Ludvig Broomé

Född:1838-05-02 – Eslövs församling, Skåne län (i Västra Sallerup)
Död:1920-01-21 – Stockholms stad, Stockholms län

Väg- och vattenbyggnadsingenjör, Väg- och vattenbyggnadsofficer


Band 06 (1926), sida 444.

Meriter

3. Ludvig Broomé, den föregåendes halvbroder, f. 2 maj 1838 i Västra Sallerup, d. 21 jan. 1920 i Stockholm. Erhöll undervisning dels i hemmet, dels i Lunds katedralskola; student i Lund 15 dec. 1856; elev vid statens järnvägsbyggnader 20 maj 1857; genomgick kurs vid Svea artilleriregemente för inträdesexamen till högre artilleriläroverket å Marieberg nov. 1858—maj 1859 och avlade sådan inträdesexamen 1 okt. 1859; genomgick högre artilleriläroverket å Marieberg och avlade avgångsexamen därstädes juni 1861; företog delvis med statsunderstöd utländska studieresor 1869, 1872, 1875, 1892, 1893 och 1907. Nivellör vid statens järnvägsbyggen våren—hösten 1858, sommaren 1859 samt sommaren 1861— dec. 1864; löjtnant vid väg- och vattenbyggnadskåren 29 apr. 1864; distriktsadjutant i östra väg- och vattenbyggnadsdistriktet 1 jan. 1865—31 maj 1873; kontrollant vid Nora—Karlskoga järnväg 1872; verkställande direktör vid a.-b. Stockholms bygg- nadsförening 1 juni 1873 till bolagets avveckling år 1878; ledamot av kommittén för utredning av Stockholms spårvägsfråga 30 sept. 1875; verkställande direktör för Stockholms nya spårvägs-a.-b. 1876—hösten 1879; tillika förste adjutant vid väg- och vattenbyggnadsstyrelsen 1876 —hösten 1879; kapten vid väg- och vattenbyggnadskåren 9 mars 1877, suppleant i styrelsen för Motala mekaniska verkstads a.-b. 16 aug. 1878; ordinarie ledamot i styrelsen samt disponent därstädes 5 maj 1879—10 juli 1891 (fungerade som verkställande direktör 17—30 sept. 1887); god man vid värdering av Stockholms gasverk hösten 1883; ledamot av kommittén för uppgörande av förslag till lag om stadsplan och tomtindelning m. m. 3 okt. 1884—8 juni 1886; kontrollant vid sänkningsarbetet i Ämån mellan Högsby och Fliseryd 1892—95; sakkunnigt biträde åt Stockholms stad i tvisten om Helgeandsholmens reglering 1894; upprepade gånger tf. byråchef i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, första gången juni—juli 1895; förordnad att deltaga i avsyningen av den s. k. militärvägen i Norrbottens län aug. s. å.; major i väg- och vattenbyggnadskåren 4 dec. 1896; väg-och vattenbyggnadsstyrelsens kontrollant vid Eslöv—Hörbys järnvägsbyggnad 1897 och vid farledsupprensning i Kalmarsund nov. s. å.—juli 1901; svenskt ombud och v. president vid Pariskongressen för inre sjöfart 1900; förordnad att leda undersökningen av Mälarens reglering 1 juli 1901—15 okt. 1903; erhöll avsked från väg- och vattenbyggnadskåren 11 aug. 1905. RVÖ 1881; RNO 1889.

Gift 22 mars 1879 med Ellen Ekeman[1], f. 15 dec. 1855, dotter till regementsskrivaren vid andra livgrenadjärregementet Karl Abraham Ekeman[2].

