J (Hanna) A Brooman

Född:1810-08-21 – Stockholms stad, Stockholms län
Död:1887-02-07 – Stockholms stad, Stockholms län

Kompositör, Språklärare, Musiklärare, Danslärare


Band 06 (1926), sida 436.

Meriter

3. Johanna (Hanna) Amalia Brooman, fosterdotter till B. 1, f. 21 aug. 1810 i Stockholm, d. 7 febr. 1887 därstädes. Musik- och språklärarinna i Stockholm; lärarinna för aktörs-, aktris-och balettpremiärelever vid K. teaterns elevskola 1 juli 1847— 30 juni 1851 (kontrakt 17 juni 1847) och från 1 juli 1856; tillika lärarinna vid K. teaterns balettskola från 1857; erhöll avsked med lönen, i pension från 1 juli 1884. Erhöll K. medalj.

Biografi

Sedan H. B. redan i många år verkat som musik-och språklärarinna i huvudstaden, antogs hon 1847 av dåvarande teaterdirektören, friherre Hugo Hamilton till lärarinna vid K. teaterns elevskola. Enligt kontraktet av den 17 juni 1847 skulle H. B. mot en årlig lön av 300 rdr b: ko undervisa tjugu timmar i veckan uti franska, tyska och italienska språken, historia, geografi och välskrivning samt uti fortepiano-spelning. Denna anställning innehade sedan H. B., frånsett några års avbrott, ända till 1884. Efter sin förnyade anställning 1856 uppbar hon en lön av 450 rdr b: ko, från 1857 600 rdr b: ko och från 1858 750 rdr b: ko. Denna löneförhöjning kan förmodligen sättas i samband med att H. B. 1857 pä direktionens anmodan uppgjorde planen till en skola för teaterns balettelever och sedan undervisade i denna i kristendom, historia, geografi m. fl. ämnen samt i kvinnlig handslöjd. Frans Hedberg har i sin nekrolog över H. B. givit en mycket uppskattande skildring av hennes lärarinnegärning. Hon synes ha varit typen för en varmhjärtad och kärleksfull lärarinna, som anspråkslöst verkade i det tysta, full av förståelse för och medkänsla med sina små elever. »Hon undervisade med hjärtat lika mycket som med förståndet; med en sällsynt rik, tålig, aldrig misströstande kärlek, lika fjärran från all klemighet som från allt surmulet mästrande, lika varm för de stora anlagen som för de små, ja, ofta fästande sig mera ömt vid de andligen fattiga än vid dem, med vilka den samvetsgranna lärarinnan hade kunnat lysa, om detta hade legat i hennes natur.» Stora förtjänster inlade hon också som lärarinna för de äldre disciplarna i teaterns elevskola.

Även som kompositris har H. B. gjort sig ett namn. Sin största berömmelse vann hon genom sin ännu sjungna Sång »Norrlänningens hemlängtan» (Hvi längtar du åter, 1839). Därjämte må särskilt nämnas hennes samling »Tre sånger» (1844). Hennes tonsättningar äro veka, melodiska stämningsbitar, vilka äro goda representanter för de svenska romantiska lieden under 30- och 40-talet. — H. B. har dessutom bearbetat »Herr och fru Tapper-man», komedi med sång av J. F. A. Bayard, Ph. F. Pinel Dumanoir och A. Ph. E. Dennery med musik av I. Dannström, arrangerad av J. V. Söderman, vilken för första gången gavs å Djurgårdsteatern 31 juli 1848.

Författare

T. NORLIND med bidrag av B. Linden.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta kompositioner: Norrlänningens hemlängtan (Musikaliskt lör-dagsmagasin, 1839, s. 56; sedan ofta omtryckt). — Tre sånger (Till Laura, Den ensamma makan, Tanke och känsla). Sthm [1844]. — Lofsång på julmorgonen. Chicago 1877.

Källor och litteratur

Källor: K. theaterns upphörde engagements-kontrakt 1834—72, avlöningsstater 1832—72 samt räkenskaper, allt i K. teaterns kansli. — P. G. Berg, Anteckningar om svenska qvinnor (1864—66); F. A. Dahlgren, Anteckningar om Stockholms theatrar 1866); Fr. Hedberg, Hanna Brooman (Sv. musiktidn., 1887, N:o 4).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
J (Hanna) A Brooman, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17030, Svenskt biografiskt lexikon (art av T. NORLIND med bidrag av B. Linden.), hämtad 2019-01-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:17030
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
J (Hanna) A Brooman, urn:sbl:17030, Svenskt biografiskt lexikon (art av T. NORLIND med bidrag av B. Linden.), hämtad 2019-01-20.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se