlin Dannfelt (1890), Landtmannen (1890—93, 95, 99) och i tidningar.

Redigerat: Jämtlands läns hushållningssällskaps handlingar för åren 1886—1913. Östersund 1887—1914.

Källor och litteratur

Källor: Nekrologer i Jämtlands-posten 6 juni 1917, Jämtlands tidn. 7 juni 1917, Östersundsposten 6 juni 1917 samt av H. Juhlin Dannfelt i LA Handl. o. tidskr. 1917; S. J. Kardell, Jämtlands läns K. hushållningssällskap 1817—1917 (1917); Älfsborgs läns hushållningssällskaps historia 1812—1912, 2—3 (1912—16).

Gjorda rättelser och tillägg

1. Tillägg i enlighet med tryckta utgåvan, bd 6., 2014-11-24


Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johan Fredrik Broman, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17003, Svenskt biografiskt lexikon (art av H. Juhlin Dannfelt.), hämtad 2019-01-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:17003
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johan Fredrik Broman, urn:sbl:17003, Svenskt biografiskt lexikon (art av H. Juhlin Dannfelt.), hämtad 2019-01-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se