Meriter

4. Svante Sten Albert Broomé, son till B. 2, f. 18 maj 1861 i Lund. Elev vid Karolinska katedralskolan i Lund ht. 1872; avlade mogenhetsexamen därstädes 3 juni 1880; student i Lund 14 sept. s. å.; jur. fil. kand. 14 dec. 1883; avlade hovrättsexamen 28 maj 1886. Auskultant i Skånska hovrätten 1 juni 1886; tjänstgjorde i Vemmenhögs, Ljunits och Herrestads domsaga juni 1886–maj 1889 och var under denna tid upprepade gånger tf. domhavande; e. o. notarie i Svea hovrätt 4 jan. 1887; tf. rådman i Ystad 30 juli 1888–16 dec. 1889; tf. sekreterare hos stadsfullmäktige i Ystad 20 aug. 1888–24 maj 1889; v. häradshövding 31 maj 1889; tf. sekreterare i drätselkammaren i Ystad 1 aug.–16 dec. s. å.; bedrev advokatverksamhet i Lund 1 mars 1890–1 maj 1908; ledamot av Sveriges advokatsamfund 1890–1915 (ledamot av styrelsen 1899–1912); ledamot av styrelsen för Malmö-Genarps järnvägs a.-b. 30 maj 1895–24 maj 1919 samt från 28 maj 1925; ledamot av drätselkammaren i Lund 1897–1902 (ordförande 1902); en bland stiftarna av och ledamot i styrelsen för Bodafors stol- och möbelfabriks a.-b. (från 1914 Bodafors möbelfabriks a.-b.) 26 maj 1897–23 maj 1918, då bolaget trädde i likvidation (ordförande 1917–18); ledamot av stadsfullmäktige i Lund 1899–1908 och av styrelsen för Lunds sparbank 1899–1908 (v. ordförande från 1903); en bland stiftarna av samt verkställande direktör i Lunds spritförsäljnings a.-b. (senare a.-b. Göteborgssystemet i Lund) 15 febr. 1902–hösten 1909; verkställande direktör för Hör-Hörby järnväg 1902–05; ledamot av styrelsen för industri- och konstutställningen i Lund 1907;  ledamot av hälsovårdsnämnden i Lund 1907–08; ombudsman bos Svenska sockerfabriks a.-b. 1 maj 1908; bosatt i Stockholm s. å.–1923, då bolagets kontor flyttades till Malmö; stadsfullmäktig i Stockholm 1911–16 och var därunder bl. a. ledamot av utskänkningskommittén 1912–15^[1];  ledamot av styrelsen för livränteförsäkringsbolaget (senare livförsäkringsbolaget) Framtiden från 28 mars 1911; en bland stiftarna av och ledamot i styrelsen för Handöls nya täljstens- och vattenkrafts a.-b. från 16 nov. s. å.; andre direktör i Svenska sockerfabriks a.-b. apr. 1916–8 nov. 1917, suppleant i styrelsen 2 nov. 1916–8 nov. 1917, ledamot av styrelsen och verkställande direktör från 8 nov. 1917; ledamot av styrelsen för Skandinaviska kredit a.-b. från 3 apr. s. å., av styrelsen för a.-b. Svenska möbelfabrikerna 19 febr. 1918–22 maj 1925 (v. ordförande), av styrelsen för Fastighets a.-b. Norra Kungstornet från 16 mars 1920 (ordförande) och av styrelsen för Malmö-Trälleborgs järnvägs a.-b. från 25 maj 1925 (verkställande direktör s. å.). Hedersledamot av juridiska föreningen i Lund; RVO 1907; RNO 1920.

Gift 25 aug. 1890 med Ebba Vilhelmina von Heland, f. 9 okt. 1869 i Stockholm, dotter till grosshandlaren Johan Hampus Björn von Heland.

Biografi

På grund av det allmänna förtroende B. åtnjöt, blev den advokatbyrå, han 1890 öppnade i Lund, snart en av södra Sveriges största. Om hans intresse för den praktiserande juristens yrke vittna även ett antal smärre, uppsatser i »Förhandlingarna vid Sveriges advokatsamfunds årsmöten», däribland »Contumacialförfarandet enligt svensk lag och praxis» (1898) och »Önskningsmål beträffande ny expropriationslagstiftning» (1905). I samband med sin advokatverksamhet togs B. i anspråk för olika affärsföretag och förvärvade särskilt en ingående kunskap om sockerindustrien. För att konsolidera den sistnämnda bildades 1907 Svenska sockerfabriks a.-b. genom att sammanföra de skilda bruken under gemensam ekonomisk och administrativ ledning. Med sockertullen som skydd var avsikten att inom landet upprätthålla ett gemensamt sockerpris. När B. 1908 tillträdde befattningen som ombudsman hos Svenska sockerfabriks a.-b. blev det honom möjligt att med sin erfarenhet på området omedelbart göra sig gällande vid arbetet på konsolideringen av industrien i fråga. Det närmaste målet för bolaget var att genom nedläggandet av ett flertal raffinaderier uppnå en större koncentration av driften. Utredningen och avvecklingen av de förhållanden, som blevo en följd härav, fortgingo även efter det B. 1916 blivit direktör i bolaget och togo i hög grad hans personliga insatser i anspråk. De frågor rörande sockertullen och den för sockerindustrien viktiga betfröodlingen, som varit aktuella, hava av det stora bolagets ledare krävt avsevärd juridisk skolning och administrativ förmåga.

Författare

G. J:son Lundquist.

Källor och litteratur

Källor: Personliga meddelanden; Hj. Gullberg, Justitiematrikel 1914 (1914).

Gjorda rättelser och tillägg

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
S S Albert Broomé, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17034, Svenskt biografiskt lexikon (art av G. J:son Lundquist.), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:17034
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
S S Albert Broomé, urn:sbl:17034, Svenskt biografiskt lexikon (art av G. J:son Lundquist.), hämtad 2024-04-19.