Biografi

B. var en av sin tids främsta vattenbyggnadsingenjörer i Sverige och en föregångsman även på spårvägsbyggnadsområdet. Redan under sin tjänstgöring som väg- och vattenbyggnadsstyrel- sens distriktsadjutant (1865—73), varunder han var bosatt i Linköping, knöt han i olika egenskaper sitt namn till ett stort antal mera omfattande arbeten, såsom kaj-, bro- och vägbyggnader i Askersund (1865—66), i Jönköpings och Kalmar län samt Västergötland (1865 o. följ.) och i Mariestad (1866), Kinda kanal (s. å.), järnvägsanläggningar Boxholm—Hästholmen (1867), Nora—Karlskoga (1872), Sävsjö—Vetlanda, Striberg—Järnboås, Karlskoga—Otter-bäcken och Mönsterås—Alsterbo (alla 1873) samt reglering av sjöarna Roxen och Tåkern (1867), Tidan (1868), Hornborgasjön (1869), Hjälmaren (1873) samt Vandsövandet och Mossälven i Norge (s. å.). Likaså anställde han fr. o. m. år 1870 ett mycket stort antal vatten-kraftundersökningar, däribland i Motala ström vid Norrköping (1871—73). Sedan B. 1873 flyttat till Stockholm och en tid ägnat sina krafter åt byggnadsverksamhet därstädes, togs han 1875 tillika i anspråk för utredandet av Stockholms spårvägsfråga och ledde efter en längre utländsk studieresa 1876—79 som verkställande direktör i Stockholms nya spårvägs-a.-b. byggandet av bolagets första spårvägslinje: Samtidigt utövade han som förste adjutant i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen inspektionen av allmänna arbeten inom Stockholms och Uppsala län samt tjänstgjorde som kontrollant vid Oxelösund—Flen— Västmanlands järnväg och Oxelösunds hamnbyggnad. I samband med de svårigheter, vari Motala mekaniska verkstad råkade under 1870-talets depression, inträdde B. i bolagets styrelse och övertog 1879 som dess disponent (med stationering i Stockholm) det bekymmersamma värvet att sammanhålla och pånyttföda det stora verket med dess många filialer. Uppgiften var emellertid olösbar, och 1891 nödgades bolaget gå i konkurs, varefter de sammankopplade företagen åtskildes. Under den följande tiden var B. kontrollant vid tvenne större vattenbyggnadsföretag, Ämåns sänkning mellan Högsby och Fliseryd (1892—95) och farledsregleringen i Kalmarsund (1897—1901), innehade från juni 1895 tidvis förordnanden som byråchef i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt mottog för övrigt alltjämt allehanda uppdrag av styrelsen och enskilda. Dit hörde vägundersökningar, järnvägsarbeten, huvudsakligen undersökningar (Växjö—Kloveström, Växjö—Tingsryd 1894, Eksjö—Kisa—Gamleby 1896, Mönsterås—Åsheda, Norrköping —Maspelösa, Kävlinge—Sjöbo, Sävsjö—väster ut, Eslöv—Hörby 1897, Åtvidaberg—Vimmerby, Åtvidaberg—Norrköping, Oskarshamn —Kråksmåla, Hemse—Ronehamn 1898, Kisa—Vimmerby, Mönsterås —Fagerhult, Östra Skånes järnväg 1899), uppgörande av förslag till hamn vid Färjestaden på Öland (1900), en rad vattenkraftsundersökningar, bl. a. i Sverige och Norge för United alcali c: o 1893 samt ånyo i Motala ström (1895—97), och tjänstgöring som rättens sakkunnige vid ett mycket stort antal synemål för vattenkraftsanläggningar. År 1901 anförtroddes åt B. utredningen av det mest vittgående vattenregleringsproblem, som dittills behandlats i vårt land, nämligen Mälarens reglering. Hans utlåtande, som avgavs 15 okt. 1903, vittnade om att han löst sin uppgift på ett mycket förtjänstfullt sätt. Ännu flera år efter sitt avsked från väg- och vattenbyggnadskåren (1905) anlitades B. för vattenkraftsundersökningar, så ännu vid Odensfors 1912. Men eljest ägnade han under sina sista år mycket arbete åt skötseln av egendomar, som han förvärvade, Skebo bruk i Uppland med underlydande, som han 1903—04 innehade tillsammans med major H. Cederschiöld, samt Stenfors bruk i Kronobergs län, som han inköpte 1906.

Författare

K. A. Fröman,



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor: Civildep. handl. 2 okt. 1863 och 29 apr. 1864, RA; meddelanden från Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, Motala mekaniska verkstad och B: s familj.

Gjorda rättelser och tillägg

1.&nbsp;Tillägg i enlighet med tryckta utgåvan, bd 6.<div>2.&nbsp;Tillägg i enlighet med tryckta utgåvan, bd 6.</div>, 2014-11-24


Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Ludvig Broomé, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17040, Svenskt biografiskt lexikon (art av K. A. Fröman,), hämtad 2019-02-17.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:17040
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Ludvig Broomé, urn:sbl:17040, Svenskt biografiskt lexikon (art av K. A. Fröman,), hämtad 2019-02-17.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se