Robert Gustaf Broman

Född:1815-09-15 – Nyköpings Alla Helgona församling, Södermanlands län
Död:1874-09-25 – Stockholms stad, Stockholms län

Skådespelare


Band 06 (1926), sida 350.

Meriter

Broman, Robert Gustaf, f. 15 sept. 1815 i Nyköping, d. 25 sept. 1874 i Stockholm. Föräldrar: borgaren i Nyköping Erik Gustaf Broman och Ingrid Råström. Anställd vid magister K. A. F. Berggrens resande skådespelartrupp 1833—35, vid Djurgårdsteatern 1835—45 och vid K. G. Hesslers landsortssällskap 1845—51; bryggare i Tavastehus 1851; ånyo anställd hos Hessler 1852—53; meddirektör för Södra teatern 1853—54; anställd vid Mindre teatern i Stockholm 1854—57 och vid K. teatern från 1 juli 1857.

Gift 1 sept. 1837 med skådespelerskan vid Djurgårdsteatern Augusta Vilhelmina Haglund, f. 13 sept. 1813, d. 23 juni 1874, dotter till arkitekten Karl Gustav Haglund i Stockholm.

Biografi

Av naturen begåvad med gott förstånd och icke så litet humor, blev B. snart en av de mest använda och helst sedda sujetterna på den. gamla Djurgårdsteatern, som då stod under O. U. Torsslows ledning. En av hans bästa framställningar på denna scen var Palle Block i Overskous femaktslustspel »Bättre folk och pack». som gavs första gången 3 sept. 1845. Han spelade där med mycken livlighet och förtjänst en fattig, i sina fasoner något rå men hottenärlig och ädelsinnad sjöman och vann publikens odelade bifall. Samma år förenade han sig med K. G. Hesslers landsortstrupp, vid vilken han även var mycket; uppburen, i synnerhet under vistelsen i Finland. 1851 fick han det infallet att öppna en bryggerirörelse i Tavastehus, men då detta företag ej rönte den framgång han beräknat, förnyade: han redan påföljande år sitt engagemang hos Hessler. Jämte J. V. Weselius övertog han 1853 ledningen av den nybyggda Södra teatern, vilken invigdes 20 nov. Han försökte sig där vid jultiden med en repris av A. Blanches treaktsskådespel »Jernbäraren», vilket 1846 haft sin premiär å Djurgårdsteatern, där det populära stycket gavs ett halvt hundratal gånger med Oskar Andersson i titelrollen. Denna övertogs nu av B., men stycket kunde ej ges mer än sex gånger, ehuru han med mycken skicklighet utförde den tacksamma uppgiften. Ej heller upptagandet av »Bättre folk och pack» hade väntad framgång, varför B. ledsnade på kompani-skåpet och redan året därpå övergick till Mindre teatern unde] Edvard Stjernströms styrelse. Han gjorde där mycken lycka bl. a. såsom Wurm i »Kabal och kärlek» och framför allt som den giftassjuke, fåfänge och penninglystne gamle token, kyrkovärden Nepomuk Blasius i »Den ondes besegrare», vilken omtyckta folkkomedi vid jultiden 1855 togs upp på denna scen.

1857 nådde B. äntligen sin länge närda önskan att bli engagerad vid K. teatern, där han sedan kvarstod till sin död. En bland hans bästa roller under denna period var Spole i »En midsommarnattsdröm», åt vilken lustiga figur han förlänade en högst drastisk färgläggning. Även hans Jemmerling i »Advokaten Knifving» vann rätt mycket erkännande. Men hans bästa tid var likväl då flörbi och hans kraft bruten, ehuru han endast var fyrtiotvå år. Han användes dock rätt flitigt och hade alltid sin givna roll i sin mågs, teaterintendenten Frans Hedbergs pjäser, såsom.t. ex. magister Bruus i »Blommor i drifbänk», Stål i »Rosa och Rosita», Botvid i »Bröllopet på Ulfåsa», Lars Siggesson i »Dagen gryr», Axel Ryding i »Vasaarfvet», majoren i »Majorens döttrar». Samvetsgrann som han var, skämde han aldrig bort någon uppgift.

I yngre år var B. av ett uppsluppet och livligt lynne, och talrika äro de historier, som från den tiden berättas om honom. En gång hade Torsslow i ett stort historiskt skådespel sökt förstärka effekten av den folkhop, som rymdes på den gamla Djurgårdsteaterns trånga scen, genom att låta måla en mängd figurer på sidokulisserna. Under en högtragisk scen hördes ett fnitter i salongen. »Är min toalett i olag?», frågade fru Torsslow, som agerade, förskräckt. »Nej», blev svaret, »det är bara Broman, som. bjuder de målade gubbarna på snus». När Magda von Dolcke i mars 1874 gasterade på K. teatern såsom Orleanska jungfrun, »råkade» hän förvanska Thibaufs fråga till dottern: »Mig svara i treenighetens namn; säg, hör du till de heliga och rena?» genom att med sin breda dialekt utropa: »Säg, hör du till de renliga och hela?» Hans största nöje var att narra teaterns komparser till den ena dumheten efter den andra, att måla till dem i ansiktet och sätta fast deras lösskägg så tokigt som möjligt. Men under hans sista år förgick munterheten, och han blev bitter och retlig till lynnet, beroende dels på sjuklighet, dels också på att han tyckte sig förbisedd av en yngre generation, för vilken hans forna verksamhet var alldeles okänd. Döden kom slutligen till honom som en verklig befriare. Två dagar dessförinnan hade han spelat teaterdirektören i »Debutanten och hennes far», och aftonen förut skulle han ha uppträtt i »Karl Folkunge», men spektaklet blev inställt. Ännu under förmiddagen på hans dödsdag förmärktes intet ovanligt, men klockan halv ett drabbades han av ett slaganfall, som inom kort ändade hans liv.

Författare

Nils Personne.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor: Förf: s iakttagelser och anteckn.; den samtida tidningsp A. Dahlgrens Anteckningar om Stockholms theatrar (1866).


Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Robert Gustaf Broman, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17007, Svenskt biografiskt lexikon (art av Nils Personne.), hämtad 2019-10-22.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:17007
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Robert Gustaf Broman, urn:sbl:17007, Svenskt biografiskt lexikon (art av Nils Personne.), hämtad 2019-10-22.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